Invasivt eller inte

Men sedan blir det lite förvirrat, för att inte säga inkonsekvent när myndigheterna börjar lagstifta, rekommendera och tala om invasiva arter.

Om vi börjar med jättebalsaminerna. Exakt när den kom till Sverige är lite oklart, eller när den började kolonisera Europa. Det den tros ha sitt ursprung i Himalaya och började spridas från Brittiska öarna. I Sverige påstås det första dokumenterade fallet där man kunna se att den förvildats vara från 1928. Jättebalsaminerna anses invasiva i hela Europa och har därför satts upp på EU.s  lista över invasiva arter. De innebär ett det är förbjudet  att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut jättebalsaminer i naturen, enligt lag. Har man dem på sin mark är man skyldig att bekämpa dem. Man får inte kompostera dem, de måste brännas.

Om vi sedan går till blomsterlupinerna som går att se lite här och där i vägkanter på sommaren exempelvis, så tror man att de började uppträda vilt i Sverige någon gång i mitten av 1800-talet. Eller, det första dokumenterade fallet är från det året. Det behöver i sig inte innebära att de inte fanns innan.

Naturvårdsverket och Länsstyrelserna drar ofta blomsterlupinerna över samma kam som balsaminerna. För att Naturvårdsverket anser att lupinerna är invasiva. Men här blir det lite knepigt. Lupinerna finns nämligen inte alls med lista över EU:s invasiva arter. Man får både odla, plocka, sälja och flytta lupiner. Man har ingen som helst skyldighet att ta bort dem om man har dem i sin trädgård eller på sin mark. Däremot anser Länsstyrelsen och Naturvårdverket att du bör göra det. Men det är en helt annan sak. Det finns en lista över invasiva arter som lagen gäller, den EU– gemensamma. Och så finns en annan, som våra myndigheter anser att de är invasiva, men som inte omfattas av lagen. Den är en rekommendation.

Nässlorna och kirskålen då, som är de arter som kanske har allra lättast att sprida sig och som trivs precis över allt? 

De omfattas inte av några lagar eller rekommendationer. Frågan är då varför?

Jo, de började spridas långt innan 1900-talet. Då ser av någon orsak inte myndigheterna dem som ett lika stort problem. Lupiner och balsaminer däremot, har fått sin stora spridning på 1900-talet. Då menar myndigheterna att de är ett mer allvarligt problem. Alltså, före 1900, ej invasivt. Efter 1900, invasivt. 

Sanningen är kanske den att ingen av de här växterna är möjlig att utrota, eller få bort när den etablerats. Kanske kommer man anse lupinen lika naturlig som bränn-nässlorna om 100 år. Självklart kan det finnas situationer när invasiva arter, som parkslide, måste bekämpas och tas bort. Personligen tror jag det finns viktigare saker att använda skattepengar till gräva upp lupiner  och balsaminer i naturen. Det är nämligen inte särskilt fruktsamt. Alla som bekämpat nässlor och kirskål förstår vad jag pratar om. Och på det sättet är de här växterna väldigt lika som sagt.

Ibland framställs balsaminer och lupiner nästa som något hotfullt, farligt, skrämmande. I praktiken är de trevligare än nässlor och faktiskt inte lika benägna att sprida sig enligt min egen erfarenhet,  men de kan som sagt, i likhet med dessa, kväva andra växter.

När det gäller djur finns också invasiva arter. En sådan är signalkräftorna som de flesta av oss någon gång ätit. Det har höjts röster från myndighetshåll att utrota dem. Vem låg bakom att kräftorna en gång planerades in? Jo, det vara staten. Samma stat som bestämde att vildsvin som planterats in nu är en del av vår fauna, natur, trots att de innan inplanteringen varit utrotade sedan 1700-talet

Jag blir ibland förbryllad över hur staten tänker, det är inte alltid så konsekvent. Just nu pågår projekt med att plantera in fisken stör i våra vattendrag, med benäget statligt stöd,  en naturvårdsgärning, säger man. Eller? Stören har varit utdöd, eller i princip utdöd i 100 år eller mer. De vattenmiljöer, den natur, där störarna nu sätts ut har inte mycket gemensamt med den miljö störarna levde i för mer än 100 år sedan. I de vattnen där den levde har det på mer än 100 år bildats helt nya biotoper, ekosystem, nya naturmiljöer. Hur kommer den miljön påverkas av en helt ny art? För det är ju vad det är frågan om? Tänk om stören blir invasiv?

Någon kanske invänder att det finns forskning om stören. Jodå. Det fanns det om signalkräftan på 1960-talet också. Ändå kunde ingen ana att den skulle bli en invasiv art som i princip slog ut den sista resten av våra flodkräftor.