Verkligheten jag minns
Jag har genom åren pendlat mellan att bo i städer, i samhällen och på landsbygden. Det är först när vintern kommer som jag på riktigt lägger märke till, var jag för tillfället, lagt min hatt.
Igår skottade jag mig igenom ett uppblåst snölandskap för att nå yttervärlden. Skottningen fortsatte vid vägen för att ge plats för soptunnorna som verkade ha flugit upp från sina positioner och landat på en nytillkommen snövall. Den sluttande promenadvägen runt huset mellan ytterdörr och källare valde jag att forcera utan skyffel vilket ledde till ett tillfälligt framstupa sidoläge. När jag slutligen tagit mig tillbaka till dörren så hade snö självklart packat sig runt listen. Efter en petomgång med sopkvast kunde jag äntligen smälla igen dörren. Det är sådana dagar som jag lever i verkligheten.
Den verkliga verkligheten har uppenbarat sig några gånger tidigare i mitt liv. En av de gångerna skedde när jag bodde i ett soldattorp i Skärmartorp. Där var årstiderna tydligare än jag någonsin upplevt. Jag levde utan vatten och badrum och lade märke till väder och temperatur på väg till dasset under en stjärnklar himmel, eller när kaminen slocknat för länge sedan, och min röda näsa knastrade av frost ovanför täcket. Där fanns ingen tv, och mobilen användes på den tiden till att ringa och skicka sms. Datorn användes sporadiskt till att skicka mail. Dagarna användes till att hålla kaminerna i gång och att skriva på en roman som inte handlade om verkligheten.
Jag kanske inte ska gå så långt som att säga att jag levt off grid, men jag kanske kan säga att det var nära. Jag har dock större delen av mitt liv haft tillgång till el. Förutom en vår då jag bodde mitt i en kohage på Öland. Där fick jag pumpa upp vatten ur brunnen och sova med iskallt hår med spår av granbarr. När jag kom hem från jobbet på kvällen skyndade jag mig att öppna grindarna för att inte kossorna skulle följa med in i trädgården. Det var inte alla dagar jag hann.
Under de vintrar jag bott i lägenhet har jag tittat ut genom fönstret för att se om någon hunnit skotta ännu, eller om jag behövt avvakta lite innan jag trippat i väg i lågskorna i väntan på att någon annan ska sanda. Jag minns inte direkt de vintrarna, i alla fall inte på samma sätt som när jag fastnat med stövlarna, långt ner i någon snöhög i en trädgård för länge sedan.
Det här är en opinionsartikel som uttrycker skribentens egna åsikter.
