Vätternvattnet är en riktig långbänk. Nu är tunnelbygget åter ute på remiss. Foto: Weinne Ahlstrand.
Ny remissrunda
för Vätternvattnet
– flera år till byggstart
Just nu pågår en ny samrådsrunda för Vätternvattnet, det vill säga den 3,6 mil långa tunneln mellan Harge uddar och Håkamo, strax väster om Hallsbergs som ska förse Hallsberg, Lekeberg, Kumla och Örebro med färskvatten från Vättern. Yttranden får lämnas fram till den 27 september.
Det är andra gången man har samråd inför det stora Vätternvattenprojektet, som är ett av de största byggprojekten någonsin i länet. Allt tar mycket lång tid. Men troligen kan jobbet påbörjas 2027 eller 2028.
– Vi har gjort en del förändringar både i sträckningen av tunneln och när det gäller placeringen av de så kallade arbetstunnlarna, därför har vi känt oss föranledda att göra en ny samrådsrunda, så framför allt sakägarna, markägare, boende, längs tunneln ska få säga sitt, säger Vätternvatten AB:s VD, Patrick Schelin.
Patrik Schelin VD för Vätternvatten AB.
Efter samrådet kommer man skicka in en ansökan om byggtillstånd. Det är mark- och miljödomstolen som avgör tillståndet enligt Miljöbalken.
– Planen är att lämna in ansökan första kvartalet 2025. Vi räknar med att det tar två år innan vi får byggtillstånd.
Sträckningen justerad
Det är undersökningar av berggrunden som gjort att man delvis flyttat sträckningen.
– Det bästa när man bygger en vattentunnel är så bra berg som möjligt. Men det finns alltid partier med berg av sämre kvalitet. Genom dessa partier vill vi gå så kort sträcka som möjligt, forsätter Schelin.
Vattnet ska tas in vid Harge ängar. Därifrån ska tunneln gå relativt rakt norrut, förbi Zinkgruvan, Åmmeberg, nära Rönneshytta förbi Mörtsjön vidare mot Tisaren, som tunneln kommer gå under.
På sex platser blir det arbetstunnlar. Det är rejäla tunnlar som alltså ska göra det möjligt att köra ner under jorden.
Mycket rörelse kring arbetstunnlarna
Tanken är ju att vattnet ska rinna av sig själv ner mot Närkesslätten. Det innebär att den ska byggas med en svag lutning. Men markytas höjd varierar ju en hel del, därför kommer tunnelns djup från markytan variera, även om den ligger ungefär lika högt över havet. Söder om Tisaren exempelvis finns ju berg som är drygt 200 meter över havet.
– