Äldre riskerar stängas ute från nya betalningssätt

- Jag håller helt med, säger Rigmor Welin, pensionär som arbetar inom Väntjänsten i Hallsberg.

- Många pensionärer behöver hjälp med sådant, det är inte helt lätt, och alla har heller inte datorer och smarta mobiltelefoner. 

Det är internet som gäller numer, det är här de allra flesta gör sina bankaffärer, och några kontanter behöver man inte. Enligt Länsstyrelsen är betalningslösningarna i länet helt okej för den gruppen, men däremot inte för många äldre och svaga.

Hjälp finns

Många pensionärsorganisationer och andra frivilligorganisationer, kan hjälpa människor att betala räkningar via internet. Men det som Länsstyrelsen pekar på är situationen i stort. Att vissa behöver hjälp av antingen utomstående eller barnbarn för att klara något så grundläggande i vardagen som att själv kunna sköta sina betalningar eller bankaffärer. Och ta ut pengar är svårt i en tid när banker och bankomater blir allt färre.

Situationen inte acceptabel

Länsstyrelserna i hela Sverige har haft det här bevakningsuppdraget sedan 2009. I årets rapport pekar Örebro län på att situationen inte är acceptabel för gruppen äldre och de med funktionsnedsättningar.

- Möjligheten till personlig service fortsätter att minska samtidigt som allt fler betallösningar kräver en digital delaktighet, något som många äldre och människor med funktionsnedsättningar saknar, säger Josefine Eklund, som är processledare på Länsstyrelsen.

Rapporten har presenterats för regeringskansliet.

- Vi räknar inte med att få direkt återkoppling på allt, men vi vill lyfta det digitala utanförskapet för de här grupperna, att det blivit färre bankomater och banker och att alla inte klarar av de nya betalningssätten, säger som exempel Åsa Lindin, processledare vid Länsstyrelsen för grundläggande betalningstjänster.

Betalkort används

En måndagsförmiddag träffar vi sex pensionärer i Hallsberg som alla är engagerade i Väntjänsten. De är väl insatta i problematiken, och har kunnigt folk som kan hjälpa andra seniorer med dator eller mobiler.

- Vi har en person hos oss som kan hjälpa till med datorer, och just nu är det mycket mobiltelefoner. Den här tjänsten har blivit mer och mer uppskattad. Sen har vi även en person som hjälper till att skriva ansökningar om hemtjänst och liknande, det är också väldigt värdefullt, säger Rigmor Welin, i Väntjänsten.

Alla vi träffar använder betalkort.

- Jag handlar mest med kort, säger Elisabet Svensson, 90 år. Gå omkring med en tusenlapp, nej det vill jag inte.

Men då och då dyker behovet upp om att handla med riktiga pengar.

- Det kan vara på marknader och sådant.

Behov av att träffa bankkontakt

Efter att Handelsbanken lämnar Hallsberg den 20 december finns en bank kvar; Swedbank. De har dock ingen kontanthantering. 

- Visst, många äldre betalar via nätet, de som inte kan själv anlitar barn och barnbarn, väntjänst eller någon bekant, det brukar lösa sig. Något som är mycket vanligt är att skriva bankgiro och lägga på brevlådan. Det är de två sätten som funkar, säger Rigmor Welin.

Men det finns även behov att träffa en bankpersonal. Fysiskt. In real life, som det brukar heta.  

- Vår Swedbank har öppet måndagar och  man kan se köer utanför redan innan öppningen då det kommer äldre, säger Rigmor Welin.

Övergångsperiod

Ulla Johansson på Väntjänsten tror att de nya betalningsmodellerna med datorer och smarta telefoner snart får fäste hos seniorer.

- Alla måste vänja sig vid det nya, det är nog en övergångsperiod på fem år kanske.

I gruppen vi träffar är det bara två som betalar över nätet, Ulla och Rigmor, men Ulla har ingen egen dator, så hon får låna.

De andra skriver bankgireringar och lägger på brevlådan.

- Det är det smidigaste av allt, säger någon.

Få ut pengar? Det finns bankomat i Hallsberg, men många säger att de ofta ber expediten i affären att lägga på någon hundralapp eller så på summan, så det blir något att prassla med. 

Presentpeng via swish

Det kontantlösa samhället gör sig ständigt påmint. Förr sparade barnen i sparbössor. Det var enkronor och femkronor och guldpengar hit och dit. Nu vill inte unga ha riktiga pengar i present. Så här berättar Ulla Johansson:

- När jag ger mitt barnbarn en hundring ger han den till sin mamma som i sin tur får swisha pengarna tillbaka till sonen. Han vill inte ha kontanter!

.- Ibland undrar man om yngre har samma känsla för pengar som vi hade? Ett hål i väggen, och där kommer det ut pengar, tillägger någon.

Betala kontant inga problem

Samtidigt i samhället propageras det för att alla ska ha en viss summa kontanter hemma – utifall det blir ett jättestort strömavbrott eller i värsta fall en IT-attack mot banker eller butikskedjor, vilket har skett.

