23 September 2019
Tipsa: 073-094 57 58

I vädurens tecken

Ballongflygarens snilleblixt
blev böndernas gode tjänare

Blogginlägget handlar om en vattenpump med många namn vädur, bagge eller stötpump. En liten genial mackapär som varit bönders vän och tjänare ända sedan den uppfanns på slutet av 1700-talet. Den befriade otaliga bönder från tidsödande arbete att med handkraft förse sina husdjur med vatten och som bonus få en vattenkran i köket.

Dess odiskutabla förtjänsten var ett försumbart anskaffningspris och i praktiken outslitlighet med bara två små rörliga delar. Apparater har tickat och pumpat i ett århundrade utan annan kraftkälla än lite strömmande vatten i ett tilloppsrör med beskedlig lutning.

I min barndom fick vår gård i Västergötland allt vatten som behövdes av en bagge. Bönder i trakten kunde kosta på sig skämt om vår vattenförsörjning särskilt som vattnet pumpades av baggen upp i ett jättelikt vinfat av trä uppe på höskullen. De flinande bönderna hade hydrofor, gunås. Flinet falnade när elströmmen var väck för nån dag och de stod där med törstiga kritter. En bagge behöver ingen el.

Nytillverkad bagge.

Vädruren, baggen, stötpumpen. En sällsynt genial konstruktion. En tillopsledning med viss fallhöjd,  två ventiler, en luftklocka och en frånloppsledning. Kraftkällan är energin i det inströmmande vattnet i tilloppsröret. Googla på vädurspump.

Historien börjar med uppfinnaren Joseph de Mongolfier,– den ene av de berömda franska ballongflygarna. Han hade märkt att det förekom stötar i ett vattenrör. Han kom på sättet att organisera stötarna så att vatten pumpades. Han byggde sin första pump 1792. Lite senare stod han i den illustra franska vetenskapsakademin och presenterade sin pump. Han hade gett den namnet Beliér, Väduren, eftersom den pumpade med stötar i vattnet. Akademin var närmast i uppror. Han anklagades för kätteri mot såväl sunt förnuft som vetenskapen lagar.

Angreppet leddes av en M l'abbé Bossut. Montgolifer bjöd abbén till en demonstration. Abbén kom. Han undersökte apparaturen och undersökte minst lika noggrant att inga drängar stod gömda för att pumpa vatten. Pumpen skulle pumpa vatten tio meter upp ovanpå taket till Montgolfiers hus. Abbén ställde sig demonstrativt under takkanten övertygad om att inget skulle hända.

Montgolfier bad förgäves sin gäst att flytta på sig. Det gjorde han först när vattnet började skvätta från taket över hans blanka skalle. Ja, så är åtminstone berättartraditionen.

Det har sitt pris att chikanera en ledamot av den ärevördiga akademin. Montgolfier resignerade och sålde sin uppfinning till ett företag i England. Baggen kom med tiden att få en lysande avsättning. Bönder i hela Västeuropa och USA med tillgång till lite strömmande vatten installerade den. Försäljningen av baggar kulminerade i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Sedan kom elektriciteten med elektriska pumpar.

Brukspatron på Bruzaholm Johan Olof Lundberg - känd som Pump-Olle - såg pumpen under en resa i Frankrike på 1800-talet Han byggde en version med patenterad ventil. För att täta kopplingar uppfann samme Olle den över världen spridda o-ringen.

Franska sajter betonar naturligtvis det franska geniet. Engelskspråkiga sidor betonar hur engelsk ingenjörkonst utvecklade uppfinningen till grandiosa försäljningsframgångar. På en punkt är de återstående tillverkarna ense. Pumpen är billig, kräver minimalt kunnande och behöver inte el. Man ser en växande marknad i utvecklingsländer. Och varför inte i överallt i miljösmarta tider?

En nutida tillverkare i Frankrike, M. Walton, påpekar lite roat: - Pumpen är en apparat för bönder. Men inte för ingenjörer. De kan nämligen inte hitta en formel att exakt beräkna apparatens effekt.

Om utsagan skulle vara riktig ger den en liten postum poäng till l'abbé Bossut . Baggen skaver kanske lite mot vetenskapen. Det kan vi unna akademiledamoten som tog sig vatten över huvudet.

2016-04-01 1:06
Kommentera
Ulrik Janssons blogg

Ulrik Jansson

Ulrik Jansson är f d gymnasielärare i Hallsberg som kan det mesta om bygdens historia, dokumenterat i flera böcker. Han vill ge perspektiv på nutiden genom att hitta historiska spår.

Inlägg

Gästgiveriet som flyttade Fritid före Reinfeldt Konst på Waldemarsudde Tulpaner och girighet Överlevnadskonst Historiskt var ordet Om samtal Flykting passade in Mästersmeden började med spik Leve Skomakarveckan Rika tar för sig Upproret i Tiveden Läslusten blommade Jag fick ett sketbrev Växtvärk i Hallsberg Livslängd förr och nu Om kvarnstenar Kvinna i bergsmansbyn Vi här uppe, dom därnere Kata, sensationell kvinna Om studentmössor Gamla verktyg håller än Lantbruksrörelsen firar 100 år Askersund i praktverket När bonden gick med bössa Främlingsrädsla Den gripande bilden När Karin tog plats När kriget kom Allés skolgård ett sädesfält I döda andars svenska sällskap Mord efter hatrykten Ost var kvinnokultur I ramslökens rike Dragna värjor De gick inte på pumpen Hedrar Julia 8 mars Vår franska by, ett bokslut Vår franska by som dog Downton Abbey och den arbetsfria klassen Att vara språkvän Kommissarie Kempes näve Sörgård och skallemätare Resan till Resville 40-tal med självhushåll Älskade hästar Trull i ny kostym Flyktingar bär med sig hopp Fotboll på tv i Grez Edlas kaka när Karin firas På tal om greker Ladan på Torp En god cigarr Att starta om historien Att vakta järnvägen Om försvarskostnader Generositet över gränser Lång tradition av kvinnligt fredsarbete Titt på undantaget Tanzania Kvinnokamp i Hallsberg Främlingsrädsla kan kureras Bygdehistoria i bild Bilden av Hallsberg förskjuts Tomten väckte läslust! Grattis Adventskyrkan, 70! Dåtida “käbbel” Trapp, ett historiskt hus Tromben vid Hallsberg På Anckarströms vis Ett tusen ånglok Lägg på luren! Älgjakt enl. Caesar De lyfte folkskolan
Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Teknik:Webbsidan är byggd och anpassad för moderna webbläsare och mobila enheter. Vi rekommenderar att du använder den senaste webbläsarversionen. Vid behov uppgradera. Sydnärkenytt använder Cookies för bättre användarupplevelse för besökare och medarbetare samt för besöksstatistik. Läs mer om Cookies. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.