22 Juni 2018
Tipsa: 073-094 57 58

Sockenbibliotek fick
läslusten att blomma

Folkbildningen, med långa anor, är ett bärande element i svensk demokrati och kultur. Redan 1851 gav riksdagen kyrkoherdarna i alla rikets församlingar i uppdrag at skapa ett sockenbibliotek. Hallsbergs socken fick förmodligen sitt första sockenbibliotek 1853. 1867 gjorde man en lyckad omstart som fick bönderna i byarna i Hallsberg att komma till kyrkbyn, låna och läsa böcker i en förbluffande stor omfattning.

I april månad 1867 skedde debuten. Erik Andersson i Sörby lånade den 12 april 1867 boken Werldens stora herskare som förste låntagare i Hallsbergs sockenbibliotek. Han lämnade åter boken den 5 maj.

Det nya sockenbiblioteket blev snabbt populärt i bygden. Redan under april hade man lånat ut 45 böcker av skilda slag. Inte oväntat kulminerade läsningen i november i skenet från en ljusstake. Möjligen hade någon hunnit införskaffat nymodigheten fotogenlampa. När året var slut hade man noterat över 600  boklån.

Jag hittade lånekatalogen av en slump. En kyrkbok från 1850-talet hade fått sidor över. Prästen använde dessa till att nogsamt notera dem som 1867 lånade böcker med uppgift om boktitel och boklånare med namn och adress. Därmed berättade han för eftervärlden vilka böcker som väckte intresse:

Visst, där lästes Fritiofs saga av tio låntagare, Fältskärns berättelser av fem. Obetydligt jämfört med sifforna för de drygt hundra som lånade häften av Läsning för folket  eller de bortåt 70 som gick hem med  ett eller flera häften som i listan benämndes Sagohävder

Där fanns populära böcker i historia; det som lånades kan karakteriseras som praktiska nyttigheter och fosterländskhet förmedlat av historien. Där fanns böcker med praktiska råd för modernäringen. Ja, också boklån med mera lättfärdiga titlar som Anekdoter.

Läsning för folket var en kvartalstidskrift utgiven 1835–1924 av Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande med bl.a. praktiska råd för landsbygdsbefolkningen. Huvudnummer för fosterländskheten var dels Kindblads historia dels Sagohävder, som i verkligheten hade den långa titeln Svenska folkets sagohävder eller fäderneslandets historia, såsom hon levat och lever i sägner, folksånger och minnesmärken av Arvid August Afzelius. Den utgavs som böcker i flera band men också i ett stortantal häften.  Det var sådana häften som Hallsbergsbönderna stoppade in under rocken när de lånat. 

Sockenbibliotek låter ståtligt. I själva verket var det en samling böcker i en bokhylla under prästens hägn. Så gick det som det gick. När de boksynta bland bönderna läst det de ville låna ur hyllan minskade utlåningen för varje år för att helt avtyna en bit in på 1870- talet.

Folkbildningskampanjen, knuten till stat och prästerskap, fick sällskap av en liknade med liberalt ursprung. Båda var ett försök att uppifrån bibringa folket bildning. Den legendariske folkbildaren IOGT:aren och socialdemokraten Oscar Olsson ”med skägget” menade att folket själva kunde söka kunskap. 1902 startade han den första studiecirkeln.

Denna den svenska modellen för folkbildning  fick Olof Palme att tala  om Sverige som en studiecirkeldemokrati. Men det är en annan historia.

2018-02-20 14:45
Kommentera
Ulrik Janssons blogg

Ulrik Jansson

Ulrik Jansson är f d gymnasielärare i Hallsberg som kan det mesta om bygdens historia, dokumenterat i flera böcker. Han vill ge perspektiv på nutiden genom att hitta historiska spår.

Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Teknik:Webbsidan är byggd och anpassad för moderna webbläsare och mobila enheter. Vi rekommenderar att du använder den senaste webbläsarversionen. Vid behov uppgradera. Sydnärkenytt använder Cookies för bättre användarupplevelse för besökare och medarbetare samt för besöksstatistik. Läs mer om Cookies. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.