Gymnasieelever fick lära sig om beredskap – rädd eller beredd?

Det hela var uppdelat i ett pass i själva utställningen och ett i klassrummet. Sydnärkenytt fick sitta med när klassen FS-22 tog del av utställningen. FS står för försäljning och service.

Bland annat fick klassen olika scenarior. Flera saker i klassens agerande ingav onekligen en del hopp.

På frågan vad man skulle göra om ett bostadsområde i Hallsberg drabbades av en svår översvämning igen, fick eleverna fyra alternativ:

Jag hjälper de boende att få bort vatten, jag tar med filtar och varm mat till de behövande, jag öppnar mitt hem för behövande, eller ett eget alternativ.

En övervägande del av eleverna menade att de skulle öppna sitt hem för nödställda.

– Då slår man ju två flugor i en smäll. När de är under tak i säkerhet kan de ju få varm mat och filtar, sa någon.

Väljer samarbete

När eleverna fick välja varsin sak ur en så kallad nödlåda valde eleverna olika saker, med förvissningen att de de borde samarbeta, jobba tillsammans om det blir kris. Någon väljer en powerbank, någon annan ljus, nåhon annan ett paket pasta och så vidare.

Elverna ger dock en tydlig bild av hur fort vi, samhället, glömmer kriser. De flesta kommer inte ihåg den stora översvämningen i Hallsberg, eller har hört om stormen Gudrun.

I containern finns bland annat skärmar runt omkring, som visar en utsikt genom fönster. När eleverna kommer in är det bra väder. Sedan kommer en orkan. Ljudet är öronbedövande och man ser ut hur läget förvärras. Regnet vräker ner, träd ramlar, vindkraftverk blåser sönder, och så går strömmen, det blir svart. Ungefär som det var när Stormen Gudrun slog till 2005.

På en annan skärm får man lyssna på berättelser om personer som på olika sätt klivit fram, tagit sitt ansvar och gjort hjälteinsatser, när Sverige varit i olika slags kriser.

Skillnad i tänk

Henrik Toresson är lärare på skolan och lite av dess eldsjäl när det kommer till beredskapsfrågor, det som ibland kallas prepping.

– Jag är överlevnadsinstruktör på fritiden, berättar han.

– Men det är ändå hoppfullt att elever väljer samarbete när man ställs inför hur man ska lösa problem. Här finns en skillnad mellan hur vi tänker i Sverige och exempelvis i USA. Där handlar beredskap ofta om att värna sig själv och de närmaste, stänga in sig i en bunker, isolera sig, överleva själv. Vi som håller på med överlevnad i Sverige brukar rekommendera att man samarbetar. Det är oftast så människor löser problem bäst.

Lafayette Fernandez jobbar med utställningen på uppdrag av MSB, myndigheten för samhällsberedskap, som står bakom utställningen

– Vanligaste frågan är nog hur mycket kontanter man bör ha hemma i händelse av en kris.. Det finns inget enkelt, lätt svar på det. Det beror ju lite på. Ett sätt är ju att börja fundera på hur mycket pengar man brukar använda, vad de absolut måste räcka till om det blir kris. Svaret är att det är bra att ha kontanter hemma, men att man själv avgör hur mycket.

Totalfärsvarsplikten viktig

En vanföreställning kring beredskap som Henrik Toresson ofta stöter på är människors tro att myndigheter, kommunen, ska lösa alla problem, hjälpa till med det man behöver om det blir kris.

– Många, inte minst mina elever, lever i den tron. Man har ju ansvar för att ordna fram mat på bordet, betala räkningar, se till att ha varmt hemma och sådant i normala fall. Det ändrar sig inte i en kris. Samhället har inte beredskap för att förse människor med mat i sina hem. Ju bättre förberedda vi själva är, desto bättre kan samhällets resurser användas till det som verkligen behövs.

Under passet pratar Lafayette om VMA och hesa Fredrik. Han berättar hur ett viktigt meddelande till allmänheten låter och hur hesa Fredrik låter om det mest otänkbara, ett krig inträffar och det blir flyglarm.

– Känner alla igen den här, säger han och håller upp boken ”OM krisen eller kriget kommer”.

De flesta verkar faktiskt ha sett skriften.

– I den står hur man ska göra om det blir kris och vilka skyldigheter man själv har om det blir kris.

Han berättar också om totalförsvarsplikten.

– Alla, mellan 16 och 70 har skyldighet att delta i totalförsvaret, efter förmåga, säger han.

– Vi är den enda gymnasieskolan i länet som haft den här utställningen än så länge. Vi tror väl att beredskap delvis handlar om att påverka folks attityder, tankar. Vi ansåg därför att den här utställningen var en bra introduktion. Det handlar ju inte om pekpinnar utan att starta diskussioner, få eleverna att börja fundera på det här, ställa frågor, avslutar Henrik Toresson.

 I dag var sista dagen utställningen visades för eleverna