En liten kyrka med stor historia

Tångeråsa kyrka är en av Sveriges äldsta träkyrkor med ett kor som byggdes under andra halvan av 1200-talet, resten av kyrkan är daterad 100 år senare. Kyrkan är relativt orörd men gjordes, liksom andra kyrkor, om vid reformationen då svenska kyrkor övergick från katolsk till evangelisk-luthersk kyrka. Det innebar till exempel att Jesus krucifix målades över för att täcka målat blod, och även väggmålningar täcktes med färg. En positiv förändring för kyrkobesökarna var att bänkar installerades i kyrksalen.

– Före det fick man stå och lyssna på en präst som predikade på latin i kanske två timmar. Sedan vid reformationen började de predika på svenska och folk fick sitta ner, berättar Kjell Karlsson som är en av guiderna i kyrkan.

Predikan var sedan inte lika lång, men en kyrkstöt behövdes ändå ibland, för att puffa på kyrkobesökare som somnat under gudstjänsten.

En levande kyrka

Förr fanns många träkyrkor i Sverige men de flesta revs för att i stället bygga större stenkyrkor. 

– Den här finns som tur är kvar. Det finns en äldre i Småland men det är en museikyrka och inte en levande aktiv kyrka som den här, förklarar Kjell.

Tångeråsa kyrka är en säsongskyrka och aktiv under sommarhalvåret, under vintern öppnar den endast för olika förrättningar som dop och begravningar. Kyrkan är dock uppvärmd under vintern för att skydda inventarier och träpipor i den gamla orgeln som installerades år 1805. Det är Strängnäs stifts äldsta orgel i bruk och den beställdes från Strands orgelmakeri i Stockholm.

Numera är det en kompressor som blåser in luften till orgeln, men trampan som användes av vaktmästaren för att pumpa in luft i läderbälgen finns kvar och borde fortfarande fungera enligt Kjell.

Ännu äldre än kyrkan

Det är ett ovanligt stort kor och altartavla för att vara en så liten kyrka och det finns några frågetecken i historien om hur det kommer sig att koret byggdes 100 år före kyrksalen. 

– Man vet inte om man rev en del av kyrkan, eller om det som är koret idag var hela kyrkan förr. En teori är att det var koret som var hela kyrkan först, säger Kjell.

Ytterligare ett frågetecken finns när det kommer till dopfunten som daterats till första delen av 1200-talet, det vill säga innan kyrkan byggdes. Om den har hamnat där som begagnad eller om någon annan byggnad funnits där tidigare, det vet man inte. Man har även hittat timmerstockar i golvet som haft ett uthugget mönster, och som man därför tror har återanvänts. Dessa ska vara från slutet av 1100-talet. 

Tycker du om att det finns frågetecken?

– Ja det är lite spännande. Att inte allt står nedskrivet så att man vet exakt hur det var. Då kan man låta fantasin fara i väg lite ibland, säger Kjell och skrattar.

När Henrik von Falkenberg fick Tångeråsa socken

På väggen i koret hänger en minnestavla med Henrik von Falkenberg och hans familj som är avbildade på en duk av skinn. Vid 1600-talets början fick han hela Tångeråsa socken i förläning av hertig Karl och han bosatte sig då i Trystorp.

– Falkenbergarna var här i generationer under 200 år, och någon av dem kallade de för bonnplågarn så man kan ju undra om han var så populär. Det var ju ungefär som idag då vi betalar skatt till staten men då fick Tångeråsaborna betala till Falkenberg och kanske inte genom pengar men genom dagsverke, förklarar Kjell. 

Vid kyrkogårdens kant finns en vit byggnad som en Falkenbergare byggde för att bli begravd i, han lät även bygga ett sockenmagasin nära kyrkan. När det var dåliga skördar kunde man låna spannmål från magasinet, och hade man bra skörd så skulle man fylla på där. Han bekostade det mot att Tångeråsaborna skulle sköta deras gravkapell i evinnerliga tider står det.

Den uppgiften skötte dock inte Tångeråsaborna så bra. Sockenmagasinet såldes på auktion vid slutet av 1800-talet, och vart det tog vägen är det ingen som vet. Det vita huset finns dock kvar och där i står familjen Falkenbergs träkistor staplade på varandra.

En av Falkenbergarna, Gabriel som är barnbarnsbarn till Henrik, ligger begravd i golvet framme vid koret, framför en grav med präster och skollärare.

– Man kunde köpa en plats för att bli begravd i kyrkan och ju närmare altaret du ville bli begravd ju dyrare var det.

Sakristian

Vid sidan av koret är dörren till sakristian. Det var den platsen där prästen förr skrev sin predikan och förberedde sig inför gudstjänst. Det är ett litet rum med vitt välvt tak och här inne finns en påtaglig känsla av något obeskrivbart. Det finns ett tryckande lugn i väggarna. I ett hörn står kyrkkistan där man förr förvarade kyrksilvret och nattvardskärl. Den är över från 1797 och väger minst 200 kilo.

– Det var tre lås på den med tre olika nycklar. När den skulle öppnas så var tre personer tvungna att vara här. Det skulle vara prästen, kantorn och en förtroendevald i församlingen, berättar Kjell.

Guidning av kyrkan i sommar

Kjell Karlsson är uppväxt i Tångeråsa socken och har varit engagerad i kyrkans historia i många år.

– Det började med att jag tycker att historia är intressant, och här har man ju verkligen historia kvar. Sen har jag blivit mer och mer intresserad av kyrkan och tycker att det är spännande, berättar Kjell.

I Maria Sundströms bok, ”Tångeråsa kyrka - en av Sveriges äldsta träkyrkor” kan man läsa mer om Tångeråsa kyrka. Kjell Karlsson eller någon av de andra guiderna finns på plats varje söndag från den 4 maj till den 10 augusti klockan 14-17. Då är det även söndagsöppet i Tångeråsagården och bygdegården.