Sköllersta skola jubilerar – fler elever till höstterminen

– Ska man vara ärlig så stod två av skolans byggnader, B- och C-huset klara våren 1964, men första läsåret var 1964-65, så vi tycker väl att 60 årsjubileum funkar i år, säger Niklas Avenstierna, rektor.

Det hus som i dag innehåller viss administration, matsal, gymnastiksal och bibliotek bygdes en bit in på 1970-talet.

Precis som över allt i Sverige byggdes skolan för att samla ihop elever från flera små skolor utspridda i området. Sköllersta var vid tiden när skolan byggdes mer av en gammal kyrkby. Skolan låg vid kyrkan. Den stora villabebyggelsen hade inte riktigt kommit till än. Det var bara några år sedan man kunde ta tåg från Sköllersta till Örebro, eller Pålsboda.

Blev Hallsbergs kommun 71

Sköllersta kommun slogs ihop med Hallsbergs kommun 71. Den nya kommunen ville då inte längre tillhandahålla tjänstebostäder.

– Vi erbjöds köpa huset vi bodde i, men vi köpte istället ett annat, som var lite bättre, närmare skolan,  minns Kerstin.

En ovanlig sak med skolan är att den är ihopbyggd med en frikyrka, Larslundskyrkan. Men även om flera lärare på skolan var engagerade i församlingen var det inte frågan om något religiöst samarbete med skolan. Tanken var nog mer praktisk, att man skulle kunna samverka om om lokaler.

 – Det fanns en dörr mellan skolans matsal och kapprummet i kyrkan. Jag tror man tänkte att kyrkan skulle kunna använda matsalen och köket, ibland, medan skolan skulle kunna nyttja kyrksalen för samlingar. Jag tror också skolan ibland lånade kyrkans fritidslokal, i källaren, fortsätter Kerstin.

Skolan använder fortfarande kyrkan för luciafirande. Skolavslutning däremot, brukar man hålla i Sköllersta kyrka.

Från början var skolan enparallellig,  det vill säga att det var en klass i varje årskurs.

– Senare, runt 1975, stod flera nya villagator färdiga i Sköllersta. Då ökade antalet barn. Då blev det två klasser i varje årskurs, med början i första klass.

Åldersintegrerad undervisning på 80-talet

Evalott Sörsätter Olsson började som lärare på skolan 1983. Hon är pensionär, men hoppar in på timmar som lärare fortfarande.

– Jag kommer ju inte ihåg exakt hur många barn det var, men närmare 150 var det nog. Strax efter att jag kom till skolan  började vi jobba åldersintegrerat, det som ibland kallas B-form, jag vet att vi både hade två årskurser i en klass och tre i något fall.

Men sedan många år är skolan numera helt enparallellig, en klass i varje årskurs. Barn från förskoleklass till årskurs sex. Sedan får man börja på högstadiet i Pålsboda.

På skolområdet finns också en förskola, en av två i Sköllersta.

Fler elever till hösten

– Jag började på skolan 2014. Då var det så. I dag är vi  totalt 123 elever från förskoleklass upp till sexan. Men som det ser ut kommer det bli upp emot 135 elever från och med höstterminen i år. Vi har flera nya inskrivna elever som byter från andra skolor, bland annat i Kumla kommun, berättar Niklas.

Han tror en liten, trygg skola lockar. Dessutom sker en viss inflyttning till Sköllersta.

– Vi är en liten, familjär trygg skola. Vår största klass är trean. Där går 23 elever.  Elevantalet ligger stabilt.

Man kommer fortfarande ha en klass i varje årskurs.

– Det blir fler elever än i dag i förskoleklassen. Där blir det två lärare, även om vi fortfarande jobbar som en klass.

Vad är Sköllersta skolas styrka?

– Men det är nog att vi är en trygg skola, med stor andel behöriga lärare, där alla känner alla. Jag tror också vi har en fördel av att ha både unga och äldre, erfarna pedagoger.

Han menar att skolan är helt avgörande för en liten ort som Sköllersta.

– Ja. En stor arbetsgivare, som Lithells, räcker inte. Utan en liten affär, en skola, föreningsliv och liknande dör en ort. Folk bosätter sig där det finns bra skola och barnomsorg och pendlar till sina jobb.

Det är ju egentligen byggnaderna som firar jubileum. Är det en ändamålsenlig skola?

– Både ja och nej. Numera byggs ju inte skolor som den här. Men klassrummen fungerar. Vi har ett som väl kanske inte fungerar perfekt, men det är tomt, vi använder det när vi delar upp klasser. Deth ar varit skolans matsal tidigare.

Undervisning dåtid och nutid

Men hur kommer ni fira jubileet?

– Det blir ett öppet hus den 28 maj. Temat blir "undervisning - dåtid och nutid". Vi tror det kan bli lite kontraster, som kan vara intressanta att visa. Vi kommer fokusera på undervisning i läsning och matematik, som ju fortfarande är helt centrala för oss, fortsätter Niklas Avenstierna.

Det har hänt mer än vad man tror med undervisningen sedan 1960-talet.

– Bara sedan jag utbildade mig som lärare i början av 2000-talet har det hänt en hel del. Ta en sådan sak som teknik och digitalisering. I dag en viktig del i undervisningen, på 1960-talet var det okänt.

Han menar att vissa saker blivit svårare, annat lättare.

– Men vi har ju elever som är enormt duktiga på engelska, så pass att de ibland pratar bättre har bättre uttal än många lärare. Samma med internet, och datorer. Ibland är det eleverna som lär lärarna saker där. Men i andra änden har det blivit svårare med läsförståelsen. Den är ju helt avgörande för allt undervisning i skolan. Vi ser att man läser mindre hemma, kommunicerar mindre. Det viktigaste man kan göra med sitt barn är att prata ansikte mot ansikte och läsa, menar Niklas.

Man har via Facebookinlägg sökt kontakt med elever som gått på skolan och gamla bilder.

– Vi skulle ju vilja att det kommer hit gamla elever som kan prata med barnen om hur det var när de gick på skolan. Naturligtvis kommer vi också ta fram lite gammalt undervisningsmaterial, kartor, planscher, bilder och annat vi hittat på skolan, en del historia finns det, avslutar Avenstjerna.

Tid för öppet hus är den 28 maj, 12.00 -13.30.