Karl-Gustaf redo
forska i din släkt

Karl-Gustaf Mattsson lotsar oss genom nedervåningen i radhuset på Bondgårdsgatan, förbi köket, passerar ett hobbyrum med snickarbänk och svänger av in i ett förråd och pekar på en lagerhylla med en massa mappar:

- En släktforskare sätter aldrig punkt, det växer till ett jättematerial. Till slut dör man och då står släkten där och vet inte vad den ska göra med alla papper. Jag vet en familj där dom körde 50 pärmar tillt tippen, ett helt livsverk.

Själv tänker den 57-årige frilansjournalisten inte hamna i samma fälla.  Mapparna på hyllorna är de sista han har kvar.  Att digitalisera, lägga in materialet på datorn är det som gäller numera.

- Man måste sammanställa det man har eftersom man kanske är den ende som begriper det. Jag har hundratals släktutredningar som nu är sparade på datorn.

Tuffare vecktidningsmarknad

Anledningen till besöket är att  Kumlabon Karl-Gustaf Mattsson startat en hemsida kallad Narkeslakter.se där han erbjuder sina tjänster att frilägga grenarna för den som vill ha ett släktträd att krama.

- Jag vill släktforska åt folk. Många går och funderar men kommer inte igång men för mig är det en baggis, säger han och loggar in på datorn i arbetsrummet med några snabba knapptryck. En sida från riksarkivet dyker upp.

Det handlar om en affärsidé som Karl-Gustaf Mattson vill pröva. Som frilansare på en tuffare marknad för veckotidningsjournalister har han känt behov att komplettera inkomsterna.

- Jag är ganska billig, säger han, 50 kr per ana kommer det kosta. Jag tänkte se om det håller.

En ana är således en släkting. En arbetsdag tror han räcker för att kartlägga en Närkesläkt i flera led med 32 kompletta namn och således till en kostnad av 1 600 riksdaler.

Alla släkt med alla

Han kan förstås komma betyligt längre och skaka fram långt fler namn om det behövs. Han har publicerat en skrift om Kumlasläkter för ett antal år sedan, bland annat om gamle speedwaystjärnan Kumla-Fresses släkt liksom de välkända släkterna Svärd och Lithell.

Karl-Gustaf plockar fram en stor plansch med sitt eget imponerande släktträd.

- Jag har hittat 2 176 förfäder, det slutar på 1500-talet men några grenar går mycket längre, en borgmästare i Falköping  hittade jag på 900-talet och Gorm den gamle av Danmark ingår också.

- Ju längre tillbaka man letar desto mer inser man att att man är släkt med alla. I början hittar man fler och fler släktingar men från 1500-talet går det ihop och från 1200-talet är alla skandinaver släkt med varandra. Hur många på 900-talet bodde i det som vi idag kallar Sverige? Kanske 100 000.

Med datorn kan dagens släktforskare nå arkiv i hela världen.

Slumpens skördar

Det var ett trasigt knä som gjorde Karl-Gustaf till släktforskare, en smäll under en fotbollsmatch i Kristinehamn 1978 däckade honom tre veckor hemma och han blev så uttråkad att han började bläddra i gamla fotoalbum men föräldrarna visste inte alla gånger vilka som var på bilderna. Men han ville veta.

- Jag blev biten och började forska och tyckte det var kul att skriva

Det ena gav det andra - släktforskandet gjorde honom till journalist, han fick arbete på Släktforskartidningen och fick småningom axla redaktörsrollen.

 - Nu sitter jag vid datorn men då fick man åka runt till olika arkiv.

Det har bliivit släktforskarresor både till Köpenhamn och New York, England och Tyskland för att reda ut tilltrasslade släktled.

Folkets historia

- Är man nyfiken på sina förfäder kan man få sin del av Sveriges historia, inte bara kungarnas historia. Ta min släkting Olof Olofsson till exempel. Han var med i den svenska hären som slogs mot Napoleon vid Leipzig hösten 1813. Jag vet precis vad han gjorde.

Jaså? Hur då?

- Det finns med i olika rullor och hembygdslitteratur. Han var med i stormningen av stadens portar men råkade i fäktning med franska officerare. Han fick ett skott i kinden men ”gick ur striden själv men blödde ymnigt”, som det skrevs.

Han kom hem till Värmland med skadat ansikte men var ändå populär bland damerna, konstaterar Karl-Gustaf Mattsson, som hittat en lång rad ”oäkta” döttrar som den gode Olof Olofsson ändå tog hand om och såg till att bli präktigt bortgifta.

”Mördare, en guldgruva”

Den som får sin släkt kartlagd brukar nästan alltid få en känslosam aha-upplevelse. Det kan visa sig att de är släkt med någon som de inte visste om, vilket kan vara både på gott och ont.

- Många tycker att det är förfärligt om man hittar en brottsling i släkten, en mördare till exempel. Men en mördare är en guldgruva!

För släktforskaren är en straffad person en tacksam källa eftersom myndigheterna gjort en hel del noteringar.  Internerna var till exempel bland de första svenskarna som fick sina konterfej bevarade till eftervärlden med hjälp av daguerrotypi, de första fotografierna från cirka 1840.

Domstolsprotokoll och länsstyrelsernas efterlysningar är viktiga källor där personerna ofta är målande beskrivna, berättar släktforskare Mattsson som tycker att han jobbat tillräckligt länge ideellt med ämnet och nu vill  kunna tjäna en slant på sitt proffskunnande om arkiven.

- Jag har redan fått ett uppdrag, berättar han. Det är en kvinna som vill veta mer om sin släkt. Hon sa: ”Du får jobba för tusen spänn”,  skrattar Karl-Gustafs Mattsson och plockar upp en ny arkivsida på sin dator.

BLOGGARE: Sydnärkenytt hälsar Karl-Gustaf Mattsson välkommen som ny medarbetare. Han inleder härmed en ny karriär som bloggare på våra sidor!