Skolan i Hardemo avgör inte om utbildningen blir rättvis i Kumla
På tisdag beslutar Nämnden för livslångt lärande troligen om framtiden för barnen i Hardemo och skolan. Beslutsunderlagen ligger klara, den reella makten i kommunen har bestämt sig. ”Ur ett rent ekonomiskt perspektiv är en nedläggning av Hardemo skola nödvändig”, står det i ett förslag till beslut från förvaltningen.
Hög tid att ta bladet från munnen och tala klarspråk. Naturligtvis avgör inte en nedläggning av skolan i Hardemo huruvida Kumla i framtiden kommer ha en hållbar skolstruktur. Att driva skolan vidare skulle inte vara brist på ansvar. Att driva Hardemo skola vidare vidare behöver heller inte vara orättvist mot andra skolelever i Kumla kommun. Att påstå det är inte sant.
Vore det så skulle S i Kumla agerat oansvarigt och drivit en ohållbar, orättvis skolstruktur i alla fall i 50 år. Kommunen har ju fler invånare och större skattebas än den någonsin haft. Det handlar om vad man vill prioritera och vad man tror på och inget annat. Har inte Sydnärkes största och särklassigt rikaste kommun råd att driva en skola på landsbygden vidare samtidigt som man erbjuder en rättvis undervisning till resten av skoleleverna? Det kanske man borde fråga väljarna om. Speciellt med tanke på att man åtminstone från S sida i valet lovade att ”Inte röra skolorna och förskolorna i kommunen”.
Som politiker försöker man alltid hitta argument för att bygga under det man tror på, frågor man vill driva. Man letar efter saker som bekräftar åsikten, inte saker som säger emot den. Hur jag vet det? Jag levde ganska nära en kommunpolitiker i 47 år, min far. Ur det perspektivet var han inte unik på något sätt. Jag känner ganska många politiker, det är ett drag som förenar dem alla. En mänsklig egenskap.
Det är ingen hemlighet, eller nyhet att Socialdemokraterna ofta, både nu och historiskt, förespråkat centralisering av skolor och framhävt stora skolors fördelar. Kanske ligger det i S-ideologin. När skolor lagts ner i Sydnärke har det varit just de argumenten som styrt. Det har också, med ett undantag, varit S-styrda kommuner som lagt ner skolor i Sydnärke.
Vad moderaterna ser i detta är kanske inte riktigt lika självklart. Men gissningsvis en besparing, som kanske i framtiden kan leda till sänkt skatt. Karin Jonsson (M), andre vice ordförande i kommunstyrelsen antydde själv just detta, på ett dialogmöte i Hardemo.
Det är heller ingen nyhet, eller hemlighet, att tjänstemän i skolförvaltningar gärna ser större enheter och ser skolor på landsbygden som olönsamma, orationella. Så var det i Hallsberg, när skolan i Hjortkvarn, och Sockenskolan, vid Hallsbergs sockenkyrka lades ner, Så var det i Laxå, när Tivedens skola lades ner och när Finnerödjas skola skulle läggas ner. Även i Askersund var det förvaltningen, tjänstemännens förslag som avgjorde framtiden för Snavlunda skola.
Ofta har det varit som det är just nu i Kumla. Det framställs som sjävklart, det enda rimliga, rationella. Utreder man ens andra alternativ? I alla dessa fall har jag letat sådant, utan att hitta något, möjligen med undantag av Snavlunda skola. Där diskuterades andra lösningar. Finns det alternativa utredningsspår i Kumla, där man tittat på möjligheten att behålla Hardemo, har de inte kommit fram, vare sig till allmänheten, media eller ledamöterna i Nämnden för livslångt lärande .
