För biskop Mogren från Åmmeberg betyder begravningen mycket
Biskop Mikael Mogren, från Åmmeberg, skriver om helandet som en begravning medför för honom.
Nu är det allahelgona, minnenas särskilda tid, och vi är många som tänker på dem vi har förlorat. Det kan vara svårt att ta avsked och sorg kan vara ett tungt arbete.
Det är inte så för alla, men för mig har förlusten av personer som jag älskar varit det svåraste hittills i livet. Det är så definitivt att förlora någon som står en nära.
"Vi är inte övergivna". Så heter den bok som Mikael Mogren nyligen släppt.
Det verkar som att allahelgonatiden blir allt viktigare i Sverige. På samma gång är det ganska många i Sverige som väljer bort begravning. Då sker sker ingen rit med gemensamt avsked av den som är död. Jag träffar ofta människor som berättar att de aldrig fick ta avsked av någon som stod dem nära.
Det kan vara en bästa kompis och ibland är det en livspartner. Det beror på att släktingarna bestämde att det inte skulle vara någon begravning eller en begravning ”i kretsen av de närmaste”. Släkten visste kanske inte ens om vilka som var den dödes nära vänner. De närmaste var i alla fall fler än dem som släktingarna bjöd in till begravning. Att gå på begravning har hjälpt mig att komma vidare i sorgen.
När vi är flera tillsammans och sorgen verkligen får ett rum, då hjälper det mig att sörja. Den tydliga ordningen och den värdiga skönheten på begravningar, påverkar oss positivt. Orgelmusiken och ritualerna berör oss.
För mig har begravningar nästan fungerat som en islossning. Då kan jag börja sörja, det fasansfulla som hänt kommer ner i kroppen och blir liksom på riktigt. Begravningar hjälper mig att komma vidare. Det blir ett värdigt avsked, ett avslut och samtidigt en fortsättning. Begravningen som följer ett speciellt ritual hjälper mig att ta mig fram genom sorger och förluster. Även veckan har sin rytm och för judar och kristna är den sjunde dagen en vilodag.
Även året har sin rytm. När det är allahelgonatid håller naturen på att gå in i vintervila, och alla vet att det kommer att bli vår igen. Hösten övergår i vinter och det är en tid av stor skönhet. Lite av höstens vemod och skönhet finns i begravningarna. Det mörknar ute och samtidigt finns hoppet om en ny vår. Det gäller både i våra liv och i naturen.
En fin allahelgontid önskar jag dig!
Det här är en opinionsartikel som uttrycker skribentens egna åsikter.
