Gå till innehåll
Henrik Östensson

Skolan i Hardemo avgör inte om utbildningen blir rättvis i Kumla

Publicerad: 14 December 2024 9:03

På tisdag beslutar Nämnden för livslångt lärande troligen om framtiden för barnen i Hardemo och skolan. Beslutsunderlagen ligger klara, den reella  makten i kommunen har bestämt sig. ”Ur ett rent ekonomiskt perspektiv är en nedläggning av Hardemo skola nödvändig”, står det i ett förslag till beslut från förvaltningen.

Hög tid att ta bladet från munnen och tala klarspråk. Naturligtvis avgör inte en nedläggning  av  skolan i Hardemo huruvida Kumla i framtiden kommer ha en hållbar skolstruktur. Att driva skolan vidare skulle inte vara brist på ansvar. Att driva Hardemo skola vidare vidare behöver heller inte vara orättvist mot andra skolelever i Kumla kommun. Att påstå det är inte sant.

Vore det så skulle S i Kumla agerat oansvarigt och drivit en ohållbar, orättvis skolstruktur i alla fall i 50 år. Kommunen har ju fler invånare och större skattebas än den någonsin haft. Det handlar om vad man vill prioritera och vad man tror på och inget annat. Har inte Sydnärkes största och särklassigt rikaste  kommun råd att driva en skola på landsbygden vidare samtidigt som man erbjuder en rättvis undervisning till resten av skoleleverna?  Det kanske man borde fråga väljarna om. Speciellt med tanke på att man åtminstone från S sida  i valet lovade att ”Inte röra skolorna och förskolorna i kommunen”.

Som politiker försöker man alltid hitta argument för att bygga under det man tror på, frågor man vill driva. Man letar efter saker som bekräftar åsikten, inte saker som säger emot den. Hur jag vet det? Jag levde ganska nära en kommunpolitiker i 47 år, min far. Ur det perspektivet var han inte unik på något sätt. Jag känner ganska många politiker, det är ett drag som förenar dem alla. En mänsklig egenskap.

Det är ingen hemlighet, eller nyhet att Socialdemokraterna ofta, både nu och historiskt, förespråkat centralisering av skolor och framhävt stora skolors fördelar. Kanske ligger det i S-ideologin.  När skolor lagts ner i Sydnärke har det varit just de argumenten som styrt. Det har också, med ett undantag, varit S-styrda kommuner som lagt ner skolor i Sydnärke. 

Vad moderaterna ser i detta är kanske inte riktigt lika självklart. Men gissningsvis en besparing, som kanske i framtiden kan leda till sänkt skatt. Karin Jonsson (M), andre vice ordförande i kommunstyrelsen antydde själv just detta, på ett dialogmöte i Hardemo.

Det är heller ingen nyhet, eller hemlighet, att tjänstemän i skolförvaltningar gärna ser större enheter och ser skolor på landsbygden som olönsamma, orationella. Så var det i Hallsberg, när skolan i Hjortkvarn, och Sockenskolan, vid Hallsbergs sockenkyrka lades ner, Så var det i Laxå, när Tivedens skola lades ner och när Finnerödjas skola skulle läggas ner. Även i Askersund var det förvaltningen, tjänstemännens förslag som avgjorde framtiden för Snavlunda skola.

Ofta har det varit som det är just nu i Kumla. Det framställs som sjävklart, det enda rimliga, rationella. Utreder man ens andra alternativ? I alla dessa fall har jag letat sådant, utan att hitta något, möjligen med undantag av Snavlunda skola. Där diskuterades andra lösningar.  Finns det alternativa utredningsspår i Kumla, där man tittat på möjligheten att behålla Hardemo, har de inte kommit fram, vare sig till allmänheten, media eller ledamöterna i Nämnden för livslångt lärande .

Så.. Framställ inte detta som något man gör för att kunna ge rättvis skola till Kumlas skolelever. Det det det handlar om är att man ser fördelar med centralisering, man tror större enheter blir mer rationella, på det sättet kan skolan bli billigare. Mycket handlar om en utredning som SKR gjorde för några år sedan. Den slår fast just det, att stora skolor är mer rationella, man kan samla resurser på samma ställe, ha en större organisation, lätt för chefer att överblicka. Men det saknas verkligen inte forskning och erfarenheter som talar om att stora skolor inte är så jättebra för elevers resultat, trygghet och liknande. Det saknas heller inte forskning som säger att små skolor kan vara bra för eleverna.

