Pilgrimsfalkar får nya hem i Kumla

Pilgrimsfalkar är stora och kraftfulla falkar med en förmåga att komma upp i hisnande hastigheter: vid ett störtdyk kan det gå så fort som 390 km i timmen. De har en distinkt teckning i svart/grått och vitt, där ryggen är mörk och undersidan ljus. Honorna är generellt sett större än hanarna och kan väga mellan 0,7 kg till 1,5 kg, medan hanarna är mindre och brukar väga mellan 0,33 -1 kg. Deras föda består uteslutande av andra fåglar.

Pilgrimsfalken i Sverige är listad som nära hotad, även om arten påvisat en påtagligt ökande population. Under 1920- och 30-talet minskade stammen i södra Sverige på grund av intensiv jakt. Jakten minskade sedan men ett nytt hot uppstod under 1950- och 60-talet: ökad giftspridning inom jord- och skogsbruket. Idag är pilgrimsfalken totalfredad och man jobbar med att bevara och utöka arten.

Möte ledde till åtgärd

– Att påbörja arbetet med att göra pilgrimsholkar var inte min idé, utan vi hade ett naturvårdsmöte med naturorganisationerna i länet och då kom den här frågan upp. Specifikt fick vi frågan varför vi inte satt upp en pilgrimsholk på Lantmännens silo och då började jag nysta lite i ämnet, berättar Vide Kindgren Bartholdsson.

Vide tyckte att det det hela lät som ett spännande experiment och hörde av sig till Lantmännen för att fråga om hen fick sätta upp en pilgrimsholk på silon. Svaret hen fick var något oväntat.  

– Det visade sig att de redan hade kontakt med en grupp som jobbade för att få upp pilgrimsholkar på lämpliga ställen i länet, säger Vide.

Faktum är att ett räddningsprojekt i Örebro län drog igång redan år 2006, genom att man påbörjade utsättning av pilgrimsfalk i länet. Utsättningarna är en del av Svenska Naturskyddsföreningens (som faktiskt har pilgrimsfalken som sin logga) räddningsprojekt för arten i Sverige.

Ornitologisk förening bakom projekt

2016 satte man ut två pilgrimsfalkar i Lekeberg. Skrev om det hela vid den tidpunkten gjorde Sydnärkenytts medarbetare Kent Halttunen, som själv nu är en av de eldsjälar som arbetar med att stärka pilgrimsfalkens population. Han är engagerad i Närkes Ornitologiska Förening som jobbat för att få upp en pilgrimsholk på Lantmännens silo i Kumla.

Tidigare har föreningen monterat upp sex bolådor för pilgrimsfalk i landskapet, för att möjliggöra att ytterligare par etablerar sig.

– Jag fick kontakt med föreningen och pratade med Kent för att få tips. De har verkligen gjort ett jättebra jobb och har genom sitt projekt fått ut ett tjugotal unga falkar som börjat förflytta och sprida sig. Vi hoppas på att de ska vilja flytta hit även till Kumla, men för att locka dem så måste det ju finnas bra boplatser, förklarar Vide.


Pilgrimsfalkar föredrar att häcka vid branta klippväggar, där de lägger sina ägg på en ofta svåråtkomlig klipphylla. Längre upp i landet, i Norrbotten, häckar de även på marken på myrar. Under 2000-talet har pilgrimsfalken också etablerat sig i städer. Där vill de gärna ha en någorlunda ostörd miljö och god tillgång på byten.

– Jag började kolla vilka höga byggnader i Kumla som skulle kunna passa. Helst ska de vara över tio meter med ganska raka och stupande väggar, så jag letade mest efter höghus och industribyggnader. Så småningom kunde vi göra ett urval och jag tog med mig Kent för att åka ut och kolla på byggnaderna.

Lätt att genomföra

Valet föll på fyra platser: Lantmännens silo, en silo i Kvarntorpsområdet, en plats i Hinderbergabrottet och badhuset i Kumla. Holken i Hinderbergabrottet kommer att fyllas med lite annat material för att locka även andra arter, så som den hotade Berguven. Övriga är inriktade på att locka specifikt pilgrimsfalkar.

 – Det är klart att det tar lite tid med ett sådant projekt som detta, det är en del planering, man måste ta kontakt med markägare och få tillstånd, men annars skulle jag säga att det har varit väldigt lätt att genomföra och framförallt roligt! påpekar Vide.

Den första av holkarna har redan monterats upp och går att skåda på badhuset.

– De var väldigt glada över att få upp dem. Det är ju en hel del fiskmåsar och andra fåglar som håller till nere vid badhuset och ställer till lite bekymmer. Pilgrimsfalkarna kommer hjälpa till med det problemet. De tar ofta de sjuka och svaga fåglarna, det är lätta byten för dem. Samtidigt är de lite diskreta av sig. De slår till uppe i luften och tar med sig sina byten till en undanskymd plats, för att äta ifred. Jag skulle säga att de är ganska skötsamma rovfåglar, skrattar Vide.

Blivit inspirerade

Under sina år som naturvårdshandläggare på Kumla kommun har Vide arbetat med många praktiska projekt som Sydnärkenytt ofta skrivit om. Det i sig har gett ringar på vattnet.

– Det är många som hört av sig och berättat att de själva blivit inspirerade och gjort egna åtgärder, så som att sätta upp holkar för exempelvis tornfalkar. Det tycker jag är jätteroligt att höra och jag hoppas att det fortsätter så.

Nu inleds en väntan på att pilgrimsfalkarna ska hitta till sina nya hem. Förhoppningvis är de fyra holkarna under nästa år bosatta av häckande par.