Det är den här dammen som Länsstyrelsen beslutat att den är olaglig, trots att den byggdes av en statlig stiftelse, vars ordförande var chefen för samma Länsstyrelse, landshövdingen. Foto: Henrik Östensson.
Länsstyrelsen vill riva
damm som staten
byggde – för
att den är olaglig
Förra året, i augusti, kunde vi berätta om en sjö, eller snarare en damm som försvann i Västra Å, nära Åsbro. Det var de stora regnmängderna som till sist blev för mycket för dammen, vars vall underminerades. Markägaren, Joakim Närkeby har sedan reparerat dammvallen Vattenspegeln är till ortsbornas förtjusning tillbaka. Men jobbet hann bara bli färdigt när Länsstyrelsen krävde att dammen måste rivas. Myndigheten hävdar att den är olaglig.
Dammen det handlar om ligger längs vägen mot Karintorp från Åsbro. Vattnet kommer från sjön Tibon några kilometer bort och rinner via dammen ner mot Åsbro och vidare ut mot Tisaren.
– Det hela skedde utan större dramatik. Det var ju stora regnmängder i augusti och dammvallen var gammal. Det finns ett flödbord och en så kallad munk där vattnet skulle rinna ut om det blev för högt vattenstånd i dammen. Men istället tog vattnet en annan väg och eroderade istället successivt dammvallen, så att den till sist kollapsade, sa Joakim Närkeby till Sydnärkenytt förra året.
Hävdar att dammen är olaglig
Redan några månader efter att dammen rasa hörde Länsstyrelsen av sig till Joakim Närkeby och meddelade att damman måste rivas, eftersom den enligt dem var olaglig. Det var, enligt Länsstyrelsens beslut, upp till Närkeby att bevisa att dammen var laglig, trots att köpte marken där dammarna ligger flera decennier efter att dammarna byggdes.
– Genom en massiv insats från boende i Västra Å, har vi lyckats få fram ett gammalt besiktningsprotokoll som tjänstemän från Länsstyrelsens skrivit i början på 70-talet. Ett dokument som enligt vad vi kunde förstå bevisar att dammen byggdes med Länsstyrelsens tillstånd. Vi skickade in det och trodde allt var frid och fröjd. Vi hörde inget mer från Länsstyrelsen, berättar Joakim.
Christer Landström, boende i Västra Å, är en av de boende som stöttar markägaren med att rädda dammen. Foto: Henrik Östensson
Måste bevisa att dammen är laglig
Under hösten, när det gått mer än ett halvår bestämdes sig Närkebys därför att dra igång jobbet med återställa dammen.
– Vi har kört dit flera långtradare med naturgrus och sedan byggt ett slags fiskpassage, som möjliggör för fisk att vandra, när vattenståndet blir tillräckligt högt. Vi har också ordnat en gångväg runt dammen. Den har blivit en tillgång för hela området.
Totalt har Närkeby satsat mer än 200 000 på dammen.
Men en kort tid efter att dammen var klar kom nästa chock från Länsstyrelsen. Efter mer än ett halvårs tystnad. Dammen är olaglig den måste rivas inom sex månader. Myndigheten hävdar fortfarande att det inte finns något som bevisar att dammen är laglig.
Ett problem är att det är två dammar. Länsstyrelsen menar att det inte går att bevisa vilken av dem handlingarna som finns berör. Foto: Christian Vargahed
Ska överklaga
– Här börjar det bli rejält jobbigt. Vi förväntas agera inom dagar om myndighetsbeslutet ska kunna stoppas. Men Länsstyrelsen själva har varit helt tysta, inte kommunicerat alls i över ett halvår. Vi ska givetvis överklaga beslutet. Men Länstyrelsen vägra häva rivningsbeslutet i väntan på vad att överklagande skulle kunna ge, säger en ganska bedrövad Joakim Närkeby.
Men varför duger då inte Länsstyrelsens eget besiktningsprotokoll?
– Det man pekar på är ju att det finns två dammar här. Man hävdar att det inte går att bevisa vilken av dammarna besiktningsprotokollet gäller. Men vi vet, bland annat via foton och annan dokumentation, att dammarna byggdes samtidigt, menar Närkeby.
Han fortsätter:
– Det finns ju dessutom inte så få människor som levde när det här hände. Deras berättelse verkar inte ha någon betydelse. Länsstyrelsen har bestämt sig för att det inte finns några bevis för att dammen är laglig, den ska rivas. Jag kan inte riktigt se vilken typ av dokumentation som skulle krävas för att det skulle vara nog bevis.
Statlig stiftelse byggde dammen
Det hela är dock ännu mer konstigt. Joakim Närkeby har bara ägt området där dammarna ligger i något tjugotal år. Dammen fanns långt innan dess. Det man kunnat konstatera är att den inte fanns 1960, men 1975 finns den med på flygfoton. Folk som bor i området som var med när det begav sig kan helt säkert fastställa att dammarna kom till sent på 1960-talet, och tidigt på 70- talet. Då ägdes området av stiftelsen Åsbrohemmet, som drev den alkoholistanstalt som fanns där då.
Stiftelsen var statlig och grundades på initiativ av Socialstyrelsen, verksamheten byggdes upp med statliga pengar. Länsstyrelsens chef, det vill säga landshövdingen, var ordförande i stiftelsen. Den hanterades administrativt enligt vad Sydnärkenytt erfar av just Länsstyrelsen i Örebro. Dammen byggdes alltså av samma stat som nu, via Länsstyrelsen, hävdar, att den är olaglig.
