Hoppa till huvudinnehåll Hoppa till senaste nytt Hoppa till ortsmeny Hoppa till sektionsmeny Hoppa till informationsmeny
Logotyp Sydnärkenytt
20 April 2021
Tipsa: 073-094 57 58

450 ton koldioxid
per länsbo lagras i skogen

Skogssällskapet menar att man både kan bedriva aktivt skogsbruk, avverka, bevara den biologiska mångfalden och rädda klimatet, samtidigt. Foto Henrik ÖstenssonSkogssällskapet menar att man både kan bedriva aktivt skogsbruk, avverka, bevara den biologiska mångfalden och rädda klimatet, samtidigt. Foto Henrik Östensson

Det finns en hel del skog i Örebro län. Att skogen är bra på att lagra in koldioxid vet vi. Stiftelsen Skogssällskapet har beräknat exakt hur mycket koldioxid den binder. Ungefär 140 miljoner ton, eller, 450 ton koldioxid per länsinvånare står ute i skogen.
– Där åsikterna går isär lite är hur vi lagrar den koldioxiden bäst, genom att omvandla den till klimatsmarta produkter och ersätta den med ny växande skog eller låta den stå kvar i skogen, säger Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet.

Volymen i den stående, växande skogen ökar i Örebro län, precis som i resten av Sverige, trots en rätt stor avverkning. Det gör att det också binds mer koldioxid. Inlagringen har ökat med sju procent de sista tio åren. 450 ton per länsinvånare motsvarar ungefär en bilresa 85 varv runt jorden, per länsbo.

Att skogen kommer ha stor betydelse för att rädda klimatet är nog nästan alla forskare överens om. Allt som växer på åkrar, eller i skogen tar upp och binder koldioxid, den gas

Skogssällskapets hållbarhetschef, Karin Fällman Lillqvist Skogssällskapets hållbarhetschef, Karin Fällman Lillqvist

som kanske påverkar vårt klimat mest när den finns i luften. Skillnaden mellan skog och exempelvis gräs är att träet mer beständigt lagrar kolet, som koldioxiden omvandlas till i växter.

“Finns inget mer klimatsmart”

– Jag tror egentligen inte det finns något mer klimatsmart material än trä just nu. När träet växer drar det till sig koldioxid. Bygger man in träet i exempelvis ett hus, eller trämöbler, eller annat vi använder trä till lagras kolet under lång tid. Vi har ju åtskilliga exempel på trähus som är 500 år gamla, eller äldre, säger Karin Fällman Lillqvist.

Men hon är noga med att poängtera att det bygger på ett mycket aktivt skogsbruk.

– Att avskoga som man gör i delar av världen är inte bra. I Sverige föryngrar vi skog. Avverkar vi sätter vi nya plantor som sätter igång och växa och binda koldioxid.

Det är här åsikterna om skogens betydelse och hur den ska användas som kolsänka går isär lite. En del forskare menar att vi inte har tid att vänta på det om vi exempelvis ska klara det mål om att begränsa höjningen av jorden medeltemperatur till 1,5 grader. Man menar i princip att alla skogsavverkning borde stoppas.

Fortsatt utveckling

– Det resonemanget bygger ju i någon mån på att man pausar tillväxt, utveckling och ekonomi under rätt lång tid. Det är jag förhållandevis övertygad om att det inte kommer ske. Det är inte realistiskt. Man kommer fortsätta bygga runt om i världen, även om vi inte avverkar skog. Jag har svårt att se något mer klimatvänligt alternativ. Vi måste se till vilka alternativ vi har att fortsätta leva på jorden, skapa välstånd, tak över huvudet.
När ett träd växer suger det ju koldioxid i luften, via fotosyntesen. Inne i trädet omvandlas koldioxiden till kol, som lagras i träet. När biomassan, mängden trä, blad, ölkar, går det åt allt mer koldioxid. Efter hand kulminerar dock tillväxten för de flesta träd.

Tillväxten kulminerar

– Exempelvis äldre barrträd växer ju efter en viss ålder varken på höjden eller särskilt mycket på höjden. Möjligen kan kronan bli lite mer förtätad. Däremot är det ju så att kolet trädet binder blir kvar, fortsätter Karin Fällman Lillqvist.

Hon fortsätter:

– I princip är det ju så att träd egentligen inte dör naturligt, eller så här. Äldre träd dör i allmänhet av att de angrips av insekter, eller kanske en svampsjukdom, eller helt enkelt blåser omkull.
Hon menar att en viktig nyckel är att snabba på återetablering av skog, och kanske öka kraven där.

Återetablering viktig

– Det handlar om att ge de växande plantorna så bra förutsättningar som möjligt i början. Bland annat genom bra plantor, som förädlas för vårt klimat och markberedning, det vill att man luckrar upp marken så plantan får bra förutsättningar att komma igång. Jag tror inte heller vi ska vara främmande för att gödsla i skogen.

Att koldioxidförrådet i Sveriges skogar ökar hänger samman med en ökad tillväxt i skogen.

– Snabb återplantering, bra plantmaterial och aktiv skogsskötsel är en viktig del i det. Den ökade tillväxten och det högre virkesförrådet i skogarna säger dock inget om hur andra värden – som biologisk mångfald och upplevelsevärden – i skogen utvecklas, berättar Karin Fällman Lillqvist.

Hon fortsätter:

– I dag vill vi att skogen ska räcka till mycket. Genom att utgå från forskning och beprövade erfarenheter kan vi bruka skogen på ett ansvarsfullt sätt där ekonomi, biologisk mångfald, klimatnytta och sociala värden samverkar. Vi menar ju att det inte är någon motsättning. Vi kan klara allt det, och gör det redan.
Hon menar att debatten kring vikten av att skydda, bevara ursprunglig skog ibland går snett.

“Debatten går snett”

– Går vi norrut i landet, där vi har fjällnära skogar, som är en mycket speciell, långsamtväxande miljö och som ofta aldrig avverkats är det en sak. Men här nere i Mellansverige och Västsverige är i princip all skog planterad, resultatet av skogsbruk. Ofta ser man ner lite på planterad skog, kallar det odlad skog och menar att den inte har så stora naturvärden. I praktiken är nog många av de naturvärden de allra flesta förknippar med skogen just naturvärden som uppstått och finns i planterad, brukad skog, avslutar hon.

De fakta Skogssällskapet baserat sina beräkningar på är den så kallade Riksskogs-taxeringen. Det är Sveriges officiella skogs-statistik. Taxeringen är en återkommande undersökning, inventering av Sveriges skogar som skett sedan 1923. Den utförs av SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Inventeringen utförs på 13 500 provytor runt om i landet, varav 10 400 varje år besöks och inventeras.

Skogssällskapet är en stiftelse. Målet är enligt stiftelsens urkunder att berika skogarna på olika värden, och att bruka skogen hållbart – ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. Sällskapet grundades 1912, med hjälp av stora donationer, från donatiorer som såg de gigantiska, avskogade områden som då präglade stora delar av landet, efter årtionden av av avverkningar för att tillgodose masugnarnas behov av träkol. Sällskapet är fristående från exempelvis skogsindustrin och staten, även om man tjänar pengar på att avverka och sälja skogsråvara.

Skogssällskapet delar ut avkastningen till forskning om skog och naturvård, ca 15 miljoner kronor per år.

Kommentera artikeln
Publicerad: 2021-03-18 13:26
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.