Tona ner guldsnacket, men vässa gärna till laget till nästa år
En tuff säsong för Indianerna är över. Till nästa säsong hoppas jag att klubben levererar mer på banan istället för att snacka om guld inför.
Att Indianerna skulle åka ut med dunder och brak förstod man när det framgick att vare sig Dudek eller Wozniak kunde medverka i semifinalen. Luften pös fullständigt ur redan innan. Tråkigt, men så var det. Även publiken kände såklart av detta vilket gjorde att endast 1 500 kom till Sannahed för den första matchen.
Så att det blev stora siffror är inget att säga om. Däremot hade man ju hoppats på att de inte skulle bli så stora. Nog trodde jag Indianerna kunde stå emot lite bättre, men överkörningen visade samtidigt lagets nivå om man tar bort dess toppförare.
Inför säsongen tippade Indianerna själva på att de skulle ta guld. Återigen. Detta har man nu gjort flera år i rad. Denna gång var det assisterande lagledaren Kai Salonen som sade sig inte kunna se något annat än att det skulle bli guld.
Det är inget fel att tro på sitt lag, men när det aldrig backas upp med prestation så blir det märkligt, det blir tomma ord som är svåra att ta på allvar.
Indianerna var absolut inte någon guldkandidat i år - heller. Det jag kan sträcka mig till är ändå att laget såg ganska intressant ut inför säsongen. Bättre än säsongen innan. Men tyvärr fick de aldrig chansen att köra ihop sig. Det var mycket skador och regnskadade hemmabanor som stod i vägen i år.
Att Indianerna ändå tog sig till semifinal berodde mer på ett märkligt serieupplägg än att laget presterade bra. De vann fyra av 18 matcher och noll av nio bortamatcher. Jag tycker inte det borde räcka till semifinal, men upplägget var som det var och Indianerna behöver inte be om ursäkt för sin plats.
Men lucky loser, kom igen nu. Något sådant hör inte hemma inom elitidrott. Det kan förknippas med Melodifestivalen. Själv har jag svårt att fatta varför det krånglas till så. Fyra lag till semifinal. Enkelt och solklart. Mer bör det inte vara i en serie med åtta lag.
Om man tar en liten genomgång av laget så har det varit en fröjd att se Patryk Dudek nu i ett par år. Jag har svårt att påminna mig när jag senast såg en så bra indian. Om han blir kvar nästa år är dock oklart. Med tanke på att han kommer köra GP så känns det tyvärr som att chanserna för körning i Sverige minskar.
Hans landsman Wozniak har gjort en klart godkänd säsong, även om han är mer upp och ner. Det känns även som han utvecklat ett stort hjärta för klubben så jag tror och hoppas att han blir kvar. Årets stora nyförvärv var Luke Becker. Jag blev glad när jag såg detta då Becker i flera möten tidigare år kört otroligt bra för andra klubbar på Sannahed. Han började även ganska bra, men sen kom hans allvarliga skada.
Amerikanen kämpade sig trots den tillbaka lagom till slutspelet, men där gjorde han en väldigt blek figur. Men, karln körde ju halvt ihjäl sig för bara några månader sen så man får ha det i åtanke. Till 2026 är kontraktet klart och det var rätt beslut.
Vad gäller den polske veteranen Buczkowski blev jag förvånad över att han fick nytt kontrakt i år. Man har tydligt kunnat se åren innan att han är på nedgång. Samtidigt är han väldigt trogen och har i många år visat stark klubb- och lagkänsla. Sånt betyder väldigt mycket för lagledare Peter Johansson. Men till nästa år får det vara nog.
Sen har vi Kowalski som började säsongen så fantastiskt bra, både i Sverige, men kanske framförallt i Polen. Efter detta drog han på sig en inte speciellt allvarlig skada, men ändock en skada som höll honom borta några veckor. När han kom tillbaka var det en totalt annan förare. Han hade tappat allt. Om jag förstår det rätt så berodde detta inte på hans tidigare skada utan på det mentala. Jag är kluven till Kowalskis fortsättning. Han har potential, men har trots allt inte övertygat speciellt mycket nu under sina år i Indianerna. Lagledningen har något att fundera på där.
Talangfulle Rasmus Karlsson är klar för 2026 vilket såklart gläder alla fans. Det kanske ses som en självklarhet, men faktum är ju att Fredrik Lindgren lämnade Indianerna i samma ålder som Rasmus är nu trots det var hans moderklubb.
Rasmus har tagit stora steg framåt och han vann Junior-SM trots att han var flera år yngre än de flesta. Han är dock fortfarande väldigt ung och har mycket att utveckla, framförallt starterna. De behöver bli bättre, helst redan till nästa säsong.
För reservkollegan Jonatan Grahn så har det tyvärr gått åt andra hållet, bakåt alltså. Grahn har sänkt sitt snitt rejält och jag är tveksam till om han ska ha en plats i startsjuan nästa år. I år var konkurrensen på svensksidan icke existerande i Indianerna, den behöver skärpas till nästa säsong. Självklart ska “Granen” få en chans att försvara sin plats, men han är inte en självklar förare i ett lag i Elitserien.
Flera fanns ju med i truppen, men där hade vi stommen. Det har pratats om att få hem “hemmasonen” Fredrik Lindgren. Jag är tveksam till detta. Min uppfattning är att Lindgren inte är speciellt sentimental, han har inget intresse av att köra i Indianerna bara för att det är hans moderklubb.
Dessutom lär han kosta en hel del och de pengarna verkar ju Indianerna inte ha. Där får nyanställde projektledaren Mattias Carlsson en viktig roll, att dra in mer pengar till A-laget så att de kan bli mer konkurrenskraftiga.
Om man ska vara lite hård så är Indianerna ett utfyllnadslag i serien, i paritet med Rospiggarna. De båda är snäppet över bottenlagen Vargarna och Piraterna. Till topplagen Smederna, Lejonen och Västervik skiljer alltjämt mycket. Sen har vi nånstans strax bakom dem Dackarna som ju vann guld så sent som 2023, men hade en totalt misslyckad säsong i år.
Fansen till Indianerna ställer dock inte speciellt höga krav. Många av dem verkar nöjda över att få komma till Sannahed och se speedway, hur det går i matcherna spelar inte så stor roll. Jag tror klubben skulle må bra av att ha en högre kravbild och jag kan tycka att den trogna publiken även förtjänar detta.
Samtidigt förstår jag dilemmat för lagledare Peter Johannson. Har han inte pengarna att spendera som krävs så är det snudd på omöjligt att sätta ihop ett lag som på allvar kan utmana. Peter har fortfarande glöden kvar och kommer, likt Kai Salonen, bli kvar 2026. Till den säsongen hoppas jag att de får bättre förutsättningar ekonomiskt.
Och får de inte det så kan de skippa guldsnacket.

Det här är en opinionsartikel som uttrycker skribentens egna åsikter.