Askersund. Foto: Katarina Hanslep
Askersund vill bli bland de 25 bästa – men många är ännu missnöjda
Askersunds kommun vill tillhöra landets 25 bästa inom inom välfärd, företagsvänlighet, attraktivitet, finans och organisation år 2030. Mätningen av var kommunen ligger visar att det är en bit kvar dit.
Askersunds kommuns fem målområden inför 2030 är att de ska tillhöra de 25 procent bästa kommunerna i landet inom välfärd, företagsvänlighet, attraktivitet, finans och organisation. 2025 var första gången som målen mättes, och mätningen bygger på undersökningar som kommunen använder: SCB:s medborgarundersökning, Svenskt Näringslivs företagsmätning, SKR:s mätning service av kommunernas myndighetsutövning och SKR:s mätning av hållbart medborgarengagemang. Ett urval av siffrorna från undersökningen har redovisats av kommunchefen Joakim Lundqvist för kommunfullmäktige.
Det första målområdet välfärd ska visa vad medborgarna tycker om skola, vård, omsorg och underhållet av offentlig miljö. 2025 förbättrades skolresultat, gymnasiebehörigheten ökade från 75 till 82 procent, meritvärdet ökade från 195 till 204 poäng och läskunnigheten i årskurs 2 ökade. Hemtjänstens brukare var en aning mer nöjda än förra året, men nöjdheten för dem som bor på särskilt boende minskade, från 66 till 39 procent.
Hög svarsfrekvens – stort missnöje
Men trots vissa förbättrade siffror, så placerar sig Askersunds kommun bland Sveriges 25 procent sämsta kommuner när det gäller vad folk tycker om kommunens vård och skola.
– Det finns alltså en stor skillnad mellan upplevelsen och faktiska resultat, sa kommunchef Joakim Lundqvist i kommunfullmäktige.
414 av 900 tillfrågade personer, 46 procent, har svarat, vilket är trettonde bästa svarsfrekvens bland de cirka 200 kommuner som medverkat i Sverige.
– Vi ligger bra till när det gäller svarsfrekvensen och vi kan utgå ifrån att det är en trovärdig grund. Resultatet ska analyseras och tas med i planeringen, sa Joakim Lundqvist.
Målområde två, relationen med det lokala näringslivet, undersöks i Svenskt näringslivs företagsklimatmätning där 94 av 200 tillfrågade företag har svarat. En annan undersökning som kommunen använder är SKR:s insiktsmätning, som skickas till företag som anlitat kommunen i myndighetsärenden. En fråga som ställs är: ”Hur upplevde du servicen i vårt ärende?”
Resultatet har förbättrats på ett år, både för företagsklimatet och nöjdhet med myndighetsutövningen. Arbetslösheten har sjunkit från 4,3 till 4,0 procent, vilket är lägst i regionen. Företagskonkurserna har minskat och företagens sammanfattande omdöme om kommunen går svagt upp, från 3,39 till 3,42.
Joakim Ljungkvist, kommunchef Askersunds kommun. Foto: Askersunds kommun
Och hur är det att bo i Askersund? Svaren, som innefattar målområde tre, kommer också från SCB:s undersökning.
– Här finns mycket positivt: trygghetsfrågan och kulturlivet upplevs som bland de bästa i Sverige, sa Joakim Lundqvist.
Men medan 90 procent av invånare anser att kommunen är en bra plats att bo på, är det bara 65 procent anser att kommunen som organisation sköter sina verksamheter på ett bra sätt.
– Missnöjet riktas inte mot platsen, utan mot organisationen. Det är en viktig skillnad, sa Joakim Lundqvist.
Det finns också stor misstro mot politiker.
– Resultatet är bland de 25 procent sämsta i landet. Förtroendet för andra kommunanställda är genomsnittligt, men vi brister i den bredare kommunikationen och transparens i beslut, berättade Joakim Lundqvist.
En annan stor utmaning är att befolkningen i kommunen minskar, från 11 477 år 2024 till 11 402 år 2025.
Bättre ekonomi
Det ekonomiska resultatet för 2025 var bättre än förväntat, även om kommunen för 2025 gjorde ett underskott på minus sex miljoner kronor. Det är ändå positivt för kommunens finansiella mål.
Det sista målområdet, organisation, bygger på en undersökning som gjorts med alla kommunens anställda och som mäter motivation, ledning och styrning. Sjukfrånvaron och långtidssjukfrånvaron går ner litegrann. Under 2025 gjordes också omorganisationen och rekrytering av nyckelpersoner i organisationen. Personalomsättningen går upp från elva till tretton procent, vilket är en utmaning när det gäller kompetensförsörjning.
– Stora strukturella utmaningar finns, inte minst inom vård- och omsorg. Men det här är inte ett slutbetyg. Nu har vi ett kunskapsunderlag som visar var vi står och var vi behöver förflytta oss, sa Joakim Ljungqvist.
