16 Juli 2019
Tipsa: 073-094 57 58

Finansvärldens bubblor,
girighet och fördumning

Inspirerad av den oväntade vårdagen mitt i vintern och en bukett fräscha tulpanar på bordet googlade jag på ordet tulpan och fick mig en nog så dagsaktuell lektion om girigheten. Denna bugg som är inbyggd i kapitalismen och som får den att råka i sken gång på gång.

Först tulpanerna., Den ursprungligen oansenliga tulpanen hade förädlats och odlats i de ottomanska sultanernas prunkande trädgårdar. Lökar hamnade efter hand i Nederländerna där de frodades i händerna på skickliga botaniker som tog fram prunkande hybrider med fantasieggande namn.

Nederländernas goda klimat för tulpanlökar i kombination med den välmående nederländska borgarklasens närighet kom att bädda för kapitalismens första stora finansbubbla. Den går under namnet Tulpanmanin eller Tulpansvindeln.

I köpmannaklassens händer blev tulpanlökarna under tidigt 1600-tal en lukrativ handelsvara. Tulpanlökar steg raskt i pris och gav god vinst.  Nya odlare kom in på marknaden allt eftersom priserna steg. Plötsligt var hysterin på gång. År 1636 hade många vanliga lökar tredubblats i pris. Exklusiva lökar skenade i pris .Då betalade man  175 floriner för en ”Amiral de Maan”: två år tidigare hade den kostat bara 15. Stora delar av befolkningen drogs in i bubblan Febern nådde sin topp med fantasisummor runt årsskiftet 1636–37. Till råga på allt handlades det med kontrakt på lökar som ännu inte fanns, men skulle skördas i framtiden.

I början av februari 1637 sprack så bubblan. Det berättas om utarmade familjer i alla samhällsklasser och en allmän depression i den nederländska ekonomin. Den som berättat om detta är historieskrivaren och akademiledamoten Peter Englund i en essä rubricerad Kring Admiral Pottebacker och finansbubblornas historia. (tillgänglig på nätet).

Dock, det finns historiker som på rätt goda grunder hävdar att dessa berättelser om Tulpansvindeln är starkt överdrivna. Det intressanta är att Peter Englund utvidgar historien om Tulpansvindeln  på 1600-talet  till en elegant, om än något svepande, ekonomisk essä  om girigheten som drivkraft i dessa för kapitalismen  så typiska finansbubblorna fram till våra dagar. 

Man skulle kanske kunna tro att Tulpansvindeln var en nybörjartabbe i den tidiga kapitalismen. Men icke. Bubblorna är dess följeslagare fram till vår tid. Peter Englund noterar:

"I botten för de spekulationsbubblorna finns givetvis kapitalismen själv. Vi kan kalla det hela ett institutionellt upprepningstvång, en svaghet, en bugg, vad som helst; felet finns där, inbyggt i systemet. Ett kapitalistiskt system råkar tid efter annan i sken. Och det är bara en fråga om tid innan det sker igen."

Han finner förloppet för en bubbla pinsamt enkel. Först kommer något nytt in på marknaden: tulpanlökar, järnvägsaktier. It-aktier. Med dem dyker det upp idéer om att man har kommit in i en ny era, där alla gamla ekonomiska tyngdlagar på något underbart vis upphört att gälla. ”Detta är något helt nytt”.

Det lockar till förhoppningar, drömmar och spekulation. Priset går upp. Detta lockar nya köpare. Priset går upp igen. Kedjebrevet är igång. Fler spekulanter flockas. Priset går upp ännu mer, och så vidare. Precis som i tulpansvindeln skapar alltså bubblan sin egen uppåtrörelse, oberoende av de faktiska värdena. Kurvorna går så vackert i taket.

I det läget väger varnande röster lätt. I yran kring uppgångarna framstår spekulanterna, som gjort sina förmögenheter på dessa kedjebrev. som särskilt begåvade finansmän som fattat den nya ekonomin. Därefter kommer den oundvikliga kraschen.

Så går en tid, minnet förbleknar och så börjar nästa bubbla att byggas upp kring en ny spekulation. Med global ekonomi, fler spekulanter och ett hetsigare tempo blir analyserna sämre och bubblorna större.
I slutraderna av essän skriver Peter Englund att det stora problemet med girighet inte är dess moraliska halt, utan dess benägenhet att kortsluta förnuftet. Girighet fördummar. 

Synen på girighet har förändrats. På den tiden vi var katoliker stämplades girighet som en dödssynd.

2019-03-09 20:36
Claes Mård
Tack Ulrik för ännu en mycket intressant historia, Ser fram emot nästa inlägg från dig. MVH Claes Mård.
2019-03-12 11:12
Maude Larsson
Alltid intressant att läsa dina inlägg.
2019-03-13 23:00
Claes Mård
Tack Ulrik för ännu en mycket intressant historia, Ser fram emot nästa inlägg från dig. MVH Claes Mård.
2019-03-12 11:12
Maude Larsson
Alltid intressant att läsa dina inlägg.
2019-03-13 23:00
Kommentera
Ulrik Janssons blogg

Ulrik Jansson

Ulrik Jansson är f d gymnasielärare i Hallsberg som kan det mesta om bygdens historia, dokumenterat i flera böcker. Han vill ge perspektiv på nutiden genom att hitta historiska spår.

Inlägg

Fritid före Reinfeldt Konst på Waldemarsudde Tulpaner och girighet Överlevnadskonst Historiskt var ordet Om samtal Flykting passade in Mästersmeden började med spik Leve Skomakarveckan Rika tar för sig Upproret i Tiveden Läslusten blommade Jag fick ett sketbrev Växtvärk i Hallsberg Livslängd förr och nu Om kvarnstenar Kvinna i bergsmansbyn Vi här uppe, dom därnere Kata, sensationell kvinna Om studentmössor Gamla verktyg håller än Lantbruksrörelsen firar 100 år Askersund i praktverket När bonden gick med bössa Främlingsrädsla Den gripande bilden När Karin tog plats När kriget kom Allés skolgård ett sädesfält I döda andars svenska sällskap Mord efter hatrykten Ost var kvinnokultur I ramslökens rike Dragna värjor De gick inte på pumpen Hedrar Julia 8 mars Vår franska by, ett bokslut Vår franska by som dog Downton Abbey och den arbetsfria klassen Att vara språkvän Kommissarie Kempes näve Sörgård och skallemätare Resan till Resville 40-tal med självhushåll Älskade hästar Trull i ny kostym Flyktingar bär med sig hopp Fotboll på tv i Grez Edlas kaka när Karin firas På tal om greker Ladan på Torp En god cigarr Att starta om historien Att vakta järnvägen Om försvarskostnader Generositet över gränser Lång tradition av kvinnligt fredsarbete Titt på undantaget Tanzania Kvinnokamp i Hallsberg Främlingsrädsla kan kureras Bygdehistoria i bild Bilden av Hallsberg förskjuts Tomten väckte läslust! Grattis Adventskyrkan, 70! Dåtida “käbbel” Trapp, ett historiskt hus Tromben vid Hallsberg På Anckarströms vis Ett tusen ånglok Lägg på luren! Älgjakt enl. Caesar De lyfte folkskolan
Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Teknik:Webbsidan är byggd och anpassad för moderna webbläsare och mobila enheter. Vi rekommenderar att du använder den senaste webbläsarversionen. Vid behov uppgradera. Sydnärkenytt använder Cookies för bättre användarupplevelse för besökare och medarbetare samt för besöksstatistik. Läs mer om Cookies. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.