Det är två nya bostadshus som växer fram, samt ett hus för intagnas sysselsättning. Allt detta på platsen där gamla H-avdelningen tidigare fanns.

– Den första november ska det första bostadshuset stå klart, säger David Sundberg, kriminalvårdsinspektör som i byggprojektet representerar Anstalten Kumla.
-  Hus nummer två beräknas vara färdigt i mars 2024. Efter det kommer sysselsättningshuset som ska stå klart till sommaren samma år.

Vart och ett av de nya husen har 32 bostadsrum, alltså 64 rum totalt. Med dubbelbeläggning, två intagna i varje rum, får anstalten möjlighet till 128 nya platser. Till nästa sommar ska allt vara klart, men redan den 1 december börjar inflyttningen i det först färdigställda H-huset.

Komplicerad byggprocess

Peab är huvudentreprenör i samverkan med fastighetsägaren, statliga Specialfastigheter AB.
– Det är komplicerade byggprocesser men för Peab är sådana här projekt inget ovanligt, säger projektchefen Nicklas Fröberg.
Han berättar att allt måste vara av hög finish i sådana här byggen, mycket hög passform i byggmaterialen, som exempel.
– Det ska inte gå att gömma några saker i några skrymslen.
Bygget har inte varit okomplicerat med tanke på att allt sker i ett befintligt fängelse med pågående verksamhet i G-huset som ligger intill, avgränsat med ett säkerhetsstängsel.
Anstalten har byggvakter som kontrollerar inpasseringen till området. - Och när det gäller leveranser av material hit så måste leverantören anmäla en vecka i förväg innan man kommer, säger Nicklas Fröberg.

Tio kvadratmeter

Vi befinner oss i ett bostadsrum, eller cell, som är tio kvadratmeter till ytan. All inredning är tillverkad på anstalten, även våningssängen.
– Det är större bostadsrum och det finns toalett och dusch på samtliga rum, så det upplevs lite luftigare, säger David Sundberg.
Till detta ska läggas gemensamhetsutrymmen, kök, rastgård med träningsredskap.

Så till en nyhet, rentav ett trendbrott inom kriminalvården.
Intagna på nya H-huset kan, när de är i ett gemensamhetsutrymme på sysselsättningshuset, faktiskt se över muren vilket inte går på övriga av anstaltens avdelningar. Där ser man bara en mur. 
– Kanske inte är så allvarligt, men helt klart något nytt. Det blir alltmer vanligt i takt med att vi bygger de här husen som är betydligt högre än de från 50- och 60-talet, berättar Kenneth Gustafsson, tidigare chef för anstalten Kumla, och som nu arbetar med kapacitetsökningar inom kriminalvården.

Han är en av de som verkat för bygget av nya H-huset.
Så hur känns det nu när invigningsdatumet närmar sig?
– Väldigt bra att de två nya bostadshusen som ersätter gamla H kommer upp. Mindre bra att sysselsättningshuset kommer så långt efter, sex månader. Och det är väldigt tråkigt att det måste dubbelbeläggas i så stor utsträckning.

Fakta om husen

Det är två så kallade typhus C, fyra åttamannaavdelningar i varje, som utgör ”nya H”. Kriminalvården ansåg att Kumla har ett behov av mindre avdelningar utifrån det svåra klientel man har.

Sysselsättningshuset är i två plan med verkstäder, lärcentrum, ASV (annan strukturell verksamhet) och programlokaler, samt montering / förpackning).

Senast Kumlaanstalten byggde om/till var under åren 2006 – 2010 med Riksmottagningen, 60 platser, S-huset säkerhetsenheten med 24 platser, personalbyggnaderna V1 och V2, T-huset med 120 platser. 
 

 Det tidigare H-huset var interneringsavdelning för besvärligt klientel. Härifrån skedde också ett flertal rymningar. Byggnaderna blev med åren i ett dåligt skick, stängdes 2012, och stod i malpåse några år innan rivning. 

Det nya H-huset började byggas runt 2020.Det finns 460 celler på Kumla, och antalet intagna är en bra bit över 500. För att få plats med alla måste intagna dela celler. Omkring 85 intagna bor dubbelt just nu på rummen.

Tidö-avtalet förändrade allt

Tusentals nya fängelseplatser kommer att behövas i landet framöver – betydligt fler än vad Kriminalvården först beräknat. Tidö-överenskommelsen förändrade allt.

