Rekordstort budgetunderskott i Askersund kommun för 2024

I sak är inte underskottet något direkt ovanligt. Flera kommuner i länet dras med underskott, som till stor del beror samma saker, räntorna, pensionskostnaderna, den allmänna inflationen, som gett högre kostnader i framför allt socialförvaltningarna.

Det som kanske gör Askersunds kommuns problem lite mer allvarliga  är att man åren innan lågkonjunkturen valde att låna förhållandevis mycket för stora investeringar. Det har gjort att högre räntekostnader slagit hårt.

– Man kan väl säga att vi räknat och fått budgeten gått ihop, vi har effektiviserat en hel del, men så är det det de där faktorerna vi inte har någon möjlighet att påverka som dragit iväg.

Räntekostnader och pensionskostnader drog iväg

De områden där kostnaderna dragit iväg mer än beräknat är i huvudsak följande:

• Räntekostnaderna. De blev 18,3 miljoner högre än budget
• Pensionskostnader, blev 12,1 miljoner högre än budget.
• Socialnämnden, dras trots en hel del besparingsarbete med underskott mot budget på 13 miljoner.
• Kommunstyrelseförvaltningen går också 13 miljoner back mot budget. Merparten av dessa, 12,5 miljoner handlar om att Askersunds kommun, precis som Hallsberg och Laxå, tvingas bidra till att återställa det egna kapitalet i Sydnärkes utbildningsförbund, SUF, som var nere på noll.

På frågan om man inte borde tagit höjd för inflation och räntekostnader svarar Caroline Dieker så här:

– Det borde vi kanske med facit i hand. I år har vi tagit höjd för sådant i budgeten. Men samtidigt hade vi då behövt spara på nämnderna redan för flera år sedan.

Hon fortsätter:

– Det är ju lätt att vara efterklok. Det var ungefär 30 år sedan vi upplevde en liknande inflation och en liknande räntehöjning. En kommun ska ju inte gå med allt för stora överskott, skattepengar ska ju användas och inte läggas på hög. Men som sagt, med facit i hand.

”På väg åt rätt håll”

När det gäller socialförvaltningen hävdar Caroline Dieker att man är på rätt väg.

–  Där ser vi positiva tecken, det har gjort ett stort arbete för att effektivisera. Det har gett resultat. I början av året prognostiserade vi ett underskott på 24 miljoner i socialförvaltningen för 2024. Vid kvartalsavstämningen var vi nere i ett underskott på 21 miljoner, Det slutade på ett underskott på 13 miljoner, en klar förbättring. Det finns fortfarande mycket att göra, det går sakta, men det går åt rätt håll. 

Investeringar skapade perfekt räntestorm

Men vart det klokt att investera så hårt, så här med facit i hand?

– Sådant kan man alltid diskutera. Men det fanns ett skriande behov av underhåll och nya lokaler, investeringsbehovet var enormt. Nu har vi tagit den smällen. Hade vi inte investerat hade vi haft ett 50 miljoner starkare bokslut. Men samtidigt hade då kommuninvånarna fått leva med slitna lokaler för förskola och skola.

Ett problem med kommunala nya lokaler är avskrivningarna. I klartext innebär det att lokalerna tappar mycket i värde de första åren. I princip 30 procent innan de är invigda.  Värdeminskningen måste bokföras. Det innebär att tillgångar i bokslutet blir betydligt mindre värda. Något som belastar kommunens bokslut.

I och med flera nya hus har avskrivningarna ökat i kommunen. 2018 var avskrivningarna 36 miljoner. Förra året hade de växt till 61 miljoner.

Under samma period har räntekostnaderna också ökat, med 35 miljoner. Nya lån och högre ränta.

– Men som sagt, hade vi inte gjort det hade vi haft det framför oss. Investeringarna som gjort hade vi inte kommit undan. Andra kommuner har mycket sådant kvar.

Gäller att sparkrav genomförs

Att få stoppa in 12,5 miljoner kronor i Sydnärkes utbildningsförbund är naturligtvis ett stort avbräck för en kommun som Askersund. Det pågår ett stort arbete även i SUF för att anpassa verksamheten till de ekonomiska förutsättningarna, något vi skrev om i januari. Länk till den artikeln här.

– Nu har det ju inte gått riktigt enligt plan 2024. Men läget ser bättre ut inför nästa år. Enligt budget ska vi nå 7 miljoner i överskott. Vi har också budgeterat för att kunna amortera rejält  vår låneskuld redan i år. Men det gäller att nämnderna kan genomföra de sparkrav vi beslutat om.

Mer pengar per skattekrona

Gör det politiska läget, där kommunstyret regerar i minoritet, att det är svårare att komma överens om effektiviseringar, besparingar?

– Det är klart att det är så. Det gör det hela mer komplicerat, tidskrävande, men det är ju också demokrati. Alla partier är ju helt överens om att vi måste få bukt med underskotten, fortsätter Caroline Dieker.

– Genomför vi det vi beslutat om så kommer vi klara det här, om det inte inträffar några nya, okända saker som förändrar världsläget igen, säger Caroline Dieker.

Hon menar också att effektiviseringarna, stålbadet, innebär fördelar:

– Vi spenderar fortfarande oerhört mycket pengar. Effektiviseringar, förbättringar, innebär ju på sikt att man får ut mer av våra skattekronor, det är ju bra, avslutar hon.

Kommunen har tre år på sig att återställa underskott i bokslut. Det innebär att man så att säga kan skjuta underskotten framför sig. Men det innebär ändå att man måste återställa en del av underskotten redan 2025, vilket man också budgeterat för