Klassernas storlek har betydelse för elevernas framtid
Statistik visar att elever med betyget F i grundskolan löper större risk att senare i livet göra sig skyldig till brott. Men forskning visar att mindre antal elever i klassen ger bättre förutsättningar. Max antal elever i en klass borde vara 20, skriver företrädare för SD, L och C i Kumla.
Vad säger SCB:s analys om risken för brottslig bana vid betyg F från grundskolan? Nej, 25 elever i en skolklass är inte en tydlig framgångsfaktor – snarare ett stort antal elever blir ofta problematiskt, särskilt med dagens elevsammansättning.
Forskning och praktik pekar på att mindre antal elever i klassen ger bättre förutsättningar. Vi har även noterat vilka konsekvenser det kan bli för våra elever med låga betyg.
På fackförbundet Sveriges Lärares uppdrag har statistikmyndigheten SCB undersökt i vilken utsträckning icke godkända betyg kan sägas öka risken för att en person senare i livet ska göra sig skyldig till allvarliga brott. Fackförbundets rapport heter F som i Fängelse, publicerad Maj 2026.
Ur rapporten:
”Analysen bygger på en jämförelse mellan fem årskullars (födda 1990–1994) slutbetyg i årskurs nio och svenska fängelsedomar (fram till att personerna fyllt 30 år) – sammanlagt 608 613 individer.
Det är betydligt högre sannolikhet att elever med F eller motsvarande i avgångsbetyg från grundskolan ska dömas till fängelse senare i livet (fram till 30 års ålder) jämfört med elever som uppnår godkända betyg i alla ämnen.
Risken är nio gånger högre för elever med åtta eller fler underkända betyg från grundskolan och fjorton gånger högre för elever som helt saknar slutbetyg jämfört med elever utan underkända betyg.
Oddset för att dömas till fängelse för våldsbrott är tolv gånger högre för elever med högst åtta godkända betyg och tjugo gånger högre för elever som helt saknar slutbetyg, jämfört med elever som har godkända betyg i alla ämnen.”
Hur många lärare per klass borde vara optimalt i grundskolan för att skolan ska lyckas med utbildningen?
• Generellt: En lärare per 15–25 elever kan ses generellt som bra för ordinarie och fungerande undervisningsklass utan elever som behöver extra stöd.
• Med utmaningar (NPF, socioekonomi, beteende): Helst lärare + lärare/assistent) i klasser runt 15 – 20 elever.
• I stödintensiva miljöer: Till exempel 6–12 elever per lärare. Ibland till och med ännu mindre antal elever eller flera lärare! Ibland måste man anpassa utbildningen för mer individanpassning.
• Lågstadiet gynnas mest av små klasser och hög personaltäthet. Högstadiet tål något större elevgrupper i normalfallet men behöver fortfarande extra hjälp för eventuella stödbehövande elever.
Sammanfattning avseende grundskolan: Max 25 är inget lyckat nyckeltal idag – med ökade antal NPF-elever och socioekonomiska utmaningar blir det ofta en stor eller omöjlig belastning för en lärare, eller till och med två lärare, att ha så många elever i en skolklass. Målet i antal elever i en skolklass bör vara max 20.
Vi behöver ha högre lärartäthet, extra resurser vid behov tillsammans med kvalificerad undervisning, tydliga rutiner och övriga anpassade/behövliga riktade individuella resurser.
Det kostar pengar på kort sikt men ger samhällsekonomiska vinster på lång sikt. Tidiga insatser minskar behovet av specialundervisning, frånvaro och senare höga samhällskostnader. Bra undervisning, tydliga rutiner och kompetent personal är alltid viktigast, men även klasstorlek och lärartäthet är starka ramfaktorer för bra undervisning!
Betygsresultaten från niorna har, under senare år, successivt sjunkit i Kumla (2025 var 1/3 del av eleverna) inte godkända, behörigheten från niorna till gymnasiestudier inom yrkes- och högskoleförberedande kurser har sjunkit (cirka två av tio elever) och resultaten på de nationella proven i trean och sexan ligger på oroväckande låg betygsnivå i Kumla!
Kan det vara så att även Kumlas skolpeng per elev som ligger på mindre hedrande 280:e plats av 290 kommuner påverkar resultaten från våra skolor i Kumla?
Vad tycker du som förälder/vårdnadshavare om skolan i Kumla?
Det här är en opinionsartikel som uttrycker skribentens egna åsikter.
