Hjortarna präglar Hjortkvarn. Foto: Henrik Östensson
Hur fick egentligen
Hjortkvarn sitt namn
Få orter har ett så passande namn som Hjortkvarn. Orten ligger nämligen i ett av landets dovhjortstätaste områden. Men frågan är varför orten faktiskt heter Hjortkvarn? Hjortarna kom nämligen in i bilden långt efter att den lilla industriorten började kallas Hjortkvarn.
Det är ovanligt att vilt, djur i naturen, präglar en ort. Men så är det i Hjortkvarn. Man behöver inte röra sig länge i samhället och utanför för att det ska dyka upp dovhjortar. De finns över allt. Vill boende i området ha en trädgård värd namnet är det relativt höga staket, gärna över två meter, som gäller. Hjortar hoppar. Till och med kyrkogården är inhägnad. Hjortarna började planteras in av godset, Boo fideikomiss, på 1920-talet. Man ville, med förebild från de engelska godsen, ha ett nytt jaktbart vilt. De ska ha tagits in från Storbritannien och trivdes bra. I dag finns tusentals hjortar i området. Boo Egendom jagar årligen 800 hjortar, ändå är nog många boendes bild att det blir fler hjortar. Hjortarna gör att området Pålsboda, Svennevad, Boo och Hjortkvarn till länets vilttätaste område. Även granngodset, Bystad, planterade in hjortar vid samma tid.
Men paradoxalt nog är det alltså inte Hjortarna som namngett samhället.
En karta från 1688. Här finns namnet Hiortqvarn med. Sisådär 230 år innan hjortarna kom till Hjortkvarn
Belägg från 1668
Exakt när Hjortkvarn började kallas Hjortkvarn vet man inte. Men orten började växa fram på 1800-talet, alltså innan dovhjortarna kom. Den ska då ha kommit att kallas samma sak som en gård som låg ungefär där Hjortkvarn ligger i dag. Inte helt oväntat fanns då en kvarn på platsen. Man kan bland annat se det på en karta från 1688. Platsen då benämnd Hiortqwarn.
Men varifrån kom då namnet? Ja, helt säker är ingen, men det finns en förklaring som är rimlig.
Kvarn vid Hjortån
Att det legat en kvarn i Hjortkvarn länge vet man. Som kvarnar i princip alltid gjorde förr ligger den vid en å, Hjortkvarnsån, man använde ju åns fallhöjd för att driva kvarnen.. Ån rinner ut i en sjö öster om Hjortkvarn som heter Avern.
Uppströms kallas ån Haddeboån när den rinner genom den lilla byn Haddebo. Ån börjar dock vid en sjö, Hjärtasjön, som ligger mellan Haddebo och Närkesberg. Vid sjön ligger en liten by som heter Hjärta. Och språkligt är hjärta en äldre genitivform av ordet hjort.
Man vet att ån tidigt hette hette Hjortån, efter Hjärta. En kvarn vid Hjortån blev….Hjortkvarn. När den smalspåriga järnvägen blev 1874 kvar började Hjortkvarn som litet industrisamhälle växa fram. Vid den tiden fanns traktens större industrier i andra byar. I grannbyarna fanns bland annat Gryts bruk och Haddebo bruk.
Frågan är då varför byn Hjärta heter Hjärta, men det är en annan historia.
Källor: Böckerna i serien Sköllerstabygden, Hallsbergs kommuns webbplats, Sköllersta hembygdsförening och Lantmäteriet.
I bakgrunden till vänster skymtar kvarnen i Hjortkvarn. Det vsr dock en tidigare kvarn som namngav platsen