- Hur går det ihop, undrar Gunnar Ryd, ägare till Pålsboda Järn och Färg. Om man då har kontanter måste det ju också gå att handla för pengarna. Och det går ju inte överallt.

I Pålsboda tar affärsidkarna gladeligen emot sedlar och mynt som betalning, berättar Gunnar.

- Det finns många äldre här i krokarna som uppskattar att betala kontant så det vi vill hålla igång. Med kontanter känner man sig mer säker och har kontroll på pengarna.

Någon bank finns inte på orten. Serviceboxen där företag kunde lämna dagskassan togs bort 2014. Det kan ställa till problem. Om ett företag inte har fullservice hos ett värdetransportföretag blir det till att styra kosan mot närmaste box, i Hallsberg, 15 kilometer ifrån.

Får bara tre blanketter

- Bekymret är att pengarna är oförsäkrade under resan. Det är bara värdetransportföretag som kan teckna en sådan försäkring, säger Gunnar.

Gunnar märker det tydligt: att många äldre betala sina räkningar över bankgiro. Som en service erbjuder han därför bankgiroblanketter åt sina kunder. Men han stöter på patrull.

- Av bankerna får vi tre blanketter varje gång att dela ut men de går ju åt med en gång. Vi får inte mer. Eftersom vi är postombud tror många att posten har en betalningsservice. Så är det ju inte, men vi försöker ändå att hålla lite service, men det är inte lätt när vi inte får ut blanketter.

Svensk Kassaservice försvann

En fråga som Länsstyrelsen i Örebro särskilt lyfter fram är att det blir allt färre platser där man kan få hjälp med betalningar. 

Riksdagen tog 2007 beslut om att lagen om att grundläggande kassaservice skulle avskaffas. Med detta försvann Svensk Kassaservice där folk kunde betala räkningar, få bank- och plusgirotjänster. Det har ersatts av enskilda aktörer, som fått en monopolliknande ställning, pekar Länsstyrelsen på. Om de överhuvudtaget finns på mindre orter. Den tidigare lagen om grundläggande kassaservice ersattes av en ny: att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Med det menas att kunna betala räkningar, ta ut kontanter och att företag och föreningar kan sätta in dagskassor.

Fler tar till sig

Men tecken finns att fler och fler äldre tar till sig de nya betalningsmodellerna.

- Man behöver lära sig tekniken, och många börjar att komma dit, säger Arne Önnefors, ordförande för PRO Kumla södra, som i samarbete med ABF har tankar om att starta en utbildning hur man hanterar en dator.

Stig Blomqvist , ordförande SPF Seniorerna Kumlabygden, berättar att 70 procent av medlemmarna har datorer och moderna telefoner. Och för smarta telefoner har SPF ordnat med en kurs.

Hans intryck är dock att många i föreningen fortfarande betalar sina räkningar med att skriva bankgiroinbetalningar.

- Man lägger kuvertet med betalningen på brevlådan, det är deras räddning.

Ett annat bekymmer är appar som ska laddas ned.

- De här parkeringsapparna är ett kaos, säger Stig. Många säger att det är helt hopplöst att parkera i Örebro, att ladda ned rätt app. Här i Kumla är det fortfarande p-skiva som gäller, och det klarar alla.

Pandemin hjälpte till

Däremot har många i kretsen anslutit sig till Bank-ID, som idag krävs för allt fler tjänster i samhället.

- Det var i samband med vaccineringen mot covid-19 som väldigt många av våra medlemmar skaffade sig Bank-ID. Vaccinationen datoriserade folk. Kanske var det ändå något positivt med pandemin, säger Stig.

Fler digitala lösningar är att vänta menar Länsstyrelsen, men i rapporten trycker man på att tjänsterna måste bli säkrare och enklare att använda. Och att de även fungerar i krissituationer. Den senaste tidens IT-attacker på kassasystem och banker som haft driftstörningar visar att flera olika betalningsalternativ behövs för ett säkert betalsystem, menar man. 

FAKTA

Att sätta in och ta ut pengar i Sydnärke är från och med 20 december (när Handelsbanken i Hallsberg stänger) bara möjligt på bankkontoret Lekebergs sparbank i Fjugesta. 

Bankomater finns i alla sydliga kommuner, men restiden dit kan variera.

I kommunerna Askersund och Laxå saknas helt betalningsförmedling, alltså att kunna betala en räkning över disk som man gjorde förr i tiden på Posten. 

I dag finns totalt sex banker i de fem sydliga kommunerna.

Vilka betalningstjänster behöver de med funktionsnedsättning? Det är beroende av vilken nedsättning man har. För de med kognitiv funktionsnedsättning saknas säkra och anpassade alternativ till kontanter. De riskerar att bli utestängda från platser som inte accepterar kontanter eller möjligheten att handla på internet eftersom de ofta saknar tillgång till betalkort som fungerar för internetköp. 

Ett annat problem som ibland förekommer i hemtjänsten eller på gruppboenden är att bankkort och kod lämnas ut för vardagsärenden, skriver Länsstyrelsen.