Bernhard, Jessica och Fredrik Straubhaar jobbar alla med träullen. Till höger, hyveln. Foto: Henrik ÖStensson
Träull på torrgran blev affärsidé för familjeföretag
– Vi har nog ökat vår volym med i alla fall 20 procent sedan vi började 2018, så vi är nöjda, säger Fredrik Straubhaar och sätter upp en träkubb i hyveln Genast börjar det spruta träull på andra sidan.
Familjen Straubhaar ett företag med en rätt ovanlig affärsidé och produkt, träull. Råvaran, barkborre-dödad gran.
Den lilla industrin är inhyst i en gammal ladugård. På det som förr var foderbord för kossorna står ett slags rörlig sikt.
– I den siktas skräp och spån bort för att vi ska få en ren träull, berättar Jessica Straubhaar.
Längst inne i ladugården står kärnan i verksamheten. Den motordrivna hyveln som producerar ullen. Maskinen som jobbar helautomatiskt, är tillverkat på 50-60-talet.
Fredrik Straubhaar med råvaran, en kubb torrgran
Torrgran från närområdet
Innan vi hyvlar måste stockarna kapas i lagom stora kubbar. Det gör vi med en vedmaskin som vi tagit bort klyvfunktionen på, fortsätter Fredrik.
Han visar sedan hur han lyfter upp kubben och sätter den i hyveln.
– Sedan jobbar hyveln själv. Ofta tar jag dock ner kubben och lägger den åt sidan när jag gjort ull av det yttre lagret och barken. Det blir nämligen ull av sämre kvalitet. Den efterfrågas av vissa kunder, fortsätter han.
Råvaran kommer från närområdet.
– I princip 100 procent torrgran, alltså granar som dött av barkborrar. Vi måste ha relativt torra kubbar när vi hyvlar. Hade vi inte torrgran skulle vi behöva torka timret innan vi hyvlar.
När kubben väl sitter i hyveln jobbar den själv
Ostron och bananflugor
Men vilka är egentligen kunderna. Vem använder träull?
– Vi har stor bredd bland våra kunder. Brandkårerna och MSB köper en del ull av låg kvalitet, de använder den för att träna brandsläckning. Sedan har vi de som köper som strö till djur, framför allt de som föder upp hundar. Kolmårdens djurpark använder den till strö för apor.
En hel del träull går också till emballage. Något som ökat med internethandel och allt mer fokus på hållbarhet.
– Vår ull används för att packa allt från ostron, musslor, till färsk frukt och honungsburkar. Man köper den också för att filtrera och suga upp olja i äldre maskiner.
Fredrik inflikar:
– Det mest udda vi säljer ull till är odling av bananflugor. Det är några kunder som blandar träull med näringslösning. Flugorna används sedan som foder för reptiler. En kund köper ull som han använder för att torka av juvret på sina kor innan mjölkning. Träull är nämligen lite antiseptiskt.
Ullen används också i trädgårdssammanhang. Inter minst under jordgubbar.
– Den skyddar bra mot exempelvis mögel och snigelangrepp.
En rätt stor andel säljs dock direkt till grossister.
Eftersom det går bättre och bättre har familjen bestämt sig för att sätta upp ytterligare en hyvel. Hyvlarna använder knivar och något som kallas lansetter, ett rad av fina spetsar, som skapar själva ullen.
– Vi gör lite varierande grovlek beroende på vad ullen ska användas till.
Stora svänghjul
Drar inte hyvlingen mycket ström?
– Det är förvisso en stor elmotor. Men det går åt mest ström vid start. Hyveln har stora svänghjul som gör att förbrukningen sjunker när vi är igång.
– En flaskhalls i produktionen är packningen. Vi letar lösningar där går vi för fullt hinner vi inte med att packa.
Ullen säljs buntar som innehåller 12 kilo. Ungefär samma storlek som en ordinär småbal hö.
– Vi använde en period en höpress, Men det fungerade inte så bra. Den här pressen stoppar man för hand och får knyta för hand. Det blir bra, men går som sagt lite för sakta, menar Jessica
– I dag plastar vi våra pallar. Det skulle vi vilja komma ifrån. Hållbarhet är viktigt i allt vi gör. Men det är åkarna som kräver det. Det blir för mycket skräp på deras flak annars.
Familjeföretag
Just nu arbetar Fredrik, Fredriks far, Bernhard i produktionen.
– Jag har väl mest hand om kundkontakter, kontor, bokföring och sådant. Jag studerar till lärare på heltid också. Fredriks mamma är också involverad i produktionen när hon kan, säger Jessica.
Fredrik fortsätter:
– Som det ser ut nu kommer vi nog anställa någon vad det lider. Det kommer behövas.
Det var Fredrik och Bernhard som blev intresserade av att göra träull efter att ha varit på ett museum där det fanns en hyvel.
– Vi letade efter en hyvel att köpa för hobbybruk. Kompisar tipsade oss om ett företag i Markaryd, som var till salu. Vi köpte då hela företaget, med kundstock och allt. Det som skulle bli hobby blev en heltidssyssla. det har varit en rolig resa, avslutar Fredrik.
Det blir strax under 40 ton träull på ett år.
Bakom hyveln sprutar träullen fram
