Ett vattenpass som kom tillbaka
Arne Svensson, som normalt skriver om lokalhistoria, frimärken, postväsen, vykort och allt möjligt i vår papperstidning gör ett inhopp som sommarkrönikör. Ett vattenpass bör alla ha. Inte skadar det väl att ha två?
Jag kunde inte hitta vattenpasset. Behövde det egentligen inte, men undrade var det fanns någonstans. Det var ett fint blått vattenpass. Jag hade haft det länge. Det stod Eskilstuna Sweden på det. Nåja, det skulle väl dyka upp så småningom.
Det dök inte upp. Med jämna mellanrum kollade jag på olika tänkbara ställen. Kunde jag ha lånat ut det? Kunde det blivit kvar någonstans? Det var borta. Jag behövde det egentligen inte. Alla tavlor och hyllor var redan på plats. Men man bör ändå ha ett vattenpass – och veta var det finns!
Som bekant kan man ofta hitta en bortkommen sak genom att köpa en ny liknande. Då brukar man sedan hitta det förlorade. Men jag tänkte inte köpa något nytt vattenpass. Det skulle säkert komma fram ändå. Någon gång!
Jag beställde lite grejor på nätet. Det fattades några kronor till ”fri frakt”. Kanske hade de ett vattenpass, som jag kunde fylla ut ordern med? Jodå! Det var inte blått, och det stod inte Eskilstuna Sweden på det. Men det var ett vattenpass. Och det kostade inte mycket mer än vad jag annars skulle behövt betala i frakt! Jag lade till det på ordern.
Sommaren närmade sig. Studenttider! Jag försökte leta rätt på min gamla studentmössa. Den måste man ha på sig, när det ska firas! Jag visste på ett ungefär i vilket skåp den fanns. Jodå, där låg den vita, nu lätt gulnade, mössan! Och intill skymtade något blått och avlångt. Vattenpasset! Så nu hade jag TVÅ! Ett blått 60 centimeters som det stod Eskilstuna Sweden på och ett annat som var 80 centimeter.
Det närmade sig midsommar. Hembygdsföreningen skulle ha midsommarfest. De tänkte ha ett lotteri. Jag behövde bara ETT vattenpass, så jag skänkte det nya som lotterivinst.
Det blev en trevlig fest med ”små grodorna” och allt som hör till. Jag brukar alltid köpa ett par lotter på Byalagets och kyrkans och Hembygdsföreningens lotterier. Det fanns flera vinster kvar. Jag siktade in mig på ett flak hemvärpta ägg eller en Mårbackapelargon och köpte ett gäng lotter. De första lotterna jag öppnade var blanka. Men på den femte stod ett nummer. Det betydde vinst! Samma nummer stod på ett 80 centimeter långt vattenpass!!
Det här är en opinionsartikel som uttrycker skribentens egna åsikter.
