Blir oerhört besviken på S och M-styret i Kumla
Jag läser Veronica Ulfgrens (S) svar på intervjun i Sydnärkenytt och blir oerhört besviken på det Socialdemokratiska och Moderatledda styret i kommunen och deras ambition att i stort centralisera all skolverksamhet till Kumla tätort.
Tanken om centralisering av skola med samlokalisering av elever och resurser är såklart en enkel lösning i teorin när man strävar efter att ta igen de underskott som Nämnd för Livslångt lärande har dragits med under många år. Centralisering har såklart sina fördelar, i alla fall när vi pratar om produktion av varor – nu handlar det ju däremot inte om produktion av varor utan om våra barn som alla har olika förutsättningar och behöver olika miljöer för sitt lärande och välmående. Det är precis det som varit så fint i Kumla kommun fram tills idag, att valmöjligheterna har funnits mellan större och mindre enheter. Utöver det påverkas hela landsbygden genom nedläggning av skolor och historiskt innebär skolnedläggningar att landsbygden långsamt dör.
Istället för att lägga pengar – 100-tals miljoner på nybyggnation av skolor i centralorten – hade det varit mer effektfullt och relevant att öka budgetanslagen till Nämnd för Livslångt lärande, som utifrån ett rikssnitt är underfinansierade. Man kan ju starkt ifrågasätta satsningar på nya skolor och ny infrastruktur när elevantalet och barnafödandet viker. Är inte det då ett ypperligt tillfälle att satsa på mindre elevgrupper istället för att lägga ner enheter för att fylla upp de nya skolor som byggs? Men det är såklart jobbigt att som politiskt styre i en kommun inse att man står med nybyggda stora skolor som man inte har täckning för när barnafödandet går ner.
Veronica Ulfgren nämner även i intervjun att man strävar efter en mer likvärdig skolgång genom att lägga ner Hardemo skola och förskola – trots att resultaten är bland de högsta och bästa inom kommunen. Menar Ulfgren då att likvärdighet kommer genom att lägga ner högpresterande enheter så att alla blir jämndåliga i kommunen?
Ulfgren argumenterar även, något okunnigt och nonchalant, om Hardemoelevernas skolskjutssituation. Hardemo har ett stort upptagningsområde och många elever åker redan idag relativt långt med skolskjuts – ska eleverna nu bussas ännu längre avstånd än tidigare kommer man att få betydligt längre skoldagar och högre belastning än elever inne i Kumla där skoltätheten är högre. Var är likvärdigheten i det?
Man har även ifrågasatt lokalernas skick och ändamålsenlighet. I Hardemo är lokalerna nyrenoverade, med ny ventilation, nytt kök och nyrenoverade ytskick och resultaten är som tidigare nämnts högre än i många av kommunens skolor. Bedrivs inte en ändamålsenlig undervisning då?
Ulfgren beskriver vidare problemen med B-form, något som hon känns för okunnig i för att kunna uttala sig om. Du har redan kunskapsspridning i en klass idag, där du anpassar undervisningen till att möta varje elev på deras nivå. Och handen på hjärtat – om B-form var ett problem hade då resultaten varit så höga som dom faktiskt är?
Ulfgren argumenterar även om att det föds för få barn i området och att inflyttning är låg. Det kan finnas en sanning i det, men man kan istället argumentera för att det finns en stor marknad för mindre förskolor på landsbygden. I Viby har Svenska kyrkan startat en I-Ur och skur- förskola där elevantalet ökat drastiskt sedan starten – något som hade kunnat vara fallet även för Hardemo skola om man istället, likt i Viby, vågat satsa på landsbygden, skolan, befolkningen och eleverna. Kumla kommun är mer än bara centralorten Kumla!
Gör som Elin. Skriv en insändare till Sydnärkenytt
Det här är en opinionsartikel som uttrycker skribentens egna åsikter.
