19 Juni 2019
Tipsa: 073-094 57 58

Konsten att hitta pengar
till militärens utgifter

Vår försvarsminister, med lätt landsfaderlig framtoning, synes tampas på två fronter i fråga om försvarskostnaderna. Dels må han dämpa oppositionens krav, dels må han förmå finansministern att släppa till lite mer för att nå en kompromiss.

Kostnader för krig och försvar har följt den svenska statledningen genom historien med mer eller mindre kreativa lösningar. Under den period vi kallar stormaktstiden var huvudregeln att fälttågen i kriget skulle betala kriget. Maten togs hårdhänt där man befann sig oavsett invändningar från plågade civilbefolkningar, krigsbyten fördes hem till Sverige och behölls. Utan att synbarligen generas kan vår kung lustvandra med sin gemål på Drottningholm bland statyerna från Wallensteins trädgård i Prag.

Dessa röverier hedrade definitivt inte det svenska varumärket. Med något undantag. Några svenska generaler tog en extra sväng bortåt Alsace för att ”hämta” lite statusprylar från ett slott. När svenskarna gett sig av klättrade bönder upp bland bergsgrottorna och hämtade hem undangömda ostar. Ett saligt skimmer uppstod kring borden när ostarnas nya aromer uppenbarades. Allt var förlåtet. Så lär de lokala krögarnas storytelling inför gästerna låta.

Frederna var lukrativa. Prioritet nr 1 i freder var att tillförsäkra Sverige kontrollen över flodmynningar. Varje flodmynning hade ett tullkontor som tog sin beskärda del av omfattande handeln från Östersjöregionen till västra Eupopa. Med Östersjön som ett svenskt Mare Nostrum (vårt hav) tryggades länge kassaflödet. Den stora plågan för Sveriges bönder var utskrivningarna av soldater. Sverige dränerades på starka armar i fältslag och fältsjuka.

Fram till den allmänna värnplikten byggde man på självhushållet. Officersboställen och soldaternas torp gav uppehälle åt försvarets folk och tillförsäkrade att man alltid hade mannar att ställa upp i händelse av ofred.

När första världskriget förödelse var uppenbar skapades en universiell önskan – Aldrig mera krig. Detta kom givetvis att sätta spår i den svenska politiken. Socialdemokrater och liberaler hade efter kriget successivt pressat ner andelen för de militära utgifterna. Inför 1921 års val ville man gå ytterligare ett steg längre vilket visades i denna udda valaffisch.

Försvarsutgifter, personifierade av en officer, och civila statsutgifter personifierade av en ämbetsman, fick visa utvecklingen mellan 1913 och 1920. 1920 års relationer mellan militära och civila utgifter (inringat) var 28 procent mot 72.

Att illustrera dessa relationer med volymer ligger snubblande nära bedrägeri. Längden på gubbarna må vara korrekt. Men vem kan påstå att den nerbantade officeren representerade en tredjedel av den civile ämbetsmannen?

Hur som helst. I 1921 års val ökade socialdemokraterna från 29,7 procent till 36, 4. Om det nu berodde på affischen eller på att både män och kvinnor nu kunde gå till valurnorna.

2015-04-15 11:31
Kommentera
Ulrik Janssons blogg

Ulrik Jansson

Ulrik Jansson är f d gymnasielärare i Hallsberg som kan det mesta om bygdens historia, dokumenterat i flera böcker. Han vill ge perspektiv på nutiden genom att hitta historiska spår.

Inlägg

Fritid före Reinfeldt Konst på Waldemarsudde Tulpaner och girighet Överlevnadskonst Historiskt var ordet Om samtal Flykting passade in Mästersmeden började med spik Leve Skomakarveckan Rika tar för sig Upproret i Tiveden Läslusten blommade Jag fick ett sketbrev Växtvärk i Hallsberg Livslängd förr och nu Om kvarnstenar Kvinna i bergsmansbyn Vi här uppe, dom därnere Kata, sensationell kvinna Om studentmössor Gamla verktyg håller än Lantbruksrörelsen firar 100 år Askersund i praktverket När bonden gick med bössa Främlingsrädsla Den gripande bilden När Karin tog plats När kriget kom Allés skolgård ett sädesfält I döda andars svenska sällskap Mord efter hatrykten Ost var kvinnokultur I ramslökens rike Dragna värjor De gick inte på pumpen Hedrar Julia 8 mars Vår franska by, ett bokslut Vår franska by som dog Downton Abbey och den arbetsfria klassen Att vara språkvän Kommissarie Kempes näve Sörgård och skallemätare Resan till Resville 40-tal med självhushåll Älskade hästar Trull i ny kostym Flyktingar bär med sig hopp Fotboll på tv i Grez Edlas kaka när Karin firas På tal om greker Ladan på Torp En god cigarr Att starta om historien Att vakta järnvägen Om försvarskostnader Generositet över gränser Lång tradition av kvinnligt fredsarbete Titt på undantaget Tanzania Kvinnokamp i Hallsberg Främlingsrädsla kan kureras Bygdehistoria i bild Bilden av Hallsberg förskjuts Tomten väckte läslust! Grattis Adventskyrkan, 70! Dåtida “käbbel” Trapp, ett historiskt hus Tromben vid Hallsberg På Anckarströms vis Ett tusen ånglok Lägg på luren! Älgjakt enl. Caesar De lyfte folkskolan
Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Teknik:Webbsidan är byggd och anpassad för moderna webbläsare och mobila enheter. Vi rekommenderar att du använder den senaste webbläsarversionen. Vid behov uppgradera. Sydnärkenytt använder Cookies för bättre användarupplevelse för besökare och medarbetare samt för besöksstatistik. Läs mer om Cookies. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.