Stort överskott för Lekebergs kommun 2025

Ekonomiskt har allt gått Lekebergs väg under 2025.

– Jag har inte någonsin varit med om det förut. Vi landar på 56 miljoner i resultat och hade ett budgeterat resultat på tio miljoner, sa Anna Bilock, ekonomichef.

Det ger överskott på 46 miljoner kronor.

Cirka elva miljoner kronor av överskottet har gjorts av verksamheterna.

Bakom ligger bland annat sänkta personalkostnader inom förskola och grundskola, lägre kostnader för platser i extern regi, intäkter från Migrationsverket och lägre personalkostnader inom förvaltningsledningen.

Ekonomin inom individ- och familjeomsorgen har också förbättrats kraftigt. Vatten- och avloppsverksamheten går med underskott.

– Det beror på samma sak som tidigare: inläckage i ledningar och intäktsbortfall på konsumtionsavgifter. Men det handlar också om försäkringsärenden efter regnet 2023 som kommunen fått hantera, sa Anna Bilock.

Hon ställde frågan: vad har kommunen för nytta av ett så stort överskott?

– Nu har förvaltningarna möjlighet att investera utan att ta lån och betala ränta. Vi kan klara av ökande pensionskostnader och vi har en buffert. Men framför allt lever vi inte på framtida generationer och uppfyller god ekonomisk hushållning.

Caroline Elfors (M), beskrev flera insatser majoriteten gjort.

– På endast ett par år har vi vänt ett mångmiljonunderskott i våra nämnder till ett överskott, trots inflation och osäkerhet i världen, sa hon.

Hon tog upp skattesänkningen som infördes 2025.

– Vi har inte längre bland de högsta skattesatserna i Sverige. Resultatet 2025 visar att det var ett korrekt beslut, sa hon och yrkade på att avsätta 34 miljoner kronor till kommunens resultatreserv

Oppositionspolitikern Berth Falk (S), sa att flera mål inte är uppnådda, särskilt inom skolan.

– Frågan är vad det egentligen är vi ser. Vi att inte ett enda av kommunens övergripande mål nås fullt ut, sa han.

Han tog upp att bara 71 procent av eleverna i årskurs nio når målen. Resultaten i årskurs sex har sjunkit.

– Det är inte en framgångssaga, det är en varningsklocka. Vi ser ett överskott i ekonomi men ett underskott i resultat, och det är där politiken faktiskt måste börja förändras.

Caroline Carlvier (M) ordförande i barn- och utbildningsnämnden, pekade på att överskottet för nämnden är litet.

– Plusresultatet motsvarar inget mer än 1,55 procent av total budget.

Betygsresultatet är något högre än året innan, likaså behörigheten till gymnasiet, men betygen i årskurs sex är sämre. Men vi ser en vändning i årskurs sex kommande år. Det är inte bara ett önsketänkande utan en prognos, sa hon.

Harriet Östgren (M) ordförande i socialnämnden, riktade ett tack för det målmedvetna arbete som personalen gör och som nu lett till överskottet.

– Från er som jobbar ute, upp till cheferna.

Oppostionspolitikern Annica Zetterholm (C) menade att skolan idag inte är till för alla.

– Ett starkt resultat är bra, men ett starkt samhälle byggs inte i excelark. Det byggs i klassrum, hemtjänstbilar och i mötet mellan människor. Och där har Lekeberg fortfarande en lång väg kvar att gå.

Kerstin Leijonborg (FL) återkom till vad hon sa för några år sedan, när ekonomin såg betydligt sämre ut.

– Jag sa att vi skulle ha is i magen och inte ta allt ett på ett åt. Nu har det gått tre år och vi ha ekonomisk balans. Allt har gått som på räls och ett stort arbete har lagts ner. Men man får inte ta för givet att det bara fortsätter.

Hon pekade på att ingen i oppositionen vela höja nyckeltalen för verksamheterna.

– Alla partier ställde sig bakom grundförutsättningarna till budgeten. När man inte velat höja nyckeltalen kan man inte komma i efterhand och säga att man vill lägga till pengar.

Pia Frohman (MP), tog också upp skolans förutsättningar.

– Vi uppfyller inte läsa-skriva-räkna-garantin, och barn fortsätter att möta nästa årskurs med bristande kunskaper och en känsla av otillräcklighet, när nästan fyra av tio elever i årskurs sex inte uppnår lägsta betyg i alla ämnen, eller sju av tio nior för den delen.

Hon berömde ändå resultatet att 99 procent av eleverna i årskurs nio känner sig trygga i skolan.

Elin Nilsson (L) tyckte kommunen kunde ge eleverna en bättre start:

– Lekeberg är inte unikt med att stå i denna situation, men det är vi som har rådighet över de satsningar som vi gör på Lekebergs ungas framtid. Jag är helt övertygad om att Lekeberg kan bättre, sa hon.

Christina Kareliussén (S) frågade om överskottet skedde till priset av att elever får otillräckligt stöd för att klara kunskapskraven, och att personalen känner alltför hög arbetsbelastning.

– Min fråga till styret är: hade det inte varit bättre att se utmaningarna och göra något åt dem än att vid årets slut ha flera miljoner i plusresultat?

Joel Olsson (KD) pekade på att ramarna för skolan har räknats upp varje år och inga nedskärfningar gjorts, vilket Margareta Carlsson (V) instämde i.

– Vi har inte trott att vi skulle gå såhär mycket över budget. Vi har inte gjort neddragningar. Nu går vi plus och har satsat, men kan också satsa framåt. Nästan budget kanske vi kan ge mer. Men hade vi fortsatt att gå back hade inte utrymmet funnits.

Årsredovisningen godkändes och kommunstyrelsen beviljades ansvarsfrihet.