23 September 2019
Tipsa: 073-094 57 58

Rädslan för ”den andre”
förgiftar goda samhällen

Bild från Dictionary.com

Tidens orm byter skinn, Ett gammalt uttryck som nu återkommer i spalterna föranlett av rädslan för ”den andre” som förlamande breder ut sig över världen. Den rädslan är av gammalt datum. Redan grekerna talade på sitt språk om xenofobi. Ordet består av två delar xenon med betydelsen främling, fobi som betyder skräck.

Nu visar det sig att den megastora ordboken på nätet Dictionary.com med hemvist i USA men med täckning över hela den engelsktalande världen i november valde ordet xenofobia, som 2016 års ord.

De otaliga besökarna på ordboken började redan 2015 slå upp ordet xenofobia efter händelser i Sydafrika. 2016 tog slog sökningarna på ordet i taket i sambad med Brexit och de påföljande hatbrotten mot utlänningar. Dagar då flera hundra per timme sökte på ordet. Sedan tog det ny fart då president Obama fällde orden: - Trump är inte populist, han är xenofob.

Redaktionen för Dictionary.com ägnar sig åt ordets tolkningar och betydelseskiftningar. En intressant vinkel är att xenofobi i den engelsksråkiga världen även gäller den nya tidens teknik. Människor blir provocerde till och med av maskinskapade röster i telefon. Man avslutar med att skriva: 2016 års ord xenofobia är inget att fira. Desto mer finns anledningar att tänka kring och begrunda detta ord.

I Sverige använder vi inte särskilt ofta ordet xenofobi. Snarare går vi åt andra hållet. Främlingsrädsla, främlingshat tycks av vissa politiker och ledarskribenter tonas ned till ett bleksiktigt ”oro”. En livsfarlig försköning. Skulle en svensk politiker på Obamas vis tala om xenofobi skulle vi få vad som på nutidssvenska kallas en ”tittarstorm” på sociala medier. ”Obegripligt”, ”elitistiskt” ”folkförakt”.

Med ”tittarstorm” närmar vi oss Oxford dictionaries val för 2016, nämligen post-truth , ett till svenska svåröversatt ord. Betydelsen är att fakta och rationalitet ersätts av känslor. ” Påståenden som känns rätt” även om de är falska. Känslor får styra människors tolkning av världen. Även här är slagningarna på ordet r föranledda av brexit och Trump. Rädsla för ”den andre” i kombination med känslostormar med lögnaktigt eller tvivelaktigt ursprung har varit drivkraften i England och USA med känt rersultat.

Tidens orm byter skinn hastigt ibland. Årets ord 2015 i Oxford dictionaries var emoij beledsagat av den här glada bilden.
PS. Redaktionen för Ductionary.com har ett gott råd: Börja så smått att prata med den andre. I den bästa av världar leder det till acceptans och sedan kanske empati. Kanske rent av till emoijs lika den ovan. DS
2016-12-04 21:24
Sören
Av två skäl tycker jag det är bra att vi är sparsamma med ordet xenofobi: För det första är ordet så allmänt och beskriver inte själva orsaken till rädslan. Den "xenofobe" kanske bara oroas över den ökade brottsligheten eller att rikets kassa inte ska räcka till, men har inga som helst synpunkter på vem han sitter bredvid på bussen, jobbar med eller handlar av. "Xenofoben" kanske t o m har goda vänner med främmande ursprung. För det andra så är Fobi är en medicinsk term. Se t ex Vårdguiden på 1177.se. Det är olyckligt att suffixet -fobi i dagligt tal förlorat sin medicinska innebörd och nedgraderats till en ytterligare en synonym till oro/rädsla/fruktan...
2016-12-05 8:42
Sören
Av två skäl tycker jag det är bra att vi är sparsamma med ordet xenofobi: För det första är ordet så allmänt och beskriver inte själva orsaken till rädslan. Den "xenofobe" kanske bara oroas över den ökade brottsligheten eller att rikets kassa inte ska räcka till, men har inga som helst synpunkter på vem han sitter bredvid på bussen, jobbar med eller handlar av. "Xenofoben" kanske t o m har goda vänner med främmande ursprung. För det andra så är Fobi är en medicinsk term. Se t ex Vårdguiden på 1177.se. Det är olyckligt att suffixet -fobi i dagligt tal förlorat sin medicinska innebörd och nedgraderats till en ytterligare en synonym till oro/rädsla/fruktan...
2016-12-05 8:42
Kommentera
Ulrik Janssons blogg

Ulrik Jansson

Ulrik Jansson är f d gymnasielärare i Hallsberg som kan det mesta om bygdens historia, dokumenterat i flera böcker. Han vill ge perspektiv på nutiden genom att hitta historiska spår.

Inlägg

Gästgiveriet som flyttade Fritid före Reinfeldt Konst på Waldemarsudde Tulpaner och girighet Överlevnadskonst Historiskt var ordet Om samtal Flykting passade in Mästersmeden började med spik Leve Skomakarveckan Rika tar för sig Upproret i Tiveden Läslusten blommade Jag fick ett sketbrev Växtvärk i Hallsberg Livslängd förr och nu Om kvarnstenar Kvinna i bergsmansbyn Vi här uppe, dom därnere Kata, sensationell kvinna Om studentmössor Gamla verktyg håller än Lantbruksrörelsen firar 100 år Askersund i praktverket När bonden gick med bössa Främlingsrädsla Den gripande bilden När Karin tog plats När kriget kom Allés skolgård ett sädesfält I döda andars svenska sällskap Mord efter hatrykten Ost var kvinnokultur I ramslökens rike Dragna värjor De gick inte på pumpen Hedrar Julia 8 mars Vår franska by, ett bokslut Vår franska by som dog Downton Abbey och den arbetsfria klassen Att vara språkvän Kommissarie Kempes näve Sörgård och skallemätare Resan till Resville 40-tal med självhushåll Älskade hästar Trull i ny kostym Flyktingar bär med sig hopp Fotboll på tv i Grez Edlas kaka när Karin firas På tal om greker Ladan på Torp En god cigarr Att starta om historien Att vakta järnvägen Om försvarskostnader Generositet över gränser Lång tradition av kvinnligt fredsarbete Titt på undantaget Tanzania Kvinnokamp i Hallsberg Främlingsrädsla kan kureras Bygdehistoria i bild Bilden av Hallsberg förskjuts Tomten väckte läslust! Grattis Adventskyrkan, 70! Dåtida “käbbel” Trapp, ett historiskt hus Tromben vid Hallsberg På Anckarströms vis Ett tusen ånglok Lägg på luren! Älgjakt enl. Caesar De lyfte folkskolan
Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Teknik:Webbsidan är byggd och anpassad för moderna webbläsare och mobila enheter. Vi rekommenderar att du använder den senaste webbläsarversionen. Vid behov uppgradera. Sydnärkenytt använder Cookies för bättre användarupplevelse för besökare och medarbetare samt för besöksstatistik. Läs mer om Cookies. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.