Drottningen av Fjugesta har fått ett eget torg – se hennes egna bilder

För snart två år sedan lämnade Gunnar Öquist, som är aktiv i Västernärkes hembygdsförening in ett medborgarförslag till kommunen. Han föreslog att Fjugesta torg ska uppkallas efter Fjugestas berömda porträtt- och reportage fotograf Sophie Janson (1874-1981). Hon hade egen ateljé i Fjugesta och dokumenterade människor och miljöer i bygden. Drygt 20 000 bilder finns bevarade efter henne, som idag förvaras på Örebro stadsarkiv. De donerades till Västernärkes hembygdsförening och Gunnar Öquist har i flera års tid jobbat med att digitalisera dem. Hittills är han uppe i cirka 15000 bilder.

– Bilderna finns i Västernärkes hembygdsförenings fotodatabas, som är tillgänglig via vår hemsida, berättar Gunnar Öquist.

Bilderna är förvarade i tre olika storlekar, de största är glasplåtar som är 18 gånger 24 centimeter.

Många av bilderna är tagna i studion, men andra är också dokumentära och berättar om livet i Lekeberg i början av 1900-talet. Men hembygdsföreningen fick inte bara bilder.

– Vi har också tillgång till hennes så kallade sittningsböcker, där det står vem som har beställt bilderna och var de bodde någonstans.

Kommunens politiker gillade förslaget och den 30 maj döptes torget till Sophie Jansons torg av kommunstyrelsens ordförande Caroline Elfors. På en skylt på torget kan man nu läsa om henne.

Journalisten Rolf Jansson har skrivit flera böcker om Sophie Janson och deltog också på torgdopet.

– Att torget fått hennes namn gör ju att hon på ett sätt blir odödlig. Hennes namn kommer finnas här och kommande generationer minnas och lära sig om bygden genom hennes bilder, sa Rolf Jansson under ceremonin.

I hans böcker ”Ljusets drottning” från 2012 och ”En livsresa i svart och vitt” från 2016, berättar han om den viljestarka bonddottern Sophie Janson, som inte ville jobba som kokerska eller piga. Hon tog tjänst hos hovfotgraf Bernhard Hakelier i Örebro och lärde sig allt om fotogrfering och framkallning, vilket ledde till att hon kunde öppna en egen ateljé i Fjugesta 1912. Inte nog med att hon fotograferar i ateljén, hon cyklar också runt i bygden och fotgraferar vardagen i Örebro och Västernärke. Med ljuset som verktyg åstadkommer hon dokumentära konstverk. Hon får stöd av vännen och Fjugestabon John Apelqvist, som följer med henne på cykelturerna.

Under dopet dök en avbild av Sophie Janson i egen hög person upp. En reslig dam i fina sekelskifteskläder och kamera på magen.

– Jag tyckte jag hörde mitt namn nämnas, sa damen, som dagen till ära gestaltades av skådespelerskan Gunilla Pihlblad.

Hon tog publiken med till 1912, när hon kom med tåget hit till Fjugesta, för att starta sin verksamhet här.

– Kameran har jag alltid med mig, det kan ju hända att det dyker upp något som jag behöver föreviga. Jag kommer att cykla runt och fotografera och dokumentera vad som händer här i Västernärke, och fotografera bygdens folk i min ateljé.

– Du var ju en av Sveriges första kvinnliga reportagefotografer, sa Rolf Jansson, som själv är bördig från trakten men inte är släkt till henne.

Sophie Jansons mest berömda bild föreställer en mor som ammar sitt barn. Den har beskrivits av Rolf Jansson som ett mästerverk och finns på omslaget till hans första bok. Bildens komposition och ljussättning gör att den utstrålar sinnlighet.

– Tänk på att det här är en bild som är tagen i Fjugesta 1917. En kvinna ammar sitt barn var inget som Fjugestaborna sett på bild förut, sa Rolf Jansson.

Gunilla Pihlblad beskrev bakgrunden till bilden.

– Det är Fjugestas barnmorska Anna Johansson på bilden som ammar sin dotter. Det var hungersnöd och mjölkransonering. Barnmorskan bad själv om att bli fotograferad, för bilden skulle fungera som upplysning till alla mödrar att förstå hur viktigt det var att amma i dessa tider.

Sophie Janson blev välkänd i Fjugesta och kallades bland annat för Tant Fiffi av folk, men också, kanske lite nedsättande, för Drottningen av Fjugesta.

– Det var mest möbelfabrikörerna och de styrande herrarna som använde drottningnamnet, men de avväpnades när de kom och ville ha bilder av alla möbler de tillverkade. Det blev ett bra samarbete, berättade Gunilla Pihlblad.

Rolf Jansson tvekade först inför att skriva boken, att sammanfatta ett livsverk och så många bilder kändes alldeles för stort.

– Men så hittade jag en bild på min mammas moster i kuvert nummer 18, och då tänkte jag att jag fortsätter. Det har varit väldigt roligt, sa han.

Han har funderat på varifrån Sophie Janson fick sin skaparkraft.

– Varifrån kom inspirationen? Det är helt otroligt, och varje bild är i sig reportage, sa Rolf Jansson.

Sophie Janson blev 106 år gammal och cyklade fram till 103 års ålder. Hennes recept för ett gott liv sägs ha varit ett litet glas portvin, persilja och en bit ädelost varje dag.

Många av Sophie Jansons ättlingar hade samlats på torget till invigningen. Sophie Janson växte upp på en gård i Axberg norr om Örebro, och gården finns kvar i släkten idag.

– Jag och mamma bor i varsitt hus där, berättade ättlingen Madeleine Larsson.

På plats fanns också systrarna Marianne Graflund, Margaretha Larsson och Elisabeth Söderling, som är tredje generationens ättlingar efter Sophie Janson.

– Sophie hade inga egna barn, hon var vår mamma Anna-Lisa Carlssons faster. Det här är en stor dag för oss. Man blir så varm i hjärtat när hon får ett torg uppkallat efter sig. Hon har gjort mycket för Lekeberg och hennes bilder är fantastiska, sa Margaretha Larsson.

Här nedanför är ett urval av foton ur Sophie Jansons stora arkiv, scannade och framtagna till Sydnärkenytt av Gunnar Öquist.