Följ med på rundtur i dubbelspårsbygget

Dubbelspårsbygget är en del av det så kallade Godsstråket genom Bergslagen som går från Storvik nära Gävle i norr, förbi Frövi, Örebro, Hallsberg och till Mjölby.

På sträckan mellan Hallsberg och Degerön i Motala kommun har det hittills bara funnits ett enkelspår, vilket saktat ner trafiken längs godsstråket.

– Det är kapacitetsbrist på järnvägen och vid Hallberg finns en flaskhals som vi nu åtgärdar. Dessutom byggs flera plankorsningar bort, vilket höjer säkerheten och minskar olycksrisken för trafik över spåren, säger Gunnar Berglund, delprojektledare för berg/tunnel i etappen Hallsberg-Stenkumla.

Det totalt fem mil långa dubbelspåret mellan Hallsberg och Degerön påbörjades 2012, och är nu inne i sin sista etapp. Målet är att öka punktligheten, förbättra trafiksäkerheten och möjliggöra fler tåg och hållbara transporter både inom Sverige och vidare ut i Europa.

Här ska nästan 14 kilometer helt ny järnväg anläggas, till stor del genom vildmark. Flera stora entreprenadjobb pågår samtidigt inom etappen: här byggs broar, dammar, bankar och en tunnel, och det sprängs, schaktas, pålas och gjuts.

– Den här sträckan är mycket mer komplicerad och dyrare än alla de andra etapperna tillsammans mellan Hallsberg och Degerön, säger Gunnar Berglund.

Många är engagerade i projektet. På Trafikverkets projektkontor i Tälle jobbar 30 personer, och för entreprenören Infrakraft jobbar cirka 200 personer. Antalet varierar beroende på var i projektet man är.

Ny järnväg anläggs

Tidigare har dubbelspåret byggts längs befintligt enkelspår. Den här sista delen från Hallsberg till Stenkumla utanför Åsbro, har en helt ny sträckning.

Projektet Hallsberg-Stenkumla startade byggnationen i november 2023. Rundturen i projektet börjar vid den så kallade Tälle-banken på östra sidan av riksväg 50 mellan Brändåsen och Tälleleden från Hallsberg. Det är en hög järnvägsbank som ska bära upp det nya spåret. Marken var tidigare åkermark och består av lera.

– För att inte marken ska röra på sig i framtiden, lägger vi på två meter extra material, så kallad överlast, för att trycka ihop marken i förtid mot sättningar, säger Gunnar Berglund.

Överlasten kompletteras med vertikaldränering, en metod där man trycker ner plastremsor i marken genom leran, och pressar ur vattnet så att marken ska sätta sig innan spåret kan läggas på. Överlasten ska ligga där i cirka två år.

– Sättningarna mäts kontinuerligt och när de har klingat av kan man ta bort överlasten och lägga dit spåret, säger Gunnar Berglund.

Tusentals pålar

På västra sidan av riksvägen är marken ännu ostadigare. Här måste mellan 14000 och 15000 betongpålar slås ner i marken för att den inte ska sätta sig.

Till på köpet rinner bäcken Finnebäcken genom området, och för den har en trumma med två rör byggts. Den kommer att ligga långt under järnvägsbanken. Den funkar också som ett översvämningsskydd i händelse av skyfall, och släpper igenom stora mängder vatten från söder till norr om Västra stambanan.

Pålarna slås ner mellan 12 och 28 meter i marken, för att sedan förses med en betongplatta högst upp. Varje påle är anpassad för djupet just där den ska stå, så de är kapade i olika längder. Ju högre banken är, desto tätare behöver pålarna stå.

– Ett järnvägsspår får luta max tio promille för godståg, och Hallsberg ligger så lågt så att vi måste bygga höga bankar och tunnel. Stenkumla, där projektet slutar, ligger högre, säger Gunnar Berglund.

Mellan plattorna läggs grus och sedan byggs jord och berg upp ovanpå för att spåren ska ligga stadigt.

– Massorna inom projektet räcker till det mesta faktiskt, vi har ganska bra massbalans och och behöver varken köpa in eller deponera några schaktmassor, säger Gunnar Berglund.

Inför bygget av pålbanken fick flera 130 kW-ledningar flyttas, eftersom de stod i vägen.

