24 Februari 2019
Tipsa: 073-094 57 58

Under kallaste istiden
slog kulturen ut i blom

Trump skämtade häromdan  om kylan: ”Behöver lite global uppvärmning”. Ett bisarrt skämt av en klimatförnekare. En blinkning till likasinnade världen över  Det är trösterikt att tänka på att en presidentperiod eller i värsta fall två jämfört med mänsklighetens långa historia är betydligt mindre än en  myggpiss i världshaven.

Bilden av de långa perspektiven får jag i boken Min europeiska familj. De senaste 54 000 åren. Den den är skriven av den  utomordentliga vetenskapsjournalisten  Karin Bojs. Hon har gjort en föredömlig research. Hon har läst äldre och nyare forskares rapporter. Hon har intervjuat mängder av forskare och hon har gjort omfattande resor världen över för att på plats studera det hon talar om. Dessutom har sin säkra  slagruta för källkritik påslagen.

Modern vetenskap lär oss brutalt (men för allt för många döva öron) vad som väntar till följd av den  globala uppvärmningen. Vetenskapen har lika  goda belägg för hur människan i olika tider anpassat sig när temperaturen långvarigt sjönk till outhärdliga  nivåer. 

Jag tar här upp det hon skriver om anpassningen till den katastrof som är raka motsatsen till vårt klots sjuka uppvärmning, nämligen istiden och dess kallaste skede mellan för 25 000 och 18 000 år sedan .DNA-forskningen visar att människorna från norr under dessa skeden naturligt nog drog ut på vandring  och sökte sig till olika delar bl.a. till södra Europa. 

Att de flyttade är inte märkligt. Det märkliga är den ”explosion” av teknik och kultur som iakttas på de nya platserna som en avgörande del i anpassningen och överlevnaden.  Hon talar med gott forskningsstöd om  ett teknologiskt språng i  sydvästra Europa just när istiden var som kallast.

Bland nya och förfinade redskap hittar ett i våra nutida ögon oansenligt verktyg: synålen. Synålen. Men just då livsavgärande .Med en synål av ben kunde de sammanfoga skinn till värmande plagg, pälsmössor och varma täta stövlar. 

Märkligt är också att kulturen får ett markant uppsving under den  kallaste tiden.  För att nämna några exempel. Vi har  alla grottmålningar i södra Frankrike och i Spanien. Vi har flöjterna  från Tübingen i Tyskland tillverkade av elfenben från mammutar med  en ton nästan i klass med tonen från en silverflöjt.

Forskarna antar att människor på vandring från olika håll slog samman sina kunskaper när de möttes på drägliga platser. Detta konglomerat av människor  med olika kompetenser blev en perfekt grogrund för utveckling och nya uppfinningar

En och annan  läsare skulle, liksom bokens författarinna, kunna med ett eget DNA-test, konstatera att hen är ättling till dessa  uppfinnare, grottmålare och flöjtspelare. Då är det lätt att förledas tro: - Vi gör samma grej när uppvärmningen kommer. 

Men betänk tidsskalan, en process över årtusenden. Liksom att det fanns utrymme att röra sig utan att hamna i konflikt. Ger  kolkapitalismens utrymmen för ett sådana konglomerat av humanistisk och teknisk kompetens inom loppet av mindre än en generation?

Alternativet riskerar att bli vad Harry Martinson diktade i Aniara. Typiskt för vår tids stämningar är att hans verk i filmversion nu når biograferna

Den som inte råkar ha Aniara i sin bokhylla kan gå in på Litteraturbanken på nätet, leta upp Aniara  som EPUB-fil och hämta hem den till sin läsplatta eller dator. Gratis.

2019-02-01 19:56
Kommentera
Ulrik Janssons blogg

Ulrik Jansson

Ulrik Jansson är f d gymnasielärare i Hallsberg som kan det mesta om bygdens historia, dokumenterat i flera böcker. Han vill ge perspektiv på nutiden genom att hitta historiska spår.

Inlägg

Överlevnadskonst Historiskt var ordet Om samtal Flykting passade in Mästersmeden började med spik Leve Skomakarveckan Rika tar för sig Upproret i Tiveden Läslusten blommade Jag fick ett sketbrev Växtvärk i Hallsberg Livslängd förr och nu Om kvarnstenar Kvinna i bergsmansbyn Vi här uppe, dom därnere Kata, sensationell kvinna Om studentmössor Gamla verktyg håller än Lantbruksrörelsen firar 100 år Askersund i praktverket När bonden gick med bössa Främlingsrädsla Den gripande bilden När Karin tog plats När kriget kom Allés skolgård ett sädesfält I döda andars svenska sällskap Mord efter hatrykten Ost var kvinnokultur I ramslökens rike Dragna värjor De gick inte på pumpen Hedrar Julia 8 mars Vår franska by, ett bokslut Vår franska by som dog Downton Abbey och den arbetsfria klassen Att vara språkvän Kommissarie Kempes näve Sörgård och skallemätare Resan till Resville 40-tal med självhushåll Älskade hästar Trull i ny kostym Flyktingar bär med sig hopp Fotboll på tv i Grez Edlas kaka när Karin firas På tal om greker Ladan på Torp En god cigarr Att starta om historien Att vakta järnvägen Om försvarskostnader Generositet över gränser Lång tradition av kvinnligt fredsarbete Titt på undantaget Tanzania Kvinnokamp i Hallsberg Främlingsrädsla kan kureras Bygdehistoria i bild Bilden av Hallsberg förskjuts Tomten väckte läslust! Grattis Adventskyrkan, 70! Dåtida “käbbel” Trapp, ett historiskt hus Tromben vid Hallsberg På Anckarströms vis Ett tusen ånglok Lägg på luren! Älgjakt enl. Caesar De lyfte folkskolan
Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Teknik:Webbsidan är byggd och anpassad för moderna webbläsare och mobila enheter. Vi rekommenderar att du använder den senaste webbläsarversionen. Vid behov uppgradera. Sydnärkenytt använder Cookies för bättre användarupplevelse för besökare och medarbetare samt för besöksstatistik. Läs mer om Cookies. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.