Att stora klasser, 25 elever eller mer, inte alltid är bra kan precis alla lärare jag känner vittna om. I SKR:s utredning står bland annat ”Ju fler elever från bra socioekonomiska förhållanden, desto bättre fungerar stora skolenheter”. Nähä! Elever från bra socioekonomiska förhållanden klarar sig oftast bra, vilken skola de än går på. Det ligger i sakens natur. Problemet är ju bara att det stora flertalet elever från mindre bra socioekonomiska förhållanden, barn med diagnoser och liknande  oftast redan i dag går på större skolor. Det vill man lösa med än mer rationalisering, större skolor. Jag säger inte att det  inte kommer fungera, men det finns onekligen en del invändningar. Som sagt, man letar argument som stödjer ens uppfattning.

Varför vänder man inte på steken. Varför inte utnyttja den unika lärmiljön på Hardemo skola för barn som kanske inte passar inte på större skolor? Delvis har man enligt vad vi erfar jobbat så redan.

Man kan också fundera på varför man inte satsar på förskolan i Hardemo, som är skolans livsnerv. I den statistik som finns med i den stora skolutredningen kan man ju se att antalet förskolebarn i Hardemo och Åbytorp, faktiskt kommer öka något. Det ska också enligt ganska många vittnesmål, vara så att föräldrar som sökt plats för barn  på förskolan nekats, på grund av platsbrist.   Istället valde man att minska antalet platser genom att ta bort den paviljong skolan använt. Den var enligt kommunen utdömd. Nu är den renoverad och står på en annan skola i Kumla. Varför kunde man inte renovera den i Hardemo?

Det samma gäller skolbusslinjer. Det har i närtid ändrats åtminstone en skolbusslinje i området. Det gjorde att Hardemo skola fick ett mindre upptagningsområde. Skulle man inte kunnat göra precis tvärt om? Ändra skolbusslinjer så skolans upptagningsområde ökar?Förklaringen är ganska enkel. Man vill helt enkelt styra över elever mot större skolor, för att man har övertygelsen att en mindre skola är problematiskt. Att det är bättre att centralisera. Man utreder inte, överväger inte alternativen. Självklart är det inte helt säkert att en liten skola alltid fungerar bättre. Men poängen är ju faktiskt att just Hardemo skola fungera ovanligt bra, presterat ovanligt bra och har ovanligt besjälade engagerade lärare. Självklart går en gräns för hur liten en skola kan bli. Den närmar sig lika självklart snabbare i rekordfart om man tar bort skolans livsnerv, förskolan. Går barnen i förskola på annan ort, hamnar de helt rimligt i skolan där. Här finns val, och det vet kommunstyret i Kumla mycket väl.

Har skolutredningen rätt i något då? Ja, personligen kan jag se det rimliga i att minska antalet förskoleenheter i centrala Kumla. Det är där det blir färre barn. Då kan det kanske vara rimligt att ta bort enheter med lokaler som inte är så ändamålsenliga och liknande. Men jag höjer ett varningens finger. För bara några år sedan var bristen på förskoleplatser skriande.

Ibland är slumpen lite sorglig. Hardemo skola har varit nedläggningshotad flera gånger . En av de som mest hårdnackat kämpade för skolan hette Torbjörn Ahlin. Han var centerpartistisk kommunpolitiker. Han kom nästan att symbolisera kampen för skolan i bygden. Han avled efter en kort tids sjukdom i mars i år. Bara dagar efter Torbjörns död beställdes den utredning som i dag menar att en nedläggning av Hardemo förskola och skola är helt nödvändig.

Det här är en opinionsartikel som uttrycker skribentens egna åsikter.

Opinion / Ledare

Henrik ÖstenssonNär det ofattbara kommer nära och tillvaron skakas om

Henrik ÖstenssonAlla människor har minnen i sina liv, av stora händelser, ögonblick, där vår tillvaro förändrades, skakades om i…

Henrik ÖstenssonVanvettets tidevarv

Henrik ÖstenssonDet händer inte ofta att vi på Sydnärkenytt kommenterar världspolitik. Men när den riskerar att påverka vår…

Henrik ÖstenssonOm det här med kommunal marknadsföring och platsvarumärken

Henrik ÖstenssonSom skribent på en tidning får man ofta kritik för saker, det ligger i yrkets natur, speciellt om man råkar tycka.…

Henrik ÖstenssonSalt i såren när Kumla lanserar nytt varumärke

Henrik ÖstenssonKumla kommun, har, lite i skuggan av arbetet med att lägga ner förskolor och skolor, lagt pengar och resurser på att…

Henrik ÖstenssonVårt minne är kort när det gäller järnvägen

Henrik ÖstenssonSedan nyår har det ju som alla vet kommit lite snö, kylan har kommit och gått. Men sedan igår är det plusgrader,…

Henrik ÖstenssonTålamod vänner, tålamod…

Henrik ÖstenssonFör en dryg vecka, på nyårsafton, började det snöa rejält för första gången denna vinter. Det kom rejält med…

Henrik ÖstenssonSkolan i Hardemo avgör inte om utbildningen blir rättvis i Kumla

Henrik ÖstenssonPå tisdag beslutar Nämnden för livslångt lärande troligen om framtiden för barnen i Hardemo och skolan.…

Henrik ÖstenssonVem är det som kör egentligen?

Henrik ÖstenssonNär vi på Sydnärkenytt försöker rota i vad våra kommuner beslutar och använder använder våra skattepengar till…

Henrik ÖstenssonVad händer egentligen med Hardemo skola?

Henrik ÖstenssonVi har fler gånger skrivit om Hardemo skola. En liten skola, där eleverna ofta har goda resultat och kommunen inte…

Henrik ÖstenssonVisst skulle S och M kunna regera landet tillsammans

Henrik ÖstenssonHör på radions P1 om Danmarks regering sedan ett par år. Reportern återkommer till hur osannolik, märklig och…

Henrik ÖstenssonAlla vill ha kvar bussen – men åker man med den?

Henrik ÖstenssonÅter igen kommer busslinjer på landsbygden att dras in. Bussen mellan Askersund och Olshammar försvinner, liksom…

Henrik Östensson Den märkliga tystnadskulturen

Henrik ÖstenssonJag har tagit upp det förr, tystnadskulturen som breder ut sig både i företag, organisationer och kommuner. Man…

Henrik ÖstenssonVad gör egentligen Socialtjänsten?

Henrik ÖstenssonVi på Sydnärkenytt får ofta tips, önskemål, vädjanden, om att skriva om beslut som fattas av kommunernas…

Henrik ÖstenssonOm investeringar solceller och framtiden

Henrik ÖstenssonInvesteringar i förnyelsebar energi väcker ofta diskussion. Folk reagerar när det byggs solcellsparker och…

Henrik ÖstenssonVår politiska natur

Henrik ÖstenssonSom journalist drivs man ju av viljan att belysa fakta, skrapa fram en och annan sanning, bevaka vad våra politiker…

Henrik ÖstenssonEtt under av informationsbrist mitt i informationssamhället

Henrik ÖstenssonSveriges tågtrafik får nästan dagligen kritik. Tåg blir försenade, tåg uteblir. Man bör ha tid på sig om man ska…

Henrik ÖstenssonIngen mandatdramatik i EU-valet

Henrik ÖstenssonNu har vi haft EU-val. Preliminärt verkar valdeltagandet ha sjunkit i Sydnärke. Det ser väl, helt väntat, inte ut…

Henrik ÖstenssonKommunerna, staten och kapitalet

Henrik ÖstenssonJust nu går vår offentliga sektor på knäna. Regionen och kommunerna, med något undantag, har hamnat i akut…

Henrik ÖstenssonVarför spårar alltid EU-direktiv ur i Sverige?

Henrik ÖstenssonSnart är det EU-val. I Sverige har vi en oerhörd förmåga att hela tiden, i något slags välvilja, både övertolka…

Henrik ÖstenssonDe multinationella storbolagens våta dröm

Henrik ÖstenssonVåra elnätsbolag och deras elnätsavgifter är kanske det område där avregleringen allra tydligast spårat ur. Vem…

Henrik ÖstenssonEn ganska enkel förklaring till våra tågproblem

Henrik ÖstenssonAtt kritisera vår tågtrafik, järnvägsnätet, har blivit allt vanligare. Försenade tåg, uteblivna tåg till följd…

Henrik ÖstenssonGe Ukraina allt de pekar på

Henrik ÖstenssonFör två år sedan i morgon ändrades Europas historia igen, på det mest fasansfulla sätt man kunnat tänka sig.…

Henrik ÖstenssonDags att inse att vi snart inte kommer ha några kontanter

Henrik ÖstenssonDet är dags att inse fakta. Hur gärna man gärna vill ha prassligt papper i plånboken tickar klockan för våra…

Henrik Östensson”Ut med namn och bild vet jag”

Henrik Östensson”Publicera namn och bild” eller rentav ”ut med namn bild och adress”, ”ut med signalement” är vanliga…

Henrik ÖstenssonDumhet kan visst vara kriminellt

Henrik ÖstenssonDet brukar sägas satt dumhet inte är kriminellt. Men jo, det kan det ju faktiskt vara, om man driver företag. Det har…

Henrik ÖstenssonEn myndighet som tystnat

Henrik ÖstenssonNär brott händer runt omkring oss, blåljus blinkar, och polisen är på plats funderar alltid människor på vad som…

Annons

Nyheter