Så.. Framställ inte detta som något man gör för att kunna ge rättvis skola till Kumlas skolelever. Det det det handlar om är att man ser fördelar med centralisering, man tror större enheter blir mer rationella, på det sättet kan skolan bli billigare. Mycket handlar om en utredning som SKR gjorde för några år sedan. Den slår fast just det, att stora skolor är mer rationella, man kan samla resurser på samma ställe, ha en större organisation, lätt för chefer att överblicka. Men det saknas verkligen inte forskning och erfarenheter som talar om att stora skolor inte är så jättebra för elevers resultat, trygghet och liknande. Det saknas heller inte forskning som säger att små skolor kan vara bra för eleverna.
Att stora klasser, 25 elever eller mer, inte alltid är bra kan precis alla lärare jag känner vittna om. I SKR:s utredning står bland annat ”Ju fler elever från bra socioekonomiska förhållanden, desto bättre fungerar stora skolenheter”. Nähä! Elever från bra socioekonomiska förhållanden klarar sig oftast bra, vilken skola de än går på. Det ligger i sakens natur. Problemet är ju bara att det stora flertalet elever från mindre bra socioekonomiska förhållanden, barn med diagnoser och liknande oftast redan i dag går på större skolor. Det vill man lösa med än mer rationalisering, större skolor. Jag säger inte att det inte kommer fungera, men det finns onekligen en del invändningar. Som sagt, man letar argument som stödjer ens uppfattning.
Varför vänder man inte på steken. Varför inte utnyttja den unika lärmiljön på Hardemo skola för barn som kanske inte passar inte på större skolor? Delvis har man enligt vad vi erfar jobbat så redan.
Man kan också fundera på varför man inte satsar på förskolan i Hardemo, som är skolans livsnerv. I den statistik som finns med i den stora skolutredningen kan man ju se att antalet förskolebarn i Hardemo och Åbytorp, faktiskt kommer öka något. Det ska också enligt ganska många vittnesmål, vara så att föräldrar som sökt plats för barn på förskolan nekats, på grund av platsbrist. Istället valde man att minska antalet platser genom att ta bort den paviljong skolan använt. Den var enligt kommunen utdömd. Nu är den renoverad och står på en annan skola i Kumla. Varför kunde man inte renovera den i Hardemo?
Det samma gäller skolbusslinjer. Det har i närtid ändrats åtminstone en skolbusslinje i området. Det gjorde att Hardemo skola fick ett mindre upptagningsområde. Skulle man inte kunnat göra precis tvärt om? Ändra skolbusslinjer så skolans upptagningsområde ökar?Förklaringen är ganska enkel. Man vill helt enkelt styra över elever mot större skolor, för att man har övertygelsen att en mindre skola är problematiskt. Att det är bättre att centralisera. Man utreder inte, överväger inte alternativen. Självklart är det inte helt säkert att en liten skola alltid fungerar bättre. Men poängen är ju faktiskt att just Hardemo skola fungera ovanligt bra, presterat ovanligt bra och har ovanligt besjälade engagerade lärare. Självklart går en gräns för hur liten en skola kan bli. Den närmar sig lika självklart snabbare i rekordfart om man tar bort skolans livsnerv, förskolan. Går barnen i förskola på annan ort, hamnar de helt rimligt i skolan där. Här finns val, och det vet kommunstyret i Kumla mycket väl.
Har skolutredningen rätt i något då? Ja, personligen kan jag se det rimliga i att minska antalet förskoleenheter i centrala Kumla. Det är där det blir färre barn. Då kan det kanske vara rimligt att ta bort enheter med lokaler som inte är så ändamålsenliga och liknande. Men jag höjer ett varningens finger. För bara några år sedan var bristen på förskoleplatser skriande.
Ibland är slumpen lite sorglig. Hardemo skola har varit nedläggningshotad flera gånger . En av de som mest hårdnackat kämpade för skolan hette Torbjörn Ahlin. Han var centerpartistisk kommunpolitiker. Han kom nästan att symbolisera kampen för skolan i bygden. Han avled efter en kort tids sjukdom i mars i år. Bara dagar efter Torbjörns död beställdes den utredning som i dag menar att en nedläggning av Hardemo förskola och skola är helt nödvändig.

Det här är en opinionsartikel som uttrycker skribentens egna åsikter.