16 November 2019
Tipsa: 073-094 57 58

Om Veblen hade sett
Downton Abbey

Klädkoder befriade från arbete, noterat av Thorstein Veblen.

När eftertexten rullade efter sista avsnittet av Downton Abbey dök tanken upp att låna hem och läsa om en bok jag läste i unga dar nämligen Thorstein Veblens bok The leisure class – Den arbetsfria klassen. Veblen, samtida med seriens slottsliv, fast i USA, borde kasta ljus över ett spektakulärt leverne som väl svarar mot bokens titel. Och si, det gjorde den. Jag antar att såväl manusförfattare som regissör fördjupat sig i avsnitt av boken när de utmejslade episoder, koder och beteenden.

Thorstein Veblen var en bondpojk med rötter i en norskättad invandrarfamilj i Wisconsin. Han började sin akademiska bana med ett renommé som en ytterligt schavig kuf som levererade usla föreläsningar. Måhända en lidnersk knäpp men plötsligt, 1899, var han stjärnan på den akademiska himlen med boken Den arbetsfria klassen. Trots berömmelsen som lärd ekonom och sociolog var hans privatliv rörigt. Han flyttade eller drevs från det ena lärosätet efter det andra.

Nå. Apropå Downton Abby. Ett slott behöver förstås tjänsteandar, men varför detta överdåd? Överdådet, enligt Veblen, var till för att affischera slottsherrens anseende och heder och befästa familjens och hans klass absolut överordnade ställning. Av tjänarna fordrades i sin tur inte bara att de skickligt utförde sina sysslor. Tjänarens främsta skicklighet bestod i att i tjänandet betona sin underordnade ställning. Grandiose butlern Carson behärskar båda sidorna av detta till fulländning och övervakar att de honom i rangordning underställda iakttar vad som anstår den tjänande klassen.

Slottsfamiljens allt överskuggande uppgift i livet var att nogsamt vårda sitt och klassens ”sätt” och ”det passande” i sin position i samhällstoppen. Ett värv som var medlet att visa upphöjdhet men som också krävde självdisciplin. Klädkoden, så beundrad i serien, signalerade frihet från arbete kopplad till kriterierna för ”passande” icke produktiva sysselsättningar. Det kunde som i Downton Abby vara i sin ordning att lägga sin tid på att vara racerförare eller att vid sidan av pyssla med en modetidning. I fallet Downton Abbey var det bara det mest fruktade - hotande ekonomisk nedgång - som kunde besegra våndan att låta familjemedlemmar arbeta produktivt med gårdens jordinnehav.

Veblen fortsätter att fascinera med nära en halv miljon träffar på Google bortåt nittio år efter hans död. Skarpsynt, ironiker av rang som granskar det samtida amerikanska industrisamhället med dess uppseendeväckande ekonomiska ojämlikheter. Extra rolig är han när han i förbifarten hudflänger sina hatobjekt: idrottsmän, fotbollspelare, jägare och prästerskap. Genom att lansera begrepp som uppseendeväckande lyxkonsumtion eller tillvita företagsledares insatser omdömen som ”organiserad oförmåga” blir man populär men inte älskad.

Enögda samtida ekonomer, fasta i tanken på rationalitet i affärer, economic man-tanken, fick en retfull näsknäpp av Veblens lag. Han påpekade, ingalunda försynt, att en lyxvara – mot deras teser - fick betydligt större efterfrågan om säljaren höjde priset på varan ett bra snäpp.

Thorstein Veblens popularitet i vår tid bygger på igenkännandet av dagens aktualiteter i det nu än mer ojämlika samhället. Direktörer och småpåvar som tappat omdömet i jakten på lyx, bonusar och pensioner. Rikingars uppseendeväckande lyxkonsumtion med slott, herresäten och sportbilar i flermiljonklass i garaget. Vidunder– som de förmodligen inte bör och kan köra. I varje fall inte fortare än i 120. Även rutavdragsöverdrifter kommer osökt i tankarna.

Det skulle inte förvåna om han citerades i inlägg på toppmakthavarnas möte i Davos. Nätet antyder att herrar av den kalibern gärna söker en intellektuell touche genom att droppa namnet Veblen, helst förbundet med något uppsnappat citat.

Boken Den arbetsfria klassen – knappast lättläst -finns i en ny något förkortad upplaga från 1986. Originaltexten på engelska kan hittas på nätet.

2016-01-28 11:59
Kommentera
Ulrik Janssons blogg

Ulrik Jansson

Ulrik Jansson är f d gymnasielärare i Hallsberg som kan det mesta om bygdens historia, dokumenterat i flera böcker. Han vill ge perspektiv på nutiden genom att hitta historiska spår.

Inlägg

Gästgiveriet som flyttade Fritid före Reinfeldt Konst på Waldemarsudde Tulpaner och girighet Överlevnadskonst Historiskt var ordet Om samtal Flykting passade in Mästersmeden började med spik Leve Skomakarveckan Rika tar för sig Upproret i Tiveden Läslusten blommade Jag fick ett sketbrev Växtvärk i Hallsberg Livslängd förr och nu Om kvarnstenar Kvinna i bergsmansbyn Vi här uppe, dom därnere Kata, sensationell kvinna Om studentmössor Gamla verktyg håller än Lantbruksrörelsen firar 100 år Askersund i praktverket När bonden gick med bössa Främlingsrädsla Den gripande bilden När Karin tog plats När kriget kom Allés skolgård ett sädesfält I döda andars svenska sällskap Mord efter hatrykten Ost var kvinnokultur I ramslökens rike Dragna värjor De gick inte på pumpen Hedrar Julia 8 mars Vår franska by, ett bokslut Vår franska by som dog Downton Abbey och den arbetsfria klassen Att vara språkvän Kommissarie Kempes näve Sörgård och skallemätare Resan till Resville 40-tal med självhushåll Älskade hästar Trull i ny kostym Flyktingar bär med sig hopp Fotboll på tv i Grez Edlas kaka när Karin firas På tal om greker Ladan på Torp En god cigarr Att starta om historien Att vakta järnvägen Om försvarskostnader Generositet över gränser Lång tradition av kvinnligt fredsarbete Titt på undantaget Tanzania Kvinnokamp i Hallsberg Främlingsrädsla kan kureras Bygdehistoria i bild Bilden av Hallsberg förskjuts Tomten väckte läslust! Grattis Adventskyrkan, 70! Dåtida “käbbel” Trapp, ett historiskt hus Tromben vid Hallsberg På Anckarströms vis Ett tusen ånglok Lägg på luren! Älgjakt enl. Caesar De lyfte folkskolan
Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Teknik:Webbsidan är byggd och anpassad för moderna webbläsare och mobila enheter. Vi rekommenderar att du använder den senaste webbläsarversionen. Vid behov uppgradera. Sydnärkenytt använder Cookies för bättre användarupplevelse för besökare och medarbetare samt för besöksstatistik. Läs mer om Cookies. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.