Logotyp Sydnärkenytt
13 May 2024
Tipsa: 073-629 83 19

Skamstämpeln sitter på
(sd):s drömda svensktid

Min barndom och uppväxttid verkar sammanfalla med senare delen vad Sverigedemokrater framhåller som svenskhetens stora tid. Jag läste i varje fall Sörgården och Önnemo i småskolan. Då visste jag inget om rasforskningen eller det stora steriliseringsprogrammet som jag är årsbarn med.

Kring 1900 hade nästan en miljon svenskar emigrerat till USA. Motströmmen var nationalromantiken manifesterad bl.a. i Skansen, Carl Larssons målningar och Nils Holgersson. Det var landsbygden befolkad av sunda bönder i den svenska naturen Därför står bondesamhället då i ett särskilt ljus. Därför värnar ett nationalistiskt parti i dag den perioden. De har fler skäl.

1902 kom nämligen boken Anthropologica Suecica som ett nytt bidrag till den svenska självbilden. Där konstaterades att Sverige hade den renaste germanska rasen. Författare var rasbiologen Gustaf Retzius. Han och hans far var höjdare i branschen. Vi kan le åt deras furiösa mätande av skallar. Kort sagt var det ”vetenskap” inom citattecken. Men det uppfattades som spetsvetenskap av hela det dåtida politiska ledargarnityret. Då blev det – vår demokrati till trots - möjligt med vetenskapens nimbus i ryggen, att rangordna folkgrupper. Peka ut vilka som hade rättigheter och vilka som inte hade rättigheter.

Tanken lobbades in i politikerleden att den svenska folkstammen skulle skyddas mot undermåliga inslag. Detta fick tydliga effekter på 1927 års utlänningslag och rimligen på tilltaget att tipsa tyska myndigheter att stämpla in ett tydligt J i tyska judars pass.

Svensk rasbilologi låg i världstopp i början av 1900-talet. Vi hade världens första rasbiologiska institut knutet till Uppsala universitet och lett av en viss Herman Lundberg, En man som effektivt dolde sin rasism. När han lämnat sin befattning kom han ut som öppen nazist.

Denna ”vetenskap” lobbade framgångsrikt in tanken hos ledande politiker att tvångsmässigt isolera den understa underklassen. Sånt kallas rashygien. En ”forskare” skrev ”Enligt Lundborg ha vi i vårt land, lågt räknat, 18,000 sinnessjuka, 14,000 idioter, 20,000 imbecilla och 7,000 fallandesjuka. Hur vill man bereda plats till alla dessa, bland vilka ändå icke är medräknade en massa andra sjukdoms- och brottslingsfall, som också kunde behöva interneras?”

Jo, plats kunde beredas för att spärra in – städa undan – sortera bort - avskära (uttrycken var många) alla undermåliga element med allehanda själsliga och kroppsliga lyten, vanartiga barn, asociala eller sexuellt hållningslösa. Man tog tomma kaserner, byggde nytt och stort. Vipeholm utanför Lund hade plats för 1 000 sinnesslöa. Man kan säga att det föll sig följdriktigt att starta ett steriliseringsprogram i mitten av 1930-talet.som blev mycket omfattande. Läkartidningen anger att 63 000 män och kvinnor drabbades. Lagen försvann 1976.

Enstaka röster som Torsten Fogelquist i Dagens Nyheter angrep på 20-talet Herman Lundberg. Bitskt: "Svenska folket är ingen kreatursbesättning". Eller analytiskt resonerande om brister i samhällsmiljön kontra Lundbergs biologism.

Samhället gjorde först på 1950-talet helt om och slöt i demokratisk anda upp kring principerna om människor lika värde och alla människors rättigheter. 1993 kom slutligen LSS, Lagen om stöd och service åt funktionshindrade, den diametralt motsatta inställningen till den på trettio- och fyrtiotalet rådande.

Viktigare än att rysa åt rasbiologin i Sverige är att fundera över om vi verkligen definitivt klivit in i ett inkluderande humanitärt samhälle. Eller om humanitet är en tunn fernissa som kan spricka upp när vi just nu blir många kring matbordet? - Alltför många, som en del säger.

En viktig lärdom är, att när ledande politiker kollektivt blir rejält rädda för opinionen, då skapas skamfläckarna på vår historia. Då offras människor. Inom mannaminnet finns stängda gränser för judar, steriliseringsprogrammet och baltutlämningen. Mer på gång, månne?

Ett uttryck säger: "De som inte kan komma ihåg historien är dömda att upprepa den". Om rasbiologin kan man läsa mer HÄR

2015-11-12 16:27
Kommentera
Ulrik Janssons blogg

Ulrik Jansson

Ulrik Jansson är f d gymnasielärare i Hallsberg som kan det mesta om bygdens historia, dokumenterat i flera böcker. Han vill ge perspektiv på nutiden genom att hitta historiska spår.

Inlägg

Biter nya svenska stålet? 14 mars gammal flyttdag Historien om slavskolan Så fick vi vaccin Vikingarnas jul Hästlunk styr Biden Tala om tideräkning Wigforss (S) visar vägen 1928 Sverige först erkänna USA Bekanta från förr Pressfrihet inte självklar En riktig karantän Influencers för tryckfrihet Först med tryckfrihet Engelska banbrytare Då föddes skräckromanen Läsa Boccaccio hjälper Om svenskars förfäder Gästgiveriet som flyttade Fritid före Reinfeldt Konst på Waldemarsudde Tulpaner och girighet Överlevnadskonst Historiskt var ordet Om samtal Flykting passade in Mästersmeden började med spik Leve Skomakarveckan Rika tar för sig Upproret i Tiveden Läslusten blommade Jag fick ett sketbrev Växtvärk i Hallsberg Livslängd förr och nu Om kvarnstenar Kvinna i bergsmansbyn Vi här uppe, dom därnere Kata, sensationell kvinna Om studentmössor Gamla verktyg håller än Lantbruksrörelsen firar 100 år Askersund i praktverket När bonden gick med bössa Främlingsrädsla Den gripande bilden När Karin tog plats När kriget kom Allés skolgård ett sädesfält I döda andars svenska sällskap Mord efter hatrykten Ost var kvinnokultur I ramslökens rike Dragna värjor De gick inte på pumpen Hedrar Julia 8 mars Vår franska by, ett bokslut Vår franska by som dog Downton Abbey och den arbetsfria klassen Att vara språkvän Kommissarie Kempes näve Sörgård och skallemätare Resan till Resville 40-tal med självhushåll Älskade hästar Trull i ny kostym Flyktingar bär med sig hopp Fotboll på tv i Grez Edlas kaka när Karin firas På tal om greker Ladan på Torp En god cigarr Att starta om historien Att vakta järnvägen Om försvarskostnader Generositet över gränser Lång tradition av kvinnligt fredsarbete Titt på undantaget Tanzania Kvinnokamp i Hallsberg Främlingsrädsla kan kureras Bygdehistoria i bild Bilden av Hallsberg förskjuts Tomten väckte läslust! Grattis Adventskyrkan, 70! Dåtida “käbbel” Trapp, ett historiskt hus Tromben vid Hallsberg På Anckarströms vis Ett tusen ånglok Lägg på luren! Älgjakt enl. Caesar De lyfte folkskolan
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Henrik Östensson, redaktör: 073-629 83 19, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Trädgårdsgatan 9B, 692 31 Kumla