Prognosen visar överskott i ekonomin 2026 i Lekeberg

Det var sista kommunfullmäktige innan valet, och årets första prognosrapport skulle presenteras.

Prognosen visar ett resultat på 18,6 miljoner kronor vid årets slut, vilket är 15,3 miljoner över budget för 2026. (Budgeten är på plus 3,4 miljoner kronor.)

Det är en tidig prognos och mycket kan hända under året men majoritetens politiker tog tillfället i akt att repetera något om vad som hänt under mandatperioden.

– Det ser positivt ut för Lekeberg. Budgeten är i balans. Så det var det inte när vi tog över 2023, sa Caroline Elfors (M), kommunstyrelsens ordförande.

Hon presenterade stolt att kommunen har ökat i näringslivsrankningen och klättrat 124 placeringar.

– Det är störst klättring i Sverige, så nu gäller det att vi håller det och får en fungerande bygg- och miljöförvaltning som vi ska starta nästa år, sa Caroline Elfors.

Hon tackade kommunens medarbetare för de gångna åren.

– Det är ett otroligt arbete som har utförts i den här organisationen som kallas Lekebergs kommun. Det är inte bara det ekonomiska resultatet, utan allt som har gjorts i verksamheterna, sa hon.

Hon tackade också sina samarbetspartners i politiken. KD, V och FL.

– Vi kanske kan verka som en brokig skara, men vi är beredda att lägga rikspolitiken åt sidan och ha kommunens bästa för ögonen. Dessutom har vi ganska kul tillsammans. Vi är på rätt väg men vi är inte framme.

”Det här duger inte”

Berth Falk (S) var kritisk till att flera av målen som kommunledningen satt upp, inte nås.

– Målet i att alla elever i årskurs sex ska ha betyget E i alla ämnen, har vi ett värde enligt prognos på 63 procent. Det här duger inte. Om man ska sätta ett målvärde på 100 procent behöver man också ha en plan, vad har planen varit under de här fyra åren? sa Berth Falk.

Han pekade på att nästan inga mål under rubriken ”Lekebergs kommun ger alla barn och unga förutsättningen att utvecklas” nås.

– Barnen utvecklas inte, de står still eller backar. Vill vi att våra barn ska klara skolan och att våra äldre ska må bra på våra äldreboenden kanske man måste höja skatten, sa han.

Baksidan med hög prestation

Caroline Carlvier (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden pekade på en rad åtgärder som gjorts i skolan, bland annat att kommunen nu har nio speciallärare.

Nu fortsätter det systematiska kvalitetsarbetet.

– Så vi får effekt av alla satsningar vi har gjort.

Caroline Carlvier tog också upp baksidan med höga förväntningar på sig själv: prestationsångest.

– Vi utgår oftast från att den med bäst resultat är en vinnare. Men egentligen handlar det om att pressa sig till det yttersta för någon man tror är sig själv, men egentligen någon annan, sa hon.

Det finns elever som mår så dåligt inför prov att de hyperventilerar. Elever som är stressade och pressade och som gråter när de har ett fel på provet.

– Höga förväntningar är bra så länge det stärker den som man förväntar sig något av. Men när förväntningarna bottnar i ett försök till självförverkligande i skuggan av något som man själv aldrig blev, då är det fel, sa hon.

Harriet Östgren (M), ordförande i socialnämnden uppmärksammade att många av de uppsatta målen nåtts.

– Vi började med ett minus på elva miljoner och har nu en budget i balans och minskad sjukfrånvaro, minskade övertidskostnader och mer kontinuitet. Det beror på våra medarbetare, sa hon. .

Hon var också glad för den beslutade utbyggnaden av Oxelgården med 16 platser och att hemtjänsten ska få nya lokaler i centrala Fjugesta.

– Vi ska ha mer tid för våra brukare, det är kvalitet, sa hon.

Inom individ- och familjeomsorgen har rutiner och arbetssätt stärkts, bland annat genom att ”ta hem” personer som har varit placerade på kostsamma HVB- och familjehem i andra kommuner, till sin hemkommun. Hon påpekade också att den digitala hemvården kommer att fortsätta utvecklas.

– Det har gjort att vi nu kan hjälpa brukare som inte släppt in oss tidigare, sa hon.

”Måttet på en framgångsrik kommun”

Annica Zetterholm (C), påpekade att endast 20 procent av kommunens uppsatta mål nås fullt ut.

– Det borde få oss alla att stanna upp en stund. Om ekonomin är stark men resultaten inte följer med, då har vi fortfarande ett arbete att göra, sa hon.

Hon lyfte Centerpartiets kanske viktigaste fråga: landsbygden.

– Vi gläds åt nya cykelvägar, investeringar i lekplatser och satsningar på hållbarhet, men vi får aldrig hamna i ett läge där utvecklingen koncentreras till några få områden. Hela kommunen ska leva och utvecklas: Fjugesta, Mullhyttan, Lanna och våra landsbygder ska känna att framtiden byggs tillsammans med dem, inte åt dem.

Hon ville att resultatet komma invånarna till del.

– I slutändan kommer ingen att minnas storleken på årets överskott. Men människor kommer att minnas om deras barn lyckats i skolan, om deras företag fick möjlighet att växa och deras föräldrar fick en trygg och värdig omsorg. Det är måttet på en framgångsrik kommun. Lekeberg kan bättre, sa hon.

”Nu är vi i mål”

Kerstin Leionborg, FL, blickade tillbaka på de gångna åren.

– När jag stod här för tre år sedan hade vi ett underskott på 26 miljoner. Vi sa att vi skulle minska det, men inte skynda oss. Nu är vi i mål. Nämnderna håller sin budget, och det är en bra start på året, sa hon och tackade medarbetarna.

Kvar är att arbeta bort underskottet inom VA-kollektivet.

Joel Olsson (KD) anslöt till det resonemanget.

– Kommunen har gjort goda resultat, men år efter år har vi haft underskott i nämnderna. Nu är det inte så viktigt längre för nu är nämnderna i balans.

Han pekade också på utvecklingen av hela kommunen.

– Tidigare var utvecklingen att Lanna skulle växa till vilket pris som helst. Det är inget fel med nya villatomter, men det fanns ingen plan på hur förskolor, skolor och VA skulle byggas ut.

Det stora fokuset på Lanna gjorde att vi inte kunde satsa i andra delar av kommunen. Mullhyttan fick stå tillbaka, men nu för första gången på många år har vi gjort en satsning i att bygga en idrottshall, sa Joel Olsson.

Prognosrapport ett för 2026 godkändes.