Cash is king brukar det heta. Fler har pengar i plånboken, men inte så mycket, kontantuttagen minskar nämligen. Foto: Weine Ahlstrand.
Fler har kontanter i
plånboken – men
färre använder dem
Företaget bankomat, som sköter bankomaterna och ser till att det finns pengar i dem har gjort en undersökning som visar att fler har kontanter i plånboken om man jämför med 2021. Man tror det delvis beror på ett ökat krismedvetande sedan kriget i Ukraina bröt ut.
Men undersökningen ändrar tyvärr inte utvecklingen. Kontantanvändningen går stadigt ner och takten i minskningen har ökat.
Undersökningen som Bankomat gjort visar att mer än var fjärde person, eller 42 procent av befolkningen i Örebro län har kontanter i plånboken. Det är 7 procent fler än 2021.
År 2021 svarade 35 procent av invånarna i Örebro län att de har kontanter med sig. Motsvarande siffra var 42 procent år 2022 och 40 procent år 2023. I årets undersökning svarade 42 procent att de har kontanter med sig i plånboken eller hemma.
– Kontanter är fortfarande viktiga för många människor som inte vill eller kan använda digitala betallösningar. Sannolikt har också många med sig kontanter som en trygghet, ifall digitala betalsätt inte skulle fungera, hävdar Johan Nilsson, marknadschef på Bankomat AB i ett pressmeddelande.
Mindre kontanter i omlopp – mindre pengar tas ut
Frågan är dock hur mycket kontanter det handlar om och vad de används till. En annan statistisk som Bankomat släppte efter nyår talar nämligen om rakt motsatt utveckling.
Andra halvåret 2023 minskade nämligen uttagen av kontanter med 16 procent jämfört med samma period 2022. Vi tog i snitt ut 371 kronor i kontanter per person och månad.
Under andra halvåret 2022 tog svenskarna i snitt ut 523 kronor per person och månad. Andra halvåret 2021 tog siffran ut 522 kronor.
Andra halvåret 2020, minskade kontantuttagen med 4,2 procent jämfört med föregående år. Fram till dess hade minskningen under lång tid varit ungefär 10 procent per år.
Minskningen har alltså inte bara fortsatt, utan tagit fart. Fortsätter minskningen i den takt den gjorde förra året kommer vi ganska snabbt närma oss noll.
Svårt att använda kontanter
– Trots att kontantanvändningen går stadigt nedåt så ser vi en kontinuerlig uppgång av andelen svenskar som har kontanter med sig. Utvecklingen kan inte enbart förklaras av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, eftersom vi såg en tydlig ökning redan dessförinnan. Att vi har en åldrande befolkning är inte heller hela förklaringen, eftersom vi har sett en ökning även i yngre åldersgrupper, hävdar Johan Nilsson.
I januari i år tillsatte regeringen en utredning om möjligheten att betala med kontanter. Utredaren Dennis Dioukarev har även frihet att föreslå fler åtgärder för att stärka kontanthanteringen i samhället och ska redovisa resultatet av uppdraget senast den 31 december 2024.
Många butiker tar inte emot
– Det är i dag svårt för de människor som vill använda kontanter att göra det. Många butiker tar inte längre emot kontanter och det finns nästan inga möjligheter att betala räkningar över disk. Orsaken är att det finns svag kommersiell bärkraft för privata företag att erbjuda sådana tjänster. Därför behöver staten nu ta ett ansvar för den samhällsviktiga kontanthanteringen, fortsätter bankomatchefen.
Det är företaget Verian, tidigare Kantar Sifo, som på uppdrag av bolaget Bankomat, varje år sedan 2021 frågat svenskarna om de har kontanter med sig i plånboken, fickan eller handväskan.