Det är rimligt att anta att om det någonstans finns dokumentation om dammarna så är det hos Länsstyrelsen i Örebro, som alltså torde varit direkt inblandade i byggandet av dammarna.
“Svårt att förstå”
Christer Landström är den boende som bor närmast dammen, mitt Västra Å.
– Vi är väl ganska många här som faktiskt bor här just för landskapet, dammen. I princip alla har ställt upp bakom Närkebys kring det här och alla vill att dammen ska bli vara kvar. Det var ju en sorg när den rasade och det blev ett uttorkat kärr, där mest myggor trivdes. Reparationen blev jättebra, proffsigt utfört, efter konstens alla regler.
Han fortsätter:’
– För mig blir det svårt att få ihop Länsstyrelsen sätt att resonera. Man delar ut bidrag för att att anlägga våtmarker med en handen medan den andra vill tvinga fram en rivning av den här dammen. En annan myndighet, trafikverket, talar ju till och med om naturvärden som bör bevaras. Ingen av oss förstår logiken. Dammen i sig utgör ju ett naturvärde, ett ekosystem, varför vill man riva det?
Trafikverket hittade fridlyst art
Någon kilometer västerut från Västra Å, uppströms, ligger Bladsjön. Där bygger just nu en annan myndighet, Trafikverket, en järnvägsbo, det är det den nya sträckningen av dubbelspåret mot Degerön som ska fram. När sådant ska byggas gör en undersökning av av närmiljön och eventuella naturvärden. I undersökningsrapporten framgår att dammen vid Västra Å kan härbärgera höga naturvärden och att man borde inventera vattenlevande arter i dammen. Som stöd för det skriver man bland annat att växten strutbräken växer efter kanalkanten, något som enligt rapporten ” signalerar högt naturvärde”. Vid inventering av groddjur fann man följande:
”Groddjur har inventerats i ett dike mellan Karintorpsvägen och Bladsjöns norra strand och i dammen vid Västra Å. Inga groddjur noterades i diket men dammen vid Västra Å befanns vara leklokal för vanlig padda som är fridlyst i hela landet enligt artskyddsförordningen”
Enligt Naturhistoriska riksmuseet är paddan känslig för mänsklig påverkan som omfattade skogsdikning och borttagande av lekvatten.
Paddan återvänder nämligen varje vår till det lekvatten där den en gång föddes, för att kunna reproduceras.
Naturhistoriska riksmuseet avslutar med meningen ”Lokala populationer går under om ett lekvattnen försvinner.”
En statlig myndighet vill alltså riva dammen, medan en annan konstaterar att den härbärgerar en fridlyst art, som är beroende av dammen.
“Kostar energi och pengar”
Hur känns allt det här?
– Men det är klart att det är jobbigt. Allt sådant här kostar ju en hel del energi och pengar. Jag är företagare och jordbrukare. Jag är mån om att följa regler, göra rätt. Men det är sannerligen inte lätt i det här läget. Jag kan ju inte heller förstå varför man på ett halvår valde att inte kommunicera eller ha minsta kontakt med oss. Det är glädjande att vi fått stöd av boende, Men det känns ganska hopplöst att inte veta hur det här ska sluta, men självklart kommer vi överklaga säger Joakim Närkeby.
Uppdatering 14 november:
Den handläggare som tagit beslutet att dammen ska rivas på Länstyrelsen heter Sara Litzell. Hon säger så här:
– Orsaken till att vi tog ett beslut om att markägaren skulle ta bort dammresterna är att dammen saknar legal grund, det finns inga dokument som vi säkert kan knyta till just den här dammen som gör den laglig. Sedan visste vi ju inte att dammen var återställd när vi tog beslutet.
Hade det ändrat något?
– Då hade vi förmodligen i första hand förelagt dammägaren om att söka tillstånd för anläggningen.
Går det att ändra beslutet?
– Nej, men det går att överklaga. Det kommer markägaren så vitt vi förstår göra. Under tiden överklagande avgörs kommer man inte behöva riva dammen. Det är då mark- och miljödomstolen som avgör ärendet. De kommer avgöra om dammen är legal, eller om markägaren måste söka ett nytt tillstånd för den, eller rentav riva den.
Det faktum dammen troligen kommit till med relativt stor inblandning från just Länsstyrelsen, exempelvis var ju landshövdingen ordförande för den stiftelse som ägde marken och byggde dammen i början av 70-talet, ändrar det något?
– Det är inget jag känner till, men nej egentligen inte. Det handlar ju om huruvida det finns dokumentation som gör dammen legal.
Men om den dokumentationen finns hos er, vilket den rimligen gör?
– Det är inget jag känner till. Vi har vägt in den dokumentation som vi har tillgänglig, det vill säga det besiktningsprotokoll tjänstemän från Lantbruksnämnden, samt tillgängliga tillståndshandlingar för vattenavledningsföretag upprättade i början av 70-talet. Det är inte nog för att vi ska se dammen som laglig.
Lantbruksnämnden var en egen myndighet, men regionalt sorterade den under Länsstyrelsen.
Det faktum att Transportstyrelsen hittat fridlysta arter i dammen, bland annat paddor, kan edt påverka beslutet?
– Nej, egentligen inte. I det här fallet gäller bedömningen enbart huruvida dammen har ett giltigt tillstånd.
Har du förståelse för att en sådan här situation kan vara ganska jobbig för en privat markägare.
–Det har jag absolut, jag inser att det är en besvärlig situation, Sara Litzell.
Markägaren, Joakim Närkeby har lagat dammen med naturgrus. I den låga elen i mitten är det meningen att fiskar ska kunna passera vid högt vattenflöde.