– I början av planeringen trodde vi knappt vi skulle kunna bygga här på grund av alla högspänningsledningar i området. Men det gick bra och de kunde flyttas innan vi drog igång, säger Gunnar Berglund.

Bro över riksväg 50

Mellan bankarna ska två broar byggas: en över riksväg 50 och en över Västra stambanan. Brofundamenten har börjat gjutas.

Under bygget av bron över riksväg 50 kommer vägen grävas av och tillfälligt flyttas. Men när bron är klar flyttas den tillbaka till samma läge igen. Bygget av bron planeras börja i höst.

Bygget av järnvägstunneln Tripphultstunnelns norra mynning har nyligen påbörjats. Tunneln ska bli 2,4 kilometer lång och går genom Tystingeberget, något som Sydnärkenytt berättade om för några veckor sedan.

– Sprängningarna kommer att höras mest i början. När man kommit in en bit i berget hörs sprängningarna mindre, berättar Gunnar Berglund.

Sprängningarna vid tunnelns andra mynning, den södra, startade i januari och där har man hunnit cirka 350 meter in i berget.

Men bygget av nedfarten till tunnelns södra del påbörjades redan för ett år sedan.

– Där var det mer berg på sidorna och över en kilometers bergskärning ner mot tunnelmynningen, berättar Gunnar Berglund.

På området finns också flera dammar. Hit pumpas grundvatten från tunnelbygget samt processvatten från tunnelborren som sedan renas. Det renade vattnet släpps sedan ut i närliggande vattendrag.

Tripphultstunneln kommer ta cirka två år att bygga.

– I början av 2028 räknar vi med att vara igenom berget. Därefter ska tunneln inredas med betongväggar, säger Gunnar Berglund.

Gång- och cykelväg till Östansjö

Landskapet har förändrats.

– Den största förändringen skedde förra våren, när vi började avverka skogen vid Perstorp utanför Östansjö. Här har också flera fastigheter exproprierats och hus rivits, säger Gunnar Berglund.

Några bostadshus står kvar nära spårområdet. Om fastigheten inte står i vägen för spårbygget, behöver ägarna inte lämna sina hus om de inte vill.

Bredvid de nya järnvägsspåren byggs mindre servicevägar och teknikhus för att växlar och signaler ska kunna servas. Mellan spåren anläggs kullar och grönområden, men spårområdet kommer vara stängt från att beträdas.

Tre broar i projektet ska gå över vägen till Östansjö. En av dem är redan byggd.

– Vi kommer dra om Östansjövägen och gräva ner den en bit under de tre broarna, säger Gunnar Berglund.

Parallellt bygger Trafikverket en gång- och cykelbana mellan Hallsberg och Östansjö.

Två broar redan färdiga

Vid Bladsjön ligger projektets längsta bro, 250 meter lång mellan Karintorp och Åsbro. Den är färdigbyggd, och tills järnvägsspåren är på plats används den för schakttransporter inom projektet.

Även nästa bro längs sträckan, den över R50 söder om Åsbro, är färdigbyggd och används för schakttransporter. Båda de broarna byggdes i en egen entreprenad som startade 2023.

Bygget av den sista bron i projektet är en vägbro längs en mindre väg vid Toskekärr utanför Åsbro. Den ska ersätta två små plankorsningar som stängs. I närheten, vid Stenkumla, byggs också en gång- och cykelport under järnvägen.

Anslutning i Stenkumla

När dubbelspåret är klart ska det anslutas till det redan befintliga dubbelspåret som börjar vi Stenkumla och som byggdes klart för några år sedan.

Mark-, bro- och tunnelentreprenaden ska vara färdig år 2030 och beräknas kosta cirka tre miljarder kronor. Därefter startar ban-, elsignal- och teledragningen i en egen entreprenad som ska vara färdig sommaren 2031 och beräknas kosta cirka 1,2 miljarder kronor. Inkluderat några ytterligare mindre entreprenader för bland annat rivning av befintliga spår, beräknas den totala kostnaden bli 4,5 miljarder kronor.

Sedan ska tågen rulla den vägen och järnvägen som går genom Åsbro till Östergötland stängas. Även bron över järnvägen i Åsbro tas bort.

– Det finns planer på att bygga en cykelväg på den gamla banvallen mellan Åsbro och Hallsberg, berättar Gunnar Berglund.

Men det är en senare entreprenad, och den är ännu inte upphandlad.