Stor orättvisa i skolpolitiken
Centerpartiet anser att skolpolitiken bidrar till att omöjliggöra uppdraget för landsbygdskommuner. De ser en ojämnlikhet i resurser som de inte kan acceptera.
På landsbygden är skolresultaten betydligt lägre än i övriga landet. I flera glesbygdskommuner klarar inte ens hälften av eleverna grundskolans kunskapskrav. Orsaken är avsaknad av behöriga lärare. Och de blir färre varje år. När små skolor läggs ner och kommunernas ekonomi urholkas är det barnen utanför storstäderna som får betala priset för en skolpolitik som inte tar landsbygdens verklighet på allvar.
Den svenska skolan är djupt orättvis.
Elever i storstäder klarar sig långt bättre än de i glesbygden – skillnaden motsvarar upp till två års inlärning i matematik och naturvetenskap. En 15-åring i Stockholm kan alltså ligga flera skolår före en jämnårig i Örebro läns södra länsdelar.
Klyftan växer, men regeringen gör ingenting för att täppa till den. Tvärtom underminerar den landsbygdens skolor.
Idag är sex av tio lärare på landsbygden obehöriga – ett underbetyg till en regering som säger sig värna kunskapsskolan. Regeringens nya lärarutbildning innebär att tusen färre lärare utbildas varje år. Samtidigt vill Sverigedemokraterna lägga ner flera lärarutbildningar utanför storstäderna, vilket gör det nästan omöjligt för unga på landsbygden att utbilda sig till lärare.
Centerpartiet vill öka tillgången till lärcentrum i hela landet och låta staten ersätta obehöriga lärare som kompletterar sin utbildning – två nödvändiga reformer för att lösa behörighetskrisen. Men regeringen säger nej.
Tidöregeringen håller fast vid ett krångligt system med riktade statsbidrag som små kommuner inte klarar att söka. De som mest behöver stöd får minst. Centerpartiet föreslår att ersätta statsbidragen med ett sektorsbidrag som inte behöver sökas, utan istället fördelas ut direkt till skolorna. Det hade gjort stor skillnad för eleverna på landsbygden. Men även här säger regeringen nej.
Utöver detta höjer regeringen kraven på kommunerna utan att ge tillräckliga resurser. Lagen om bemannade skolbibliotek är ett tydligt exempel: kommunerna får 400 miljoner men behöver 2 miljarder för att klara uppdraget.
Små kommuner tvingas välja mellan att skära i undervisningen eller bryta mot lagen. Centerpartiet vill införa en finansieringsprincip där staten betalar för de uppdrag man ålägger kommunerna – något regeringen återigen avvisar.
Istället för att lösa skolans faktiska problem pratar Liberalerna om skoluniformer, Moderaterna om att ta bort elevinflytandet och Sverigedemokraterna om att koncentrera lärarutbildningarna till storstäderna. Det är oseriöst och direkt skadligt för de skolor på landsbygden som redan har det svårast.
Det här är en opinionsartikel som uttrycker skribentens egna åsikter.
