I år är det 100 år sedan Västra Stambanan elektrifierades. Med anledning av det körs ett jubileumståg mellan Stockholm och Göteborg på pingstafton. Ett av stoppen det gör är vid järnvägsstationen i Hallsberg. Foto: Katarina Hanslep
Jubileumståg stannar i Sydnärke på pingstafton
Med anledning av 100-årsjubiléet av elektrifieringen av Västra Stambanan, kör Järnvägsmuséet ett jubileumståg lördagen den 23 maj från Stockholm till Göteborg. Det stannar också till i Hallsberg och Laxå. Arne Svensson ger en oss här en bild av bakgrunden till jubileet.
Jubileumståget avgår 08.49 från Stockholm C och passerar Sydnärke under eftermiddagen. Det gör uppehåll i Hallsberg mellan 14.17 och 14.42. Det gör även ett kortare uppehåll i Laxå mellan 15.10 och 15.18. När tåget passerar här går det 90 år gamla D 432 som första lok i tåget.
Vi får alltså möjlighet att under pingstaftonens eftermiddag söka oss till Västra stambanan och åse det historiska tåget!
Alldeles fritt från ånglok i Hallsberg blev det inte sommaren 1926. Linjen till Örebro, som invigdes samtidigt med Västra stambanan 1862, fick vänta på elektricitet till 2 juli 1932, och Hallsberg – Mjölby:s elektrifiering blev klar den 12 januari 1933.
Tåget, som består av tio vagnar från 1930- och 1940-talen, dras av två av muséets veteranlok, D 101 från 1925 och D 432 från 1936. D 101 är det första i en serie på 50 ASEA-lok som beställdes till Västra stambanan. Totalt tillverkades 333 D-lok i lite olika utföranden. De första, som D 101, hade träkorg. Senare övergick man till nitad stålkorg. Karaktäristiskt för D-loken är att kraften från de två stora elmotorerna överförs via en gemensam blindaxel till de tre drivhjulen med hjälp av så kallade koppelstänger.
Asea var en dominerande aktör under elektrifieringen av Sverige i början av 1900-talet, och man passade naturligtvis på att påminna om det i olika sammanhang. Här en annons på omslagets fjärde sida i Svenska Turistföreningens årsskrift 1928, två år efter Västra stambanans elektrifiering. På skylten under bilden av loket D 101, som just lämnar Stockholm på väg mot Göteborg står: ”1700 hk Elektriskt Asea-lok” och i texten nedan får vi veta, att kraftverken som levererar den elektriska energin ”äro utrustade uteslutande med Asea-generatorer”, och ”Med Asea-transformatorer, Asea-omformare och Asea-apparater omformas, kontrolleras och distribueras strömmen och med Asea-lok framföras tågen”. Källa: Arne Svensson
Elektriciteten ska rädda klimatet. Olja och kol ska fasas ut! Så låter det idag.
Järnvägarna började fasa ut olja och kol för över hundra år sedan. Enstaka kortare sträckor fick eldrift i slutet av 1800-talet, som den dryga milen mellan Engelbrektsplan och Djursholm 1895.
Malmbanan elektrifierades i etapper med början Kiruna – Riksgränsen 1915. Samma år blev också Porjus kraftverk färdigbyggt och redo att försörja linjen med ström.1923 var hela sträckan mellan Luleå och Narvik elektrifierad.
När Malmbanan var klar 1923 tog nästa projekt vid. Det gällde Västra stambanan, som sedan den högtidliga invigningen 1862 förenade rikets två största städer, Stockholm och Göteborg. Under det sena 1800-talet växte nya samhällen upp utmed banan. Sydnärkeorterna Pålsboda, Hallsberg, Östansjö, Vretstorp och Laxå var till stor del ödemark, när rallarna byggde järnväg där.
Tre år tog det att få stolpar och ledningstråd på plats från Stockholm till Göteborg. Den 10 maj 1926 var allt klart, och lördagen den 15 maj hölls invigningen. Drygt två veckor senare invigdes kraftverket i Lilla Edet, som skulle förse banan med ström.
Nu i maj är det alltså 100 år som tågen på Västra stambanan kunnat dras av ellok. Det medförde inte bara en renare miljö. Restiden förkortades. Vid invigningen 1862 tog resan från Stockholm till Göteborg omkring 14 timmar. Redan två år senare hade man pressat tiden till omkring 11,5 timmar, men där någonstans gick gränsen för ångloksdragna tåg. Ångloken krävde stopp för att fylla på vatten och kol, och de var inte så accelerationssnabba.
D 132, ett av de tidiga D-loken som ASEA byggde 1925 inför elektrifieringen. Här fotograferat vid Vretstorps station på ett vykort från Elander & Comp. i Örebro. Kortet kan dateras till första hälften av 1930-talet. Detta lok skrotades 1977. Källa: Arne Svensson
Västra stambanan idag, vid Hallsbergs station. Foto: Katarina Hanslep
Med elektriska tåg tog resan 7 timmar och 15 minuter! 1948 sattes expresståget Göteborgaren in på sträckan, och restiden kapades då till cirka 6 timmar. Den tiden minskades sedan under åren till omkring 4 timmar i takt med att banstandarden förbättrades och hastigheten kunde höjas. Idag tar resan normalt 3 timmar med snabbtåg.
