16 November 2019
Tipsa: 073-094 57 58

Deras okuvliga hopp
är en gåva till oss

Moseboken beskriver hur Röda Havet delade sig för att bereda väg för Israels barn på flykt undan Faraos välde. Jag ser det som en suggestiv poetisk bild- där till och med naturlagarna upphävs - av det  omöjliga att hejda beslutsamma människor på flykt.

Angela Merkel, den tyska förbundskanslern, verkar dela den insikten och agerar kraftfullt för att få villrådiga, för att inte säga skräckslagna, manliga kollegor inom EU att ta konsekvenserna av flyktingströmmen. Tyskland tvekar inte att ta emot dem som kommer. Till yttermera visso har Tyskland på egen hand upphävt EU-regeln att återsända flyktingar från Syrien till första asylland. I gengäld pekar hon med hela handen på övriga EU-länder:_-Ta er beskärda del.Naturligtvis har hon rätt. Sex hundra tusen, kanske en miljon flyktingar, kan tas emot i ett område som EU som har 500 miljoner innevånare. 

Under den föga glamorösa frisyren hos denna bestämda kvinna finns erfarenheten hur det söndertrasade Tyskland tog emot över tio miljoner fördrivna tyskar från bl.a. Polen och Tjeckien efter andra världskriget och av det senare tyska enandet. Måhända bidrar ett moraliskt arv från det lutherska prästhemmet i forna Östtyskland till ställningstagandet

Folkströmmar i rörelse är inget nytt i historien. Den klassiska historien i modern tid är Vredens druvor, skriven under trettiotalsdepressionen. Berättelsen  om Oklahomaböndernas exodus från utarmade jordar mot en fåfäng dröm  - ett gott liv i det grönskande Kalifornien. Författaren John Steinbeck hade som journalist skarpögt skildrat detta i San Fransisco News. Han kände fattigböndernas tröstlösa vedermödor på vägar och tältläger. Han såg läger vräkas och brännas ner. Han hörde den hatiska retoriken. Ett hat och en rädsla med grund i depressionen. Han såg stackare på fälten arbeta för skamlös ersättning. Han såg både konkurrens och kärv men stundom ömsint solidaritet bland de drabbade. Detta personifierar han i romanen om familjen Joads dystra odyssé. 

Jag läste boken första gången som mycket ung, förundrad över att sådant hände i ett civiliserat land. Med sorg ser jag detta upprepas i Europa och nära inpå i Sverige. Jo, Sverige har ett civiliserat flyktingmottagande och mycket värme i civilsamhället. Vi har även den andra sidan. Den som kan beskrivas av en rad ur romanen: - De glor på en och det syns att de tänker: Dig din jävel tycker jag inte om. Och som beter sig därefter i fikarum, på sociala medier och bakom valskärmen.

Kanske för att uthärda sin egen roman eller för att läsaren ska göra det tillförde John Steinbeck ett avsnitt om det federala lägret för lantarbetare Weedpatch. Journalisten Peter Kadhammar skriver: - Weedpatch var en av de få platser där familjen Joad fick frid, om än tillfälligt. --- Hit kom inga busar eller poliser för att jaga bort de husvilla. Här fick de vara människor med viss makt över sina liv. Till och med dansa

Jag parallell-läser nämligen Peter Kadhammas bok från  2012 Route 66 och den amerikanska drömmen*som utspelar sig längs samma väg där de skraltiga fordonen drog fram. Där skriver han om den självförvållade naturkatastrofen som drev ut omkring en halv miljon på vägarna. Han skriver om en jorderosion av bibliska dimensioner.

Jaha, en folkvandring orsakad av en självförvållad naturkatastrof av bibliska dimensioner. Det är nog inte en engångsföreteelse i uppvärmningens tid. En tröst är att den som ger sig ut på flykt nästan alltid bär ett starkt hopp. Hoppet att kunna göra något gott på sin nya plats. 

Utfallet av detta hopp beror till syvende och sist på mottagandet. Att vi har ett upplyst samhällsklimat och stabil välfärd som minimerar antalet individer som glor på flyktingen och säger:- Dig din jävel tycker jag inte om

*Route 66 är resebok som där författaren gör en återblick på depressionen på trettiotalet. Huvudvikten ligger dock vid hur den ekonomiska genomklappningen 2008 föröder samhällsklimat och människors liv i ett superindividualiserat system eroderat av skräck för kollektiva lösningar. Men det är en annan historia

2015-09-01 18:57
Kommentera
Ulrik Janssons blogg

Ulrik Jansson

Ulrik Jansson är f d gymnasielärare i Hallsberg som kan det mesta om bygdens historia, dokumenterat i flera böcker. Han vill ge perspektiv på nutiden genom att hitta historiska spår.

Inlägg

Gästgiveriet som flyttade Fritid före Reinfeldt Konst på Waldemarsudde Tulpaner och girighet Överlevnadskonst Historiskt var ordet Om samtal Flykting passade in Mästersmeden började med spik Leve Skomakarveckan Rika tar för sig Upproret i Tiveden Läslusten blommade Jag fick ett sketbrev Växtvärk i Hallsberg Livslängd förr och nu Om kvarnstenar Kvinna i bergsmansbyn Vi här uppe, dom därnere Kata, sensationell kvinna Om studentmössor Gamla verktyg håller än Lantbruksrörelsen firar 100 år Askersund i praktverket När bonden gick med bössa Främlingsrädsla Den gripande bilden När Karin tog plats När kriget kom Allés skolgård ett sädesfält I döda andars svenska sällskap Mord efter hatrykten Ost var kvinnokultur I ramslökens rike Dragna värjor De gick inte på pumpen Hedrar Julia 8 mars Vår franska by, ett bokslut Vår franska by som dog Downton Abbey och den arbetsfria klassen Att vara språkvän Kommissarie Kempes näve Sörgård och skallemätare Resan till Resville 40-tal med självhushåll Älskade hästar Trull i ny kostym Flyktingar bär med sig hopp Fotboll på tv i Grez Edlas kaka när Karin firas På tal om greker Ladan på Torp En god cigarr Att starta om historien Att vakta järnvägen Om försvarskostnader Generositet över gränser Lång tradition av kvinnligt fredsarbete Titt på undantaget Tanzania Kvinnokamp i Hallsberg Främlingsrädsla kan kureras Bygdehistoria i bild Bilden av Hallsberg förskjuts Tomten väckte läslust! Grattis Adventskyrkan, 70! Dåtida “käbbel” Trapp, ett historiskt hus Tromben vid Hallsberg På Anckarströms vis Ett tusen ånglok Lägg på luren! Älgjakt enl. Caesar De lyfte folkskolan
Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Teknik:Webbsidan är byggd och anpassad för moderna webbläsare och mobila enheter. Vi rekommenderar att du använder den senaste webbläsarversionen. Vid behov uppgradera. Sydnärkenytt använder Cookies för bättre användarupplevelse för besökare och medarbetare samt för besöksstatistik. Läs mer om Cookies. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.