– Innan Tidö räknade vi med att behöva utöka med ytterligare cirka 3 000 platser under den närmaste tioårsperioden. Tidö-reformerna ställde allt detta på huvudet, säger Kenneth Gustafsson på Kriminalvården, tidigare chef för Kumlaanstalten, och som numer är knuten till huvudkontoret för att arbeta med platsbehovet.

Beräkningen 3 000 platser som gjordes var enligt Kenneth Gustafsson en kraftig underskattning.

– Just nu jobbar vi intensivt med en fördjupad utredning som säkert kommer att innebära en fördubbling eller mer av den första bedömningen.

Platser räcker inte till

Idag finns omkring 4 300 platser i svensk kriminalvård. Det räcker inte till i en tid med skärpta straff och när antalet dömda bara ökar. Lösningen hittills har varit att två fångar får dela cell, om det är möjligt.

Enligt TV4 som tagit del av en intern utredning från Kriminalvården kan det behövas ytterligare cirka 5 000 fängelseplatser – utöver de omkring 8 000 platserna som myndighetens egen revidering kalkylerat med.

– Vissa av Tidö-reformerna är så otydliga och tolkningsbara att det inte kan bli annat än gissningar. Men vi ska enligt uppdraget gå på ett ”värsta-scenarie” i bedömningarna. Regeringen ska ha vår uppskattning och plan för platsbehovet den 15 december, berättar Kenneth Gustafsson.

Tidöavtalet mellan riksdagspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna resulterade förra hösten i skriftliga överenskommelser inom en rad områden. Bland annat en skärpt kriminalpolitik som när den slår igenom kommer ytterligare att öka platsbehovet.

Varit beläggningskris tidigare

Platssituationen har varierat under tid. Den senaste beläggningskrisen var 2005 – 2006.
– Den går inte att jämföra med dagens situation. Det vi har nu är mångfalt värre.
Mellan 2011 och 2017 minskade antalet intagna ganska dramatiskt, och flera anstalter slog igen. Minskningen avstannade och 2018 vände kurvan brant uppåt.
Men Kriminalvården centralt var sena på bollen, menar Kenneth Gustafsson.
– Först i november 2018 kom ett beslut om utökning av platser men sedan tog det alldeles för lång tid innan man lyckades organisera sig effektivt och fatta nödvändiga beslut.
– Insikten om en annalkande kris tog flera år att få fäste inom många delar av huvudkontoret.
I dagsläget pågår flera byggprojekt i Sverige, och i de nya fängelserna får intagna dela cell för att skapa plats, när det är möjligt. Cellerna ska vara minst åtta kvadrat för två fångar.
– Dubbelbeläggningen är här för att stanna, i alla fall väldigt länge, säger Kenneth Gustafsson. Det finns inga andra sätt att klara uppdraget de närmaste 10 – 15 åren. Kriminalvården internt är väldigt tydliga med att ”två i varje rum är det nya normala”. Däremot gäller det endast rum som är åtta kvadratmeter eller större. 
I de nyaste byggnaderna på Kumla är rummen över 10 kvadratmeter.
–  Riksmottagningen och T-huset tror jag idag är dubbelbelagda till 40-50 %.

Incidenter ökar

På landets anstalter har antalet incidenter ökat på grund den höga beläggningen, och där intagna tvingas dela rum.
– Trängseln påverkar säkert, men att man bor två i samma rum är kanske inte huvudproblemet – utan mer att det blivit så trångt i övriga utrymmen både för intagna och personal.
Det finns heller inte sysselsättning till alla, och studieplatserna räcker inte till, det är trångt i matsalar, menar Kenneth Gustafsson.
– Det blir väldigt mycket tjat och mer tryck på personalen. Dock har det inte varit några jätteallvarliga incidenter ännu.
När kommer situationen att lätta?
– Vi ser ingen minskning av trycket förrän tidigast cirka 2028 – 2029 då flera stora projekt börjar fullbordas, exempelvis Tidaholm, Österåker, Skogome och några till. Omkring 2030 – 2031 går man nog i mål med Norrtälje, Kalmar, Trelleborg, Värnamo och Norrköping.

Alltid för optimistisk

Men i Kriminalvårdens planverk ligger dessa platser ett par år tidigare.
– Min erfarenhet är att man alltid är för optimistisk i sina planer, hävdar Kenneth Gustafsson. 
Hur som helst. Kumlas nya H-hus är snart klara. Går anstalten att bygga ut mer?
- Troligen inte. Framför allt har man nog nått sin rimliga kapacitet när det gäller personalförsörjning. Det börjar bli svårt att få ihop tillräckligt många vid rekryteringar, uppger Kenneth Gustafsson. 
Idag är cirka 720 personer anställda på Kumlafängelset i olika sysselsättningsgrader.
- Vårt behov av personal kommer att öka med ungefär 100 personer när vi öppnar de nya husen, säger Jacques Mwepu, anstaltschef.
- Det är allt från kriminalvårdare, produktionsledare, sjuksköterskor, administratörer och chefer. Rekryteringen för de nya husen och bemanning för vår kapacitetsökning pågår, och har pågått under flera års tid.
 

Mwepu ger ingen munter bild

Intagna som nöter på varandra och på personalen, fler incidenter. Jacques Mwepu som är chef för Kumlaanstalten ger ingen munter bild av läget på anstalten i spåren av att fler avtjänar fängelsestraff.

Till att börja med: hur känns det nu när de nya bostadshusen för intagna snart är klara?

– Bra! Vi får till en viss grad lite luft i systemet, då ett antal intagna som fått sina domar kan lämna häkten och komma till oss. De intagna som utretts klart på Riksmottagningen kan placeras på avdelningar som är lämpade och påbörja verkställigheten och kan delta i behandlingsinsatser. Det öppnar också för att vi kan ta emot nya intagna på Riksmottagningen.

Man kan gissa att de nya platserna snabbt fylls på ”utifrån” och därmed inte avlastar Kumlaanstalten?

– En bra gissning. Vi måste alltid ha beredskap för att ställa om och ställa upp när platsbehovet ökar.

Kumlaanstalten har mer än 500 intagna, hur märks överbeläggningen i vardagen hos er?

– Vi påminns ständigt om detta när vi ska organisera vardagen; dagrummet som alla inte kan vistas i samtidigt, om utbildnings- eller sysselsättningslokaler som inte räcker till, och så vidare. På olika avdelningarna finns kategorier intagna som inte får träffas, det vi i vår jargong kallar differentiering. För att logistiken ska hålla behövs en mycket noggrann planering. Men det mest påtagliga är ju dubbelbeläggningen i cellerna.

Fler incidenter

Har incidenterna ökat?
– Ja. Och det som utmärker sig är våldsincidenter intagna emellan. Våld mellan intagna sker nästan på daglig basis. Vi kan även konstatera ett ökat våld mot personal, ofta oprovocerade fysiska angrepp. Det är också mängder av trakasserier i form av otillåten påverkan.
 Det finns ett större våldskapital på anstalten numer, fler dömda för grova våldshandlingar. Hur märks det i vardagen innanför murarna?

– De grupperingar som jagar varandra ute i samhället vill gärna utmana varandra för att få respekt från övriga. Det ökar friktioner som ofta leder till fysiskt våld.

Brist på lokaler för sysselsättning

Finns det sysselsättning till alla intagna?

– Sysselsättningen är 65,1 procent, det visar en verksamhetsuppföljning under nio månader. Brist på lokaler är en del av problematiken vi brottas med och som förklarar att vi inte är uppe i 100 procent.
Straffen blir längre, fler döms till fängelse, och trycket ökar på anstalterna. Kan kriminalvården leva upp till sin egen uppsatta ambition ”Bättre ut”, tror du?
– Vi strävar efter det – trots omständigheterna. Behandlingsarbete är fortsatt ett prioriterat område. Här på Kumla är det tuffare att jobba med uppdraget av skäl som jag lyft fram men vi kämpar och skapar förutsättningar för att lösa den här viktiga uppgiften.

Hur tänker de intagna kring deras situation? På Kumla sitter många våldsdömda, även unga?

– Det varierar och beror på personlig mognad, och hur långt de kommit i processen verkställighetsplanering. Nyckelordet är mottaglighet, något som måste ökas genom vårt motivationsarbete.

Hur mycket bryr sig anhöriga? Ringer de ofta till anstalten med frågor?

– Ja, till mig direkt och de chefer som har direkt ansvar för avdelningarna. Det handlar ofta om besök och telefontillstånd eller när det gått lång tid utan att sonen hört av sig. Vi tycker det är bra när anhöriga bryr sig. Kontakten med anhöriga är en viktig stödjande faktor i behandlingsarbetet.

I fredags blev det enligt källor på anstalten klart att man kommer dubbelbelägga det så kallade T-huset.