24 Maj 2019
Tipsa: 073-094 57 58

Inlärd främlingsrädsla
kan också läras bort

Två mediala flöden har levt sida vid sida på senare tid. Återblicken på Förintelsen och de politiska utspelen om tillfälliga uppehållstillstånd, alltså möjligheten att repatriera flyktingar från vissa områden. I glipan mellan dessa flöden gömmer sig antingen historielöshet eller obehagligheter vi vill men inte får glömma.

Även om vi inser det omöjliga i att leva oss in i det monströsa i Förintelsen och offrens skräck och lidanden är budskapet manande och självklart: Vi får inte glömma.

Vi minns med rätta stora och varmhjärtade insatser kollektivt och enskilt för att återupprätta dessa mänskliga spillror som räddades undan till Sverige med Vita bussar och på andra sätt.

Men där fanns på hög officiell nivå och i ”folkdjupet” den bestämda avsikten att judarna, som främmande element i det svenska samhället, skulle sändas tillbaka. Deras uppehållstillstånd var temporärt. De skulle repatrieras så snart de fått fason på sitt liv. Redan efter ankomsten isolerades de räddade judarna i särskilda avlägsna och inhägnade läger. Det fordrades mycket starka skäl för tillstånd att lämna lägren även för mycket korta permissioner.

Göran Rosenberg har i boken Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz beskrivit stämningarna. Med mörk ironi skriver han:  "I landet med de milsvida skogarna är man inte van vid tanken på att tusentals människor med vilt främmande språk och kulturer ska slå sig ner bakom konsumbutiken i skogsbrynet. Nyss var det omöjligt att ens tänka sig något tiotal. Jobben skulle stjälas, kulturen fördärvas och folkstammen fördärvas. Helt borta är inte sådana tankegångar även om skammens rodnad lyser allt starkare över dem."

Han citerar en dåtida ledare i Dagens Nyheter som starkt varnar för att låta judarna tro att de kan få stanna. ”Det stämmer inte med myndigheterna avsikter”. Det fanns dock andra röster. Ingrid Segerstedt Wiberg skrev kraftfullt i Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning mot dessa stämningar.

Det var inte de vädjande orden till förmån för judarna som fällde utslaget. Att myndigheterna lade ner sitt krav på utvisning berodde på det skriande behovet av arbetskraft i efterkrigstidens Sverige. Judarnas händer dög i fabrikerna.

Vetenskapen visar oss hur fobier, rädsla för andra grupper uppstår och hur de kan bemästras.

Fobier, rädsla, aversion, avståndstagande var en gång livsviktiga när människan mötte fiender i naturen: vilda djur, farliga ormar och giftiga kryp. Eller snabbt måste avläsa ett ansiktsutryck; vän eller fiende? Genom evolutionen införlivades dessa känslor i våra gener och kom att kombineras med intryck från vår miljö. De här känslorna är en del av våra livsvillkor och hjälper oss att se upp och varnar för fara. Vi gläds i försommarkväll åt fågelsången - revirmarkeringen - eller åt det lilla barnet som vidgar sitt område. Måtte detta bara inte sluta i snedvriden nationalism.

Det finns en omfattande forskning kring fobier och rädsla. Författaren och läkaren PC Jersild gläntade på dörren till denna forskning i en kolumn i Dagens Nyheter 2005.  Forskarna har lokaliserat Amygdala, den lilla mandelforma kärna i hjärnan, som är särskilt aktiv när vi känner aversion och rädsla. Att främlingsrädsla kan ha genetiska förklaringar betyder inte att de är obönhörliga.

Forskningen visar att det som lärts in kan läras bort. Fobier kan botas. Vi kan aktivt befria oss från rädslor och aversioner. Det hänger på, med PC Jersilds ord på den stora utmaningen: - Inte att förändra världen, utan att förändra sig själv.

Det betyder att var och en kan välja. En gammal erfarenhet är att rasismen förtunnas om människor med olika hudfärg träffas och lär känna varandra. Omvänt gäller att när folk hålls isär blommar fiendebilderna.

Uppenbart har rasism, främlingsrädsla sina motorer i både fikarum och organiserade budskap där man pekar ut grupper som inte anses önskvärda och tilldelar dem kollektiva egenskaper. Kunskap och kurage behövs för att vänligt men aktivt bemöta dessa varje gång var man än möter dem. Alla kan skapa tillfällen där människor möts för att förtunna främlingsrädsla. Ett Asylkafé i Askersund visar vägen.

2015-02-06 14:42
Kommentera
Ulrik Janssons blogg

Ulrik Jansson

Ulrik Jansson är f d gymnasielärare i Hallsberg som kan det mesta om bygdens historia, dokumenterat i flera böcker. Han vill ge perspektiv på nutiden genom att hitta historiska spår.

Inlägg

Fritid före Reinfeldt Konst på Waldemarsudde Tulpaner och girighet Överlevnadskonst Historiskt var ordet Om samtal Flykting passade in Mästersmeden började med spik Leve Skomakarveckan Rika tar för sig Upproret i Tiveden Läslusten blommade Jag fick ett sketbrev Växtvärk i Hallsberg Livslängd förr och nu Om kvarnstenar Kvinna i bergsmansbyn Vi här uppe, dom därnere Kata, sensationell kvinna Om studentmössor Gamla verktyg håller än Lantbruksrörelsen firar 100 år Askersund i praktverket När bonden gick med bössa Främlingsrädsla Den gripande bilden När Karin tog plats När kriget kom Allés skolgård ett sädesfält I döda andars svenska sällskap Mord efter hatrykten Ost var kvinnokultur I ramslökens rike Dragna värjor De gick inte på pumpen Hedrar Julia 8 mars Vår franska by, ett bokslut Vår franska by som dog Downton Abbey och den arbetsfria klassen Att vara språkvän Kommissarie Kempes näve Sörgård och skallemätare Resan till Resville 40-tal med självhushåll Älskade hästar Trull i ny kostym Flyktingar bär med sig hopp Fotboll på tv i Grez Edlas kaka när Karin firas På tal om greker Ladan på Torp En god cigarr Att starta om historien Att vakta järnvägen Om försvarskostnader Generositet över gränser Lång tradition av kvinnligt fredsarbete Titt på undantaget Tanzania Kvinnokamp i Hallsberg Främlingsrädsla kan kureras Bygdehistoria i bild Bilden av Hallsberg förskjuts Tomten väckte läslust! Grattis Adventskyrkan, 70! Dåtida “käbbel” Trapp, ett historiskt hus Tromben vid Hallsberg På Anckarströms vis Ett tusen ånglok Lägg på luren! Älgjakt enl. Caesar De lyfte folkskolan
Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Teknik:Webbsidan är byggd och anpassad för moderna webbläsare och mobila enheter. Vi rekommenderar att du använder den senaste webbläsarversionen. Vid behov uppgradera. Sydnärkenytt använder Cookies för bättre användarupplevelse för besökare och medarbetare samt för besöksstatistik. Läs mer om Cookies. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.