Den delvis nya Närlundaskolan är bara en av alla stora investeringar Askersunds kommun tagit de senaste 10 åren. Foto: Henrik Östensson
Askersund har investerat och underhållit för en miljard på 10 år
På kommunstyrelsens möte i tisdags klubbades Askersunds kommuns nya lokalförsörjningsplan.
– Ett nytt sätt att arbeta för att bland annat slippa hamna i den situation vi varit, nämligen att vi på grund av eftersatt underhåll fick en mycket stor underhållsskuld. Att underhålla kommunens byggnader är ju att förvalta medborgarnas pengar, annars minskar ju värdet, menar Caroline Dieker (M) kommunstyrelsens ordförande.
– Egentligen handlar det om två delar, dels kommande underhåll, dels vilka behov av nya lokaler som kommer. Vi kan konstatera att vi 10 år framåt kommer behöva lägga ungefär 70 miljoner i underhåll.
Det kan låta som en del pengar, men Dieker menar att det i själva verket är ganska lite.
– Jämför vi med liknande kommuner så är det lite. Det beror på att vi varit tvungna investera i nya byggnader och underhåll för nästan en miljard på tio år. Det gör att vi nu har mycket fräscha lokaler. Det i sin tur gör att vi inte kommer behöva lägga speciellt mycket pengar på underhåll under lång tid. Många kommuner har inte gjort den resan än.
Bland annat har det blivit flera nya förskolor, varav de lite större i Åsbro och vid Solberga idrottsplats inte klara än. Sjöängsskolan Den nästan helt nya Närlundaskolan och en totalrenoverad skola i Hammar är andra stora investeringar som kommit de sista tio åren.
– Därmed inte sagt att vi på något sätt kan luta oss tillbaka. Det finns mer att underhålla. Men de stora investeringarna som var eftersatta, har vi tagit.
Tredje mest belånade kommunen
Men det har å andra sidan gjort Askersunds kommun till den tredje mest belånade per capita i landet.
– Så är det. Men man kan också se det som så att många andra kommuner i vår storlek har de här investeringarna framför sig. Dessutom är det så att mindre underhåll och avskrivningar på sikt kommer förbättra vår ekonomi. Vi ser att vi redan om ett par år kommer kunna amortera ganska mycket på våra lån.
Planera underhåll
Lite förenklat går den nya lokalförsörjningsplanen ut på att man ser till att avsätta en viss summa i budgeten årligen och planera in underhåll framåt i tiden, för att slippa hamna i ett läge där underhållsbehovet är så stort att det krävs mycket stora investeringar. Det handlar också att utifrån beräkningar på slitage och liknande planera in underhåll i framtiden.
– På det sättet kommer saker inte som en överraskning. Vet vi att exempelvis golvet på förskolan i Hammar måste bytas om 20 år, ska vi se till att planera för det. Tidigare har investeringsbudgeten varit lite av ett dragspel. När det varit dåligt med pengar har investeringarna uteblivit. Det har vi fått surt efter.
Ronny Larsson, (S) ledamot i kommunstyrelsen håller med.
– Det är bra att vi nu har en sådan här plan, ett nytt, men ganska självklart sätt att arbeta. Samtidigt är det ju viktigt att poängtera att vi måste se till att ha budgetmedel att avsätta till det här, annars faller ju allt. Det är ju också viktigt att vi har pengar att fylla våra fastigheter med verksamhet.
En del underhåll återstår som sagt. Exempelvis förskolorna Repslagaren och Snörmakaren i Askersund är i stort behov av underhåll, liksom Olshammars förskola.
Fortfarande kärvt ekonomiskt
På kommunstyrelsemötet kunde man också konstatera att det ekonomiska läget i kommunen fortfarande är pressat, men att läget förbättras successivt.
– Enligt den senaste prognosen kommer vi få ett underskott på cirka 15 miljoner i år, en förbättring med 2 miljoner från förra prognosen, säger Caroline Dieker.
– Det är det metodiska arbetet i socialförvaltningen för att skära kostnader som nu ger resultat.
Man kunde också konstatera att det anställningsstopp som infördes redan förra året inte gett några större besparingar än.
– Men vi var eniga med kommunstyret att ändå ha kvar stoppet. Läget har ju inte förbättrats i den grad som det borde, säger Ronny Larsson (S)
Flera förvaltningar menade att man fått en en allt för hög administrativ börda på grund av anställningsstoppet och att et därför borde slopas, eftersom det ändå inte lett till några större besparingar.
– Vi menar att man inte gjort läxan och förenklat administrationen som man borde, avslutar Caroline Dieker.
