Är ”Eget i Lekeberg” verkligen för kommunens bästa – eller början på slutet?
Lekebergs styrande majoritet (M, KD, FL och V) driver en linje som betonar självständighet och minskat samarbete. Samhällsbyggnad Sydnärke ska lämnas och nu står även Vätternvatten AB på tur. Argumentationen är tydlig: allt sker för ”Lekebergs bästa”. Men en närmare granskning av kommunens egna dokument och statliga utredningar väcker frågor om riktningen – och konsekvenserna, enligt Centerpartiet i Lekeberg.
I Lekebergs planeringsstrategi 2022–2026 framgår ett tydligt trendbrott. Befolkningstillväxten har avstannat, och under 2023 minskade invånarantalet med cirka 150 personer. Därefter har nivån legat still runt 8 600 invånare, samtidigt som majoriteten inte planerar för någon större ökning. Detta riskerar att förvärra den demografiska försörjningskvoten – alltså balansen mellan dem som arbetar och dem som behöver välfärd.
Konsekvensen är enkel: färre i arbetsför ålder ska bära kostnaderna för fler äldre. När skatteintäkterna minskar samtidigt som behovet av vård och omsorg ökar, krymper utrymmet för stora investeringar – särskilt om kommunen väljer att stå ensam.
Statens utredning Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget (SOU 2020:8) pekar tydligt ut riskerna. Små kommuner med svag befolkningsutveckling och begränsade resurser hamnar i en utsatt position. Kommuner under 10 000 invånare har ofta svårt att klara både lagstadgad service och komplexa uppgifter som vattenförsörjning.
Genom att lämna samarbeten som Vätternvatten riskerar Lekeberg att försvaga sig på just dessa punkter:
• Kompetensbrist: Att ensam rekrytera och behålla specialistkompetens inom VA är svårt. Sårbarheten ökar och beroendet av enskilda personer kan bli kritiskt.
• Ekonomisk risk: Att bära stora investeringar utan stordriftsfördelar kan leda till kraftigt höjda avgifter för invånare och företag.
En liten kommun har samma lagkrav som en stor – men färre skattebetalare. Om Lekeberg inte klarar sina åtaganden kan en framtida kommunsammanslagning bli aktuell. Frågan är därför om ökad isolering verkligen stärker kommunen – eller tvärtom.
Samtidigt vill majoriteten lämna Vätternvatten innan kostnaderna är fastställda. De underlag som finns, inklusive WSP-utredningen, ger inga definitiva svar – trots att de ibland framställs så. Att i detta läge välja ett eget, beslutat i kommunstyrelsen, men ännu outrett alternativ innebär ett betydande risktagande.
Lekeberg är en kommun med stark identitet, företagande och lokal stolthet. Men verklig lokalpatriotism handlar inte om att stänga dörrar – utan om att fatta långsiktigt hållbara beslut. Att utreda flera alternativ parallellt vore mer ansvarsfullt än att snabbt lämna ett samarbete där tydligare besked är på väg.
Genom att isolera sig i en tid där samverkan blir allt viktigare riskerar majoriteten att försvaga kommunen. I värsta fall kan det leda till att den självständighet man vill skydda går förlorad.
Därför behöver majoriteten svara:
Hur stärker detta beslut Lekebergs långsiktiga självständighet?
Varför presenteras osäkra kostnadsuppskattningar som fakta?
Och varför denna brådska att lämna ett samarbete innan beslutsunderlaget är komplett?
Det är hög tid att lägga prestigen åt sidan och fatta beslut som håller – innan kostnaderna hamnar hos invånarna.
Det här är en opinionsartikel som uttrycker skribentens egna åsikter.
