Gå till innehåll
Henrik Östensson

Vår politiska natur

Publicerad: 2 August 2024 13:58

Som journalist drivs man ju av viljan att belysa fakta, skrapa fram en och annan sanning, bevaka vad våra politiker gör med skattepengarna och liknande. Men ibland förväntas vi också problematisera kring riktigt svåra ämnen. Lika bra att säga det på en gång. Alla kommer inte gilla det jag nu ska skriva. Få saker berör som vår natur, jakt, fiske och rovdjur.

Naturvänner, politiker, tjänstemän och privatpersoner rör sig ofta med begreppet ”naturligt förekommande” och biologisk mångfald, fungerande ekosystem.  Man talar ofta om att återställa naturen till vad den var innan mänsklig påverkan och liknande.

Jag tar inte ställning för eller emot vargar, eller för och emot någon annan art, men jag hävdar en sak, det finns nästan ingenting i vår natur som vi inte på ett eller annat sätt påverkat, hur naturligt vi än kan tycka att det är, det har det inte gjort mycket länge. 

Nästan allt i vår natur är resultatet av mänsklig påverkan, beslut av kungar, kyrkan historiskt och under de sista seklen, folkvalda politiker och andra typer av makthavare.. Dessutom är det lätt att glömma att vi människor, ända sedan vi kom till som art, varit en del av naturen och hur den utvecklas.

Ta vargen som exempel. Människan är vargens enda naturliga fiende. Under rätt många tusen år fungerade det samspelet. Människan och vargen samexisterade. Det gick fint, dels för att vi inte var så många, dels för att vi inte slog ihjäl varg i onödan, vi jagade varg när det behövdes.

För några hundra år sedan blev varg politik. Kungar och andra makthavare fick för sig att vargen skulle bekämpas i stor skala. Ett skäl var att den faktiskt på den tiden åt upp maten för människor och ibland åt även människor (jo, det finns historiska belägg). Ett annat skäl var att vi blev fler, vilket krävde mer mat, vargen åt ju upp vår mat. Ytterligare  en orsak var nog precis som i dag, populism, vilja att tillmötesgå en opinion.

Det hela kulminerade på 1800-talet då makten beslutade att vargen skulle utrotas. Så skedde.

Många år senare, med början på 1970-talet, beslutade makten, politiker, intresseorganisationer och näringsliv, att vargen skulle få återkomma till Sverige. Inplantering planerades, även om man inte kan bevisa att den genomfördes. Med rader av politiska beslut och ganska stora samhällsinsatser tilläts sedan vargen åter kolonisera landet. Då återkom den i ett landskap, en natur, en miljö som var radikalt förändrad. Inte mycket var sig likt sedan början av 1800-talet. Att påstå att naturens samspel, ekosystemet, inte fungerade under den tid vargen inte fanns vore med all respekt faktiskt att förvränga sanningen. Naturen förändras. Både på naturlig väg och av oss människor. Vargen var en naturlig del av faunan, men naturen fortsatte utvecklas och fungera utan den. Det gör naturen alltid.

Fakta är att vargen definitivt inte återerövrat Sverige på det sätt vi ser i dag utan ganska stora hjälpåtgärder. Åtgärder som fortfarande pågår. 

Med det vill jag säga att det faktum att vi har varg nu inte har någonting att göra med naturlig förekomst, lika lite som det faktum att vi inte hade varg under 1900-talet var naturligt. Allt var politik då, allt är politik nu. Därmed inte sagt att vi inte ska ha varg.

Nu har man börjat återinplantera den stora fisken stör i Sverige. Den var rikligt förekommande på 1800-talet. Sedan dog den ut. Man hävdar att det beror på att allt fler vattendrag reglerades, att vi byggde fler dammar. Där blir jag lite tveksam. Det stora flertalet vattendrag där man i dag planterar in stör hade varit reglerade i hundratals år innan 1800-talet, trots det var stören vanlig just på 1800-talet. 

Nu planterar man som sagt in fisken igen. Den skulle inte klara sig utan mänsklig hand. Den skulle inte återkommit utan mänsklig hand, politiska beslut. Är den naturligt förekommande då?  Är det en naturlig förekomst av stör? Hjälper vi naturen på det sättet?

Ofta rivs numera gamla dammar just av skälet att de hindrar lekande fisk. Så är det absolut. Samtidigt, vi har reglerat vattendrag åtminstone i tusen år, troligen längre. Min fråga är, när blir något natur? Är inte den miljö som finns exempelvis i dammarna i Brevens bruk en egen naturtyp? Den har i alla fall utvecklats sedan 1000-talet. Kan någon med säkerhet säga vilken fisk som fanns i vattnen innan dess? Hur vanliga de var? Vad är den natur som utvecklats sedan människan första gången började bygga dammar värd?

Många anser både dovhjortar och vildsvin vara en naturlig del av faunan. Dovhjorten planterades in från 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Den hade ingen historia i vårt land. I exempelvis östra delen av Hallsbergs kommun dominerar de ofta skogslandskapet totalt. Är de naturligt förekommande?

Vildsvinen var helt utrotade på 1700-talet. De återinplanterades på 1970-talet av markägare och intresserade jägare. Sedan beslutade politiker att vildsvinen skulle få återetablera sig. Samma sak här. Vildsvinen återkom i ett landskap och en miljö som är totalt förändrad sedan 1700-talet. Naturen hade, på egen hand och med vår hjälp, utvecklats utan vildsvinen, ekosystemet fungerade. Då beslutar vi människor ensidigt att förändra naturen, ekosystemet, igen.

Jag tar inte ställning för eller emot något. Men vi har påverkat naturen så länge vi funnits. Faktum är ju att vi är, eller i alla fall har varit, en del av naturen. Fakta är att vi var och är vargens naturliga fiende. Man kan tycka vad man vill om det, men så är det. Är det utifrån det perspektivet rätt att inte jaga varg? Ja, är målet att vargstammen ska bli större, växa, är det rätt, men är det naturligt? Politikerna har denna gång valt en medelväg, en kraftigt reglerad jakt. Kanske är det rätt väg. Jag är  helt övertygad om att det är våra politiska beslut som kommer fortsätta forma naturen, även i framtiden. Hur gärna vi än villl tro att den styr sig själv. Finns det en gräns för när våra försök att påverka naturen blir orimliga? Skulle det exempelvis vara rimligt att återskapa mammutar och återimplantera dessa? Eller dinousarier? Det är troligen fullt möjligt.

Det här är en opinionsartikel som uttrycker skribentens egna åsikter.

Opinion / Ledare

Henrik ÖstenssonVad gör egentligen Socialtjänsten?

Henrik ÖstenssonVi på Sydnärkenytt får ofta tips, önskemål, vädjanden, om att skriva om beslut som fattas av kommunernas…

Henrik ÖstenssonOm investeringar solceller och framtiden

Henrik ÖstenssonInvesteringar i förnyelsebar energi väcker ofta diskussion. Folk reagerar när det byggs solcellsparker och…

Henrik ÖstenssonVår politiska natur

Henrik ÖstenssonSom journalist drivs man ju av viljan att belysa fakta, skrapa fram en och annan sanning, bevaka vad våra politiker…

Henrik ÖstenssonEtt under av informationsbrist mitt i informationssamhället

Henrik ÖstenssonSveriges tågtrafik får nästan dagligen kritik. Tåg blir försenade, tåg uteblir. Man bör ha tid på sig om man ska…

Henrik ÖstenssonIngen mandatdramatik i EU-valet

Henrik ÖstenssonNu har vi haft EU-val. Preliminärt verkar valdeltagandet ha sjunkit i Sydnärke. Det ser väl, helt väntat, inte ut…

Henrik ÖstenssonKommunerna, staten och kapitalet

Henrik ÖstenssonJust nu går vår offentliga sektor på knäna. Regionen och kommunerna, med något undantag, har hamnat i akut…

Henrik ÖstenssonVarför spårar alltid EU-direktiv ur i Sverige?

Henrik ÖstenssonSnart är det EU-val. I Sverige har vi en oerhörd förmåga att hela tiden, i något slags välvilja, både övertolka…

Henrik ÖstenssonDe multinationella storbolagens våta dröm

Henrik ÖstenssonVåra elnätsbolag och deras elnätsavgifter är kanske det område där avregleringen allra tydligast spårat ur. Vem…

Henrik ÖstenssonEn ganska enkel förklaring till våra tågproblem

Henrik ÖstenssonAtt kritisera vår tågtrafik, järnvägsnätet, har blivit allt vanligare. Försenade tåg, uteblivna tåg till följd…

Henrik ÖstenssonGe Ukraina allt de pekar på

Henrik ÖstenssonFör två år sedan i morgon ändrades Europas historia igen, på det mest fasansfulla sätt man kunnat tänka sig.…

Henrik ÖstenssonDags att inse att vi snart inte kommer ha några kontanter

Henrik ÖstenssonDet är dags att inse fakta. Hur gärna man gärna vill ha prassligt papper i plånboken tickar klockan för våra…

Henrik Östensson”Ut med namn och bild vet jag”

Henrik Östensson”Publicera namn och bild” eller rentav ”ut med namn bild och adress”, ”ut med signalement” är vanliga…

Henrik ÖstenssonDumhet kan visst vara kriminellt

Henrik ÖstenssonDet brukar sägas satt dumhet inte är kriminellt. Men jo, det kan det ju faktiskt vara, om man driver företag. Det har…

Henrik ÖstenssonEn myndighet som tystnat

Henrik ÖstenssonNär brott händer runt omkring oss, blåljus blinkar, och polisen är på plats funderar alltid människor på vad som…

Annons

Nyheter