Är Hardemo skola hotad? Foto: Henrik Östensson
Vad händer egentligen med Hardemo skola?
Vi har fler gånger skrivit om Hardemo skola. En liten skola, där eleverna ofta har goda resultat och kommunen inte sällan placerar elever som har svårt att finna sig till rätta på andra skolor i Kumla kommun. Det finns nu en hel del signaler som gör att man kan misstänka att Kumla kommun bestämt sig för att Hardemo skola ska läggas ner. Jag hoppas att jag har fel.
Redan i december förra året, när den politiska majoriteten i Kumla kommun, S och M, beslutade att lägga ner Lillhedens skola i Sannahed, hänvisade man till att skolan inte levde upp till de krav kommunen har på skolor.
Kraven man talade om fanns i ett inriktningsbeslut som klubbats i nämnden för livslångt lärande under 2023.
I inriktningsbeslutet står det bland annat att låg- och mellanstadieskolor bör ha minst två parallella klasser med ungefär 25 elever i varje. Enligt beslutet ska det säkerställa det anställning av tillräckligt många ämneslärare för högkvalitativ undervisning i alla ämnen.
Lillheden hade inte två parallella klasser i varje årskurs. Än mindre är det så i Hardemo, där man har B-form, alltså två årskurser i varje klass. Det finns inte ens en klass i varje årskurs alltså.
Man hävdar att den primära orsaken till att man vill ha fler parallella klasser är likvärdigheten. “Eleverna har rätt till likvärdig måluppfyllelse och det finns heller inte tillräckligt med behöriga lärare på mindre skolor. Det blir en inte likvärdigt mot andra skolor”
Det finns flera skolor i Kumla kommun där man inte har två parallella årskurser, Hardemo, Stene och Ekeby som exempel.
Eleverna på Hardemo skola presterar, trots påstådd brist på likvärdighet på mindre skolor, högre resultat än flertalet skolelever på andra skolor i Kumla.
Man kan diskutera små skolor. Men det finns absolut ingen entydig forskning som visar att elever på mindre skolor skulle missgynnas, eller prestera sämre. Det finns tvärt om forskning som visar på raka motsatsen, nämligen att elever presterar sämre på stora skolor.
Den politiska ledningen i Kumla har under året också beställt en särskild utredning om skolornas inriktning i kommunen.
I en debattartikel i publicerad i Nerikes Allehanda i helgen skriver Karin Jonsson (M) och Veronica Ulfgren (S) så här om utredningen:
”Den politiska majoriteten i Kumla har beställt en utredning för att se över våra skolor och förskolor i förhållande till ändamålsenlighet och barnantal. Vi behöver säkerställa att våra barn och elever får en fullgod och likvärdig skolgång. Utredningen bygger huvudsakligen på två saker:
1. För det första vet vi att många av kommunens skolor och förskolor har stora underhållsbehov som behöver åtgärdas. I denna situation behöver vi ta kloka och genomtänkta beslut för att kunna prioritera undervisning och en god miljö. Det gör vi för att få effektiva renoveringar och på så sätt slippa kostsamma kortsiktiga reparationer.
2. För det andra är många av förskoleenheterna små och nu när barnantalet minskar skapas ett överskott av platser på flera håll i kommunen. Detta leder i sin tur till en ineffektiv resursanvändning av så väl personal som ekonomiska medel vilket i slutänden drabbar våra barn. ”
Resultatet av utredningen presenteras i morgon, tisdag den tredje december.. Men innan utredningen blir offentlig har personal på på såväl skolorna i Hardemo, Stene samt förskolorna på de båda platserna kallats till ett extrainsatt personalmöte.
Enligt vad Sydnärkenytt erfar handlar det om att informera personalen om att enheter kommer läggas ner. Vi hoppas innerligt att vi har fel.
Frågan om en eventuell nedläggning av skolor har enligt de oppositionspolitiker Sydnärkenytt varit i kontakt med, inte varit upp i nämnden för livslångt lärande.
Allt sammantaget har både föräldrar till elever och personal på Hardemo skola all anledning att vara oroliga för sin skola. I Kumla fungerar det ju så att om de två partier som utgör kommunstyret, M och S, är överens om en fråga så blir det så, eftersom de har majoritet både i nämnder och fullmäktige. I princip kan frågan om en nedläggning fattas av kommunstyrelsen.
Ja, statistiken talar för att barnantalet minskar nu. Men all erfarenhet säger att det snabbt kan ändra sig. Inte sällan har nedläggning av skolor på andra håll gjort att man istället fått bygga ut skolor på annan plats några år senare.
Vi på Sydnärkenytt tror på öppenhet. Att beslut ska tas med öppna diskussioner, där alla kan få föra fram sina argument i en öppen beslutsprocess. Vi vill försöka bidra med det vi kan, genom att belysa frågor och föra debatt öppet.
I Hardemo har det funnits skola länge, Den första skolan byggdes ett stenkast från dagens redan 1806, 36 år innan allmän folkskola blev lag. Dagens skola firade 120 år förra året. Skolan har något 50-tal elever. Skolan har B-form. Det innebär att varje klass består av två årskurser.
Läs mer om Hardemo skola här.
Det här är en opinionsartikel som uttrycker skribentens egna åsikter.
