23 September 2019
Tipsa: 073-094 57 58

Lära av historien

”Käbblet” mellan partier
kan skapa nya möjligheter

Det råder som bekant en viss turbulens i det svenska politiska livet. Oavsett hur det löses framkommer en trötthet på ”käbblet”, Ett uttryck som kan vara förklarligt, men också ett uttryck för tankelättja. Situationen är inte unik och kan skapa nya möjligheter

Så har vårt svenska ur gått från XII till I.  Se där ett sådant där välfunnet uttryck som historielärare kunde droppa för att ge hållhakar för minnet. I det här fallet  övergången från det karolinska enväldet med Karl XII till det vi kallar frihetstiden under Fredik I

Det var då kungamakten avlövades på makten till förmån för riksdagen, som manhaftigt kallade sig Riksens maktägande ständer. Den hade i sin tur  kontrollen över Riksens råd, som vi kan kalla regeringen. Så uppstod efterhand två partier. Först ut var ett parti med hög svansföring och med det i deras tycke adekvata namnet Hattar och sedan kom Mössorna. De senare vred smädeordet Nattmössor ur hattarnas händer genom att anta namnet Mössorna. Vid sidan fanns  det kungen närstående Hovpartiet som då och då hade en vågmästarroll.

Om det idag är trassligt med maktskifte, så var det betydligt trassligare då när det inte fanns varken lagar om saken eller praxis. Vinnande parti fick  peta undan herrar  med fel ”färg”  i ”regeringen” genom att åtala dem för felaktigheter – de licensierades som termen löd . Kort sagt var maktskifte komplicerat

Frihetstidens partiväsen hade redan då sina kritiker. Det fanns utrymme för uttrycket ”käbbel” En bonde utryckte 1700-talets politikerförakt om partierna: - De måtte vara skälmar och förrädare bägge två.

Även eftervärlden har uttalat sig kritiskt. Andra historiker har uttryckt stor sympati för den alltmer mogna politiska debatt som växte fram. Då såddes många kloka tankefrön, som mognade i ett senare århundrade. Stillsamma men lysande personligheter granskade det svenska samhället, med adelsprivilegier, med allt småfolk undanträngt från varje inflytande och lagens hårdhänthet mot samhällets bottenskikt.

Kaplanen Anders Chydenius hade del i en stor tanke, nämligen om tryckfriheten som nödvändig för medborgarna i ett samhälle där partier behövde laglig rätt att debattera offentligt och granska beslut. Så skapade 1766 års riksdag tvillingparet  tryckfriheten och offentlighetsprincipen, alltså rätten att inom vissa råmärken  fritt uttrycka sin mening och rätten  att få tillgång till och trycka av allmänna handlingar. Som en fjäder i den svenska hatten kan tillfogas att detta är den första lagstiftningen i sitt slag i världen och därtill ensamt om att vara grundlag.

Lagen må ha modifierats, men grundtanken från 1766 är redskapet som möjliggör till exempel Uppdrag granskning i TV eller ger justitiekanslern grund att åtala sturiga småchefer, som försökt pressa fram vem som ”pratat med tidningarna”.

Visst, partiväsendet hade på grund av företrädarnas tillkortakommanden hamnat i allvarliga problem. Den unge Gustaf III kunde utnyttja trötthet på ”käbblet” för sympati för sin kallblodigt eleganta kupp som eliminerade systemet. Sedan är det en annan fråga vad han kastade ut med badvattnet.

I vår dagsaktuella situation reses oroliga frågor om hur det ska gå för Sverige. Vad 1700-talets Sverige beträffar gick det i många stycken lysande. Kulturlivet blomstrade. Vetenskapen firade stora triumfer. Man behöver bara nämna namn som Linné, Celsius och apotekaren från Köping, Carl Wilhelm Schele, syrets upptäckare som världskänd grädda inom naturvetenskapen.  Ekonomin fick inkomster från den unikt framgångsrika järnexporten. Järn stämplat i de uppländska bruken var guld värt och oundgängligt i finsmedjorna i Sheffield och andra smedjor, där den industriella revolutionen började. Jordbruket började utvecklas sakteliga.

Visst, förekom krigiska äventyrligheter, men i stort sett kunde landet glädjas åt ”fredens ljuva sötma”. Den utvecklingen antyder att ett land kan ta sig fram även under tider av ”käbbel” på områden som inte kräver övergripande beslut. Men de senare är dessvärre många och angelägna.

2014-12-05 16:11
Kommentera
Ulrik Janssons blogg

Ulrik Jansson

Ulrik Jansson är f d gymnasielärare i Hallsberg som kan det mesta om bygdens historia, dokumenterat i flera böcker. Han vill ge perspektiv på nutiden genom att hitta historiska spår.

Inlägg

Gästgiveriet som flyttade Fritid före Reinfeldt Konst på Waldemarsudde Tulpaner och girighet Överlevnadskonst Historiskt var ordet Om samtal Flykting passade in Mästersmeden började med spik Leve Skomakarveckan Rika tar för sig Upproret i Tiveden Läslusten blommade Jag fick ett sketbrev Växtvärk i Hallsberg Livslängd förr och nu Om kvarnstenar Kvinna i bergsmansbyn Vi här uppe, dom därnere Kata, sensationell kvinna Om studentmössor Gamla verktyg håller än Lantbruksrörelsen firar 100 år Askersund i praktverket När bonden gick med bössa Främlingsrädsla Den gripande bilden När Karin tog plats När kriget kom Allés skolgård ett sädesfält I döda andars svenska sällskap Mord efter hatrykten Ost var kvinnokultur I ramslökens rike Dragna värjor De gick inte på pumpen Hedrar Julia 8 mars Vår franska by, ett bokslut Vår franska by som dog Downton Abbey och den arbetsfria klassen Att vara språkvän Kommissarie Kempes näve Sörgård och skallemätare Resan till Resville 40-tal med självhushåll Älskade hästar Trull i ny kostym Flyktingar bär med sig hopp Fotboll på tv i Grez Edlas kaka när Karin firas På tal om greker Ladan på Torp En god cigarr Att starta om historien Att vakta järnvägen Om försvarskostnader Generositet över gränser Lång tradition av kvinnligt fredsarbete Titt på undantaget Tanzania Kvinnokamp i Hallsberg Främlingsrädsla kan kureras Bygdehistoria i bild Bilden av Hallsberg förskjuts Tomten väckte läslust! Grattis Adventskyrkan, 70! Dåtida “käbbel” Trapp, ett historiskt hus Tromben vid Hallsberg På Anckarströms vis Ett tusen ånglok Lägg på luren! Älgjakt enl. Caesar De lyfte folkskolan
Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Teknik:Webbsidan är byggd och anpassad för moderna webbläsare och mobila enheter. Vi rekommenderar att du använder den senaste webbläsarversionen. Vid behov uppgradera. Sydnärkenytt använder Cookies för bättre användarupplevelse för besökare och medarbetare samt för besöksstatistik. Läs mer om Cookies. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.