24 Maj 2019
Tipsa: 073-094 57 58

Gamla talesätt i smartphonetider

De duggar tätt, de feta rubrikerna om nyaste smartphones med fantastiska finesser, förmodligen med en betydande överkapacitet för normalanvändaren. Naturligtvis prestigeladdat för såväl tillverkare som för användare.

Likväl, tekniken må vara fantastisk men när vi talar om vad vi gör när vi ringer är vi tillbaka i telefonerandets barndom. ”Beställningen är mottagen, var god lägg på luren”. En vänlig röst från Telia uppmanar mig att lägga på luren. Det lär vara bråkdel av Telias kunder som bokstavligen lägger på luren. Så som sker i gamla pilsnerfilmer. Fast då skulle man ringa av också.

Ringa av, blir detta begripligt för en ung generation av en fras från en hemsida: ” Ringa av i absolut betydelse: återställa luren i klykan samt veva några varv på veven i akt att uppmärksamma telefonisten på att samtal ej längre föreligger”? Om nu en senfödd generation förstår innebörden i att ”återställa luren i klykan”.

Vanligtvis tror vi att den förste som lade på luren var Lars Magnus Ericsson, den geniale grundaren av det företag som numera kallas Ericsson. Sant är att han redan år 1892 lanserade det berömda handtaget med såväl mikrofon som hörlur på sina telefonapparater. Men uppfinningen fanns redan. Ingenjörerna Anton Avén och Leonard Lundqvist vid Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag torde vara de första (möjligen i världen) som la på luren.

L M Ericssons ”Taxen” från 1892. Då lade man på luren. Veven på sidan är orsaken till det ännu dagliga talesättet Ringa upp och det ännu förekommande Ringa av.

Uttrycket ”Slå en signal” kom väl med fingerskivan, vanvördigt kallad petmojen, införd med de första automatväxlarna kring 1920. Till stor förtret för Stockholms borgmästare Lindhagen. Hans oförgripliga mening var att automatväxeln infördes av gnidenhet när man överlät åt abonnenten att göra avlönade telefonfröknars arbete. Därutöver försvann behaget av telefoni utan kvinnorösten i växeln.

Minnesgoda äldre damer och herrar minns telefonisterna. Man beställde rikssamtal. Detta gjordes bara om man verkligen hade ett ÄRENDE. Ty det var dyrt. Belevat folk talade om att ringa riks. I min barndom hörde jag aldrig begreppet interurbansamtal. Vilket för övrigt skulle ha varit en språklig anomali att tala om interurbana samtal mellan bondsocknar i Västergötland.

Samtidigt som L. M. Ericsson utvecklades skedde samma sak i statens regi i det som så småningom kom att heta Televerket. Konkurrenter men också en fruktbar symbios mellan staten och kapitalet, som ledde till en världsledande ställning. I den processen fanns i hög grad SRA Svenska Radio Aktiebolaget med tiden helägt av Ericsson och med verksamhet bl.a. i Kumla. Där börjar spåren som leder mot dagens smartphones.

Vetenskapen må utreda vad som händer i skallen på en smartphonanvändare, som efter ett hetsigt samtal skulle vilja rent fysiskt med kraft slänga på luren. När hen istället helt mesigt tryckt på Läggapåknappen är det då hen drämmer iväg några bitska tweets?

Tiden är 1900-tal,  scenen en flott Hollywoodrestaurang. Kypare bär fram en telefon till middagsbordet. En stilig man tar samtalet. Det var så tjusigt romantiskt att ingen tänkte på att kraftfullt protestera mot tilltaget. Nu är det försent. Nu ”pillas det på mobilen” vid alla familjemiddagar. Inte lika belevat som på film från Hollywood.

 Kongl. Elecktriska Telegraf-Werket från 1853 såg med skepsis på telefonerandet när den epoken kom. Möjligen som ett komplement till telegrafen Denna myndighet delade en spridd uppfattning att telefonen inte skulle få någon större betydelse. Några ansåg att telefonen möjligen skulle kunna användas till att vidarebefordra musik. Därmed är cirkeln sluten till smartphonen.

2014-10-10 15:22
Kommentera
Ulrik Janssons blogg

Ulrik Jansson

Ulrik Jansson är f d gymnasielärare i Hallsberg som kan det mesta om bygdens historia, dokumenterat i flera böcker. Han vill ge perspektiv på nutiden genom att hitta historiska spår.

Inlägg

Fritid före Reinfeldt Konst på Waldemarsudde Tulpaner och girighet Överlevnadskonst Historiskt var ordet Om samtal Flykting passade in Mästersmeden började med spik Leve Skomakarveckan Rika tar för sig Upproret i Tiveden Läslusten blommade Jag fick ett sketbrev Växtvärk i Hallsberg Livslängd förr och nu Om kvarnstenar Kvinna i bergsmansbyn Vi här uppe, dom därnere Kata, sensationell kvinna Om studentmössor Gamla verktyg håller än Lantbruksrörelsen firar 100 år Askersund i praktverket När bonden gick med bössa Främlingsrädsla Den gripande bilden När Karin tog plats När kriget kom Allés skolgård ett sädesfält I döda andars svenska sällskap Mord efter hatrykten Ost var kvinnokultur I ramslökens rike Dragna värjor De gick inte på pumpen Hedrar Julia 8 mars Vår franska by, ett bokslut Vår franska by som dog Downton Abbey och den arbetsfria klassen Att vara språkvän Kommissarie Kempes näve Sörgård och skallemätare Resan till Resville 40-tal med självhushåll Älskade hästar Trull i ny kostym Flyktingar bär med sig hopp Fotboll på tv i Grez Edlas kaka när Karin firas På tal om greker Ladan på Torp En god cigarr Att starta om historien Att vakta järnvägen Om försvarskostnader Generositet över gränser Lång tradition av kvinnligt fredsarbete Titt på undantaget Tanzania Kvinnokamp i Hallsberg Främlingsrädsla kan kureras Bygdehistoria i bild Bilden av Hallsberg förskjuts Tomten väckte läslust! Grattis Adventskyrkan, 70! Dåtida “käbbel” Trapp, ett historiskt hus Tromben vid Hallsberg På Anckarströms vis Ett tusen ånglok Lägg på luren! Älgjakt enl. Caesar De lyfte folkskolan
Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Teknik:Webbsidan är byggd och anpassad för moderna webbläsare och mobila enheter. Vi rekommenderar att du använder den senaste webbläsarversionen. Vid behov uppgradera. Sydnärkenytt använder Cookies för bättre användarupplevelse för besökare och medarbetare samt för besöksstatistik. Läs mer om Cookies. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.