Fler elever riskerar missa godkända betyg

 Det var på senaste mötet i bildningsnämnden som den dystra lägesrapporten redovisades för politikerna.

Problemen med att nå kunskapsmålen i skolan är förvisso ingen nyhet, men ingen hade kanske tänkt sig att prognosen skulle se riktigt så illa ut.

Andel av skolans elever, i procent, som riskerar att inte nå kunskapskraven

Östansjö skola: 9,7 procent

Fredriksberg: 12,6 procent

Sköllersta: 25,4 procent

Folkasbo (hela skolan): 27,4 procent

Långängen: 33,2 procent 

Stocksätter: 43,9 procent

Transten: 51,7 procent

Siw Lunander (S) är ordförande i bildningsnämnden. Hon håller med om att siffrorna är oroande, men betonar att de är preliminära och att slutresultaten kommer att se annorlunda ut.

– En del i detta handlar om inlämningsuppgifter och vissa arbeten som inte är klara ännu. Det kommer inte se ut så här när det blir dags att sätta betyg, säger hon.

Förbättrade resultat väntas

När siffrorna presenterades i nämnden var det ungefär en månad kvar till skolavslutningen, men sammanställningen gjordes i april.

-Det kommer även ordnas lovskola efter avslutningen, som är ytterligare en möjlighet för elever som behöver lite mer tid, tillägger Siw Lunander.

Kunskapsresultaten har haltat ganska länge, hon är medveten om det. Det pågår långsiktiga arbeten för att höja dem, bland annat matteprojekt som inleddes på de lägre stadierna för några år sedan. Samtidigt står nu åter en kull nior som ska lämna grundskolan.

– Jag tror inte på under. Men jag hoppas att i vart fall 75 procent av eleverna ska nå målen och få godkända betyg, säger hon.

Av rapporterna från skolorna framgår att det pågår en mängd olika insatser för att hjälpa eleverna, även i samarbete med socialförvaltningen.

Enligt Catharina Lindvall Scharmer, chef för bildningsförvaltningen i Hallsbergs kommun, rör det sig ofta om komplexa situationer. 

– Det är en rad olika faktorer som påverkar resultaten. Analyser är gjorda och insatser sätts in utifrån de behov som eleverna har, säger hon.

Det rör sig exempelvis om behov av att utveckla läsförståelse och språket. Behov av stöd i matematik är också ett återkommande tema. Det beskrivs hur speciallärare arbetar med mindre grupper. På Transtenskolan har de satt in dubbel bemanning i matte på vissa lektioner.

Hög frånvaro ställer till det

Alla åtgärder till trots – det riktigt stora bekymret är frånvaron bland eleverna. Från Transtenskolan redovisas att 40 procent av eleverna har mer än 15 procent frånvaro under perioden, motsvarande siffra i Folkasboskolan är 42 procent.

”Låg närvaro på lektioner är den övervägande anledningen till att man inte når kunskapsmålen”, står att läsa i rapporten från Transtenskolan.

I det fallet vill dock Catharina Lindvall Scharmer påminna om att vi har varit i en pandemi, som även drog med sig mycket sjukdom i eftersläpet.

– Vi hade en period i början på året med extrem hög frånvaro bland både elever och personal ute i skolorna. Det bidrog i sin tur till att vi fick ta in vikarier där behörigheten haltade. Det har också påverkat, säger hon.

”Inte acceptabelt”

Ulrika Björklund (M) är oppositionsråd och andre vice ordförande i bildningsnämnden. Hon är upprörd:

– Som elev ska du ha rätt att få ett betyg när du går ur grundskolan. Siffrorna vi ser nu är ett svek mot medborgarna i kommunen, säger hon. 

Ulrika Björklund vet att situationen är tuff på flera skolor. Politikerna har tålmodigt tagit emot förklaringar som ges och väntat på att satsningar ska bära frukt, menar hon.

– De säger att det tar tid att vända en atlantångare. Men det är inte acceptabelt att hälften av eleverna på Transtenskolan riskerar att inte få godkända betyg. 

Den höga frånvaron på Transten och Folkasbo är närmast alarmerande, anser Björklund.

– Det är inte så lätt att nå målen om eleverna inte är i skolan, säger hon.

Olika behov att bemöta

Catharina Lindvall Scharmer kan försäkra att det jobbas hårt för att få bukt med frånvaron också. För elever med långtidsfrånvaro är ett särskilt projekt inrättat, där även ungdomsgården Kuben är en del i samarbetet.

– I de här fallen behöver vi titta på elevens hela dag, och göra anpassningar, säger hon.  

För många år sedan fanns en ”alternativ skola” i Hallsberg som gick under namnet Slussen. Den byggde just på stort engagemang från fritidsledare som backade upp när elever inte förmådde vara i skolan fullt ut, och behövde mycket stöd för att ens ta sig dit. 

För andra elever handlar det främst om att de behöver mer tid och stöd av lärare på plats i skolan, för att klara upp studierna.

Utifrån det lades ett förslag om samlad skoldag för alla elever för ett par år sedan. Förslaget var dock inte genomtänkt och skrotades efter hårda protester.

– Tanken var god, men det blev fel alltihop när frågan inte var förankrad hos skolledarna. Vi var inte överens i politiken heller, säger Siw Lunander. 

I dag kan hon dock konstatera att det ligger ett förslag på regeringsnivå om mer tim-tid i grundskolan. Så kanske var Hallsberg inte helt fel ute med sin tankegång, menar hon. 

Längre fram i juni väntas nya siffror kunna presenteras kring hur det går med kunskapsmålen.