Gå till innehåll
Henrik Östensson

Om investeringar solceller och framtiden

Publicerad: 11 August 2024 10:48

Investeringar i förnyelsebar energi väcker ofta diskussion. Folk reagerar när det byggs solcellsparker och vindkraftverk. I sak inget konstigt, människor reagerar ofta på alla synbara förändringar i sitt närområde. Vi är bekvämast när allt är som det varit så länge vi själva minns. Börjar det byggas, en stor väg, en kraftledning, en järnväg, en stor ladugård eller en solcellspark, som exempel, reagerar vi med ryggmärgen. Vi vill ha bra järnvägar, bra vägar, massor med billig el och bekväma köpcenter att handla i, men inget av det ska byggas där vi bor eller rör oss i vardagen.  Absolut inte. Så resonerar vi nog lite till mans.

Man har naturligtvis rätt att framföra en åsikt. Man har rätt att tycka att solcellsparker på produktiv åkermark, eller nära hus är fel, inget konstigt med det.

Men ibland blir diskussionerna lite underliga .Vi kunde fredags berätta om en solcellspark som ska byggas norr om Pålsboda. Kommentarerna lät inte vänta på sig ”Det lönar sig absolut inte. ”Det finns ingen möjlighet att få det där löna sig”, ”kalkylen går inte ihop, solceller kommer aldrig löna sig”, för att nämna något. Någon menar att vi borde ta reda vilken kalkyl bolaget som bygger har, vilket syfte man har, någon annan menar att man aldrig kan räkna hem en investering med nuvarande elpriser. ”Det där klarar sig inte utan statsbidrag” skriver någon.

Där kan jag faktiskt, helt utan efterforskning, ge svar på tal. Solcellsparker får inte bidrag. Företaget som bygger solcellsparken räknar tveklöst med att tjäna på sin investering ändå. De räknar med att på något sätt tjäna pengar, på kort sikt eller på lång sikt, eller både och.

Efter ett lång liv som redaktör, journalist, är min erfarenhet nämligen just den. Investerar ett företag är det inte för att man tror man ska förlora pengar. Hur mycket man förväntar sig vinna varierar. Man kan ha andra syften, som att man gärna vill satsa just på förnyelsebar energi, men i grund och botten vill ett företag tjäna pengar, eller i alla fall gå runt på en investering. Har ett företag gott om kapital kan man välja att ta en olönsam investering som man tror kan bli lönsam på lite sikt.

Det är faktiskt inte konstigare än så, inte ens när det gäller solceller. Man tror man kommer tjäna pengar och man har säkert goda grunder för att tro det. Annars skulle man inte bygga.

Om sedan företagen som investerar i solceller, vindkraft, kärnkraft, eller vad det nu handlar om, räknar rätt, ja, det får framtiden utvisa. Företagande handlar delvis om att ta risker, våga satsa på rätt kort. Ibland räknar företag fel på framtiden.  När det gäller elproduktion är det helt korrekt så att priserna på el är mycket låga, för att vi har överproduktion under stora delar av året. Men många bedömare, våra myndigheter inte minst, räknar med att vi ska göra av med mer el i framtiden, till och med i en ganska nära framtid. Det är den utsikten investerare ser.

Dessutom är det så att de oftast behövs mer el på dagarna, när solen skiner, men att det på nätterna faktiskt ofta finns underskott. Stor solcellsföretag kan tjäna pengar på andra delar än elpriset. Man ingår i avtal, system, i syfte att balansera elnätet.

Min uppgift är inte att bedöma framtiden. Det kan ingen göra säkert. Det som möjligen kan inge en del oro när det gäller investeringar i ny elproduktion är historien. Mina minnen sträcker sig strax före den stora debatten kring kärnkraft som utmynnade i en folkomröstning 1980. Sedan dess har rader av experter med viss regelbundenhet helt tvärsäkert hävdat att vår elförbrukning kommer öka lavinartat. Det har talats om fyrdubbling, fördubbling, femdubbling osv. 

Fakta är att elförbrukningen varit sig ganska lik under flera decennier. De senare åren har trenden närmast varit sjunkande. Detta trots mer elbilar, internets intåg, digitaliseringen av vårt samhälle, övergången från olja och kol för uppvärmning och så vidare. Samhället är i grunden förändrat sedan 1980, minst lika stora förändringar som elbilens intåg.  Trots det är inte elförbrukningen dramatiskt högre, tvärt om. Teknikutveckling, energibesparing med mera har ätit up ökningen. Hur blir det då i framtiden? Den som lever får se. Självklart kommer elektrifiering av våra transporter kräva mycket el. Men samtidigt tar teknikutvecklingen och tekniken för att spara energi, energieffektivisering, stormsteg. Vad man kan vara helt säker på är att utvecklingen inte kommer stanna. 

Det här är en opinionsartikel som uttrycker skribentens egna åsikter.

Opinion / Ledare

Henrik ÖstenssonVad gör egentligen Socialtjänsten?

Henrik ÖstenssonVi på Sydnärkenytt får ofta tips, önskemål, vädjanden, om att skriva om beslut som fattas av kommunernas…

Henrik ÖstenssonOm investeringar solceller och framtiden

Henrik ÖstenssonInvesteringar i förnyelsebar energi väcker ofta diskussion. Folk reagerar när det byggs solcellsparker och…

Henrik ÖstenssonVår politiska natur

Henrik ÖstenssonSom journalist drivs man ju av viljan att belysa fakta, skrapa fram en och annan sanning, bevaka vad våra politiker…

Henrik ÖstenssonEtt under av informationsbrist mitt i informationssamhället

Henrik ÖstenssonSveriges tågtrafik får nästan dagligen kritik. Tåg blir försenade, tåg uteblir. Man bör ha tid på sig om man ska…

Henrik ÖstenssonIngen mandatdramatik i EU-valet

Henrik ÖstenssonNu har vi haft EU-val. Preliminärt verkar valdeltagandet ha sjunkit i Sydnärke. Det ser väl, helt väntat, inte ut…

Henrik ÖstenssonKommunerna, staten och kapitalet

Henrik ÖstenssonJust nu går vår offentliga sektor på knäna. Regionen och kommunerna, med något undantag, har hamnat i akut…

Henrik ÖstenssonVarför spårar alltid EU-direktiv ur i Sverige?

Henrik ÖstenssonSnart är det EU-val. I Sverige har vi en oerhörd förmåga att hela tiden, i något slags välvilja, både övertolka…

Henrik ÖstenssonDe multinationella storbolagens våta dröm

Henrik ÖstenssonVåra elnätsbolag och deras elnätsavgifter är kanske det område där avregleringen allra tydligast spårat ur. Vem…

Henrik ÖstenssonEn ganska enkel förklaring till våra tågproblem

Henrik ÖstenssonAtt kritisera vår tågtrafik, järnvägsnätet, har blivit allt vanligare. Försenade tåg, uteblivna tåg till följd…

Henrik ÖstenssonGe Ukraina allt de pekar på

Henrik ÖstenssonFör två år sedan i morgon ändrades Europas historia igen, på det mest fasansfulla sätt man kunnat tänka sig.…

Henrik ÖstenssonDags att inse att vi snart inte kommer ha några kontanter

Henrik ÖstenssonDet är dags att inse fakta. Hur gärna man gärna vill ha prassligt papper i plånboken tickar klockan för våra…

Henrik Östensson”Ut med namn och bild vet jag”

Henrik Östensson”Publicera namn och bild” eller rentav ”ut med namn bild och adress”, ”ut med signalement” är vanliga…

Henrik ÖstenssonDumhet kan visst vara kriminellt

Henrik ÖstenssonDet brukar sägas satt dumhet inte är kriminellt. Men jo, det kan det ju faktiskt vara, om man driver företag. Det har…

Henrik ÖstenssonEn myndighet som tystnat

Henrik ÖstenssonNär brott händer runt omkring oss, blåljus blinkar, och polisen är på plats funderar alltid människor på vad som…

Annons

Nyheter