Forskningen är tydlig: mindre klasser ger elever bättre möjligheter – när ska Kumla lyssna?
Är max 25 elever en framgångsfaktor i en skolklass? Vad säger forskning och experter om maximalt elevantal i en skolklass?
Nej, 25 elever i en skolklass är inte en tydlig framgångsfaktor – snarare ett stort antal elever blir ofta problematiskt, särskilt med dagens elevsammansättning.
Forskning och praktik pekar på att mindre antal elever i klassen ger bättre förutsättningar, men effekterna beror även på andra faktorer såsom lärarens kvalité i undervisningen, stödresurser och elevgruppens behov samt övriga individuella förutsättningar.
Vad säger forskningen specifikt om klasstorlekar inom grundskolan?
• Svensk forskning: (bl.a. Björn Öckert m.fl., IFAU 2012): Elever i mindre klasser på mellanstadiet får bättre skolresultat, högre självförtroende och bättre långsiktiga utfall (t.ex. högre lön som vuxen). En minskning med fem elever (från ca 25 till 20) ger mätbara vinster – motsvarande ca 10 extra meritpoäng och positiv avkastning på investeringen (uppemot 20 %). Effekterna blir permanenta hos elever.
• Internationell forskning: (Tennessee projekt STAR, USA): Studie som jämförde klasser med 13–17 mot 22–25 elever i lågstadiet. Mindre klasser gav bättre resultat, särskilt för elever med svag socioekonomisk bakgrund och minoriteter. Långsiktiga effekter på betyg, högskolebehörighet och även livsinkomst.
• Positiva effekter av mindre klasser. Bättre studieresultat, högre engagemang, färre beteendeproblem, lägre frånvaro och långsiktiga vinster (t.ex. högre lön som vuxen). De positiva effekterna är tydligast i låg- och mellanstadiet.
• Effekterna är störst för elever som behöver mest stöd – inte lika tydliga för redan starka elever.
Utmaningar med NPF och socioekonomi i grundskolan
• Elever med NPF-diagnos: Andelen har ökat kraftigt i Sverige. I en genomsnittlig grundskoleklass finns ofta 2–4 elever med ADHD, autism eller liknande. Dessa elever påverkas extra negativt av stora klasser (svårare med relationer och koncentration). Mindre klasser med tydliga rutiner och extra vuxenstöd förbättrar både resultat samt välmående. Utan rätt och stöd som är målinriktad riskerar en stor andel sk. NPF-elever inte att nå behörighet till gymnasiet.
• Socioekonomiska faktorer: Mindre klasser gynnar elever från låg socioekonomisk bakgrund extra mycket – bättre resultat, färre avhopp och mer individuellt stöd. Stora klasser förvärrar även ojämlikheter. Dessa elever har ofta sämre resultat, högre frånvaro och mer utmaningar med studiero, koncentration och sociala interaktioner. Stora klasser förvärrar deras situation. Mindre klasser och bättre anpassad undervisning (tydliga ramar, relationer, flexibla miljöer) hjälper dessa elever att lyckas med studier på avsevärt bättre sätt i mindre klasser.
• Kombinationen av socioekonomi + NPF + stora klasser är särskilt svårt för en elev och skapar även ofta svåre studiemiljö för övriga elever i samma klass.
Betygsresultat från niorna har successivt sjunkit i Kumla, behörigheten från niorna till gymnasiestudier inom yrkes- och högskoleförberedande kurser och har också sjunkit över tid och resultaten på de nationella proven i trean och sexan ligger på oroväckande låg betygsnivå i Kumla!
Kan det vara så att även Kumlas skolpeng per elev som ligger på mindre hedrande 280:e plats av 290 kommuner påverkar resultaten från våra skolor i Kumla?
Vad tycker Du som förälder/vårdnadshavare om skolan i Kumla?
Det här är en opinionsartikel som uttrycker skribentens egna åsikter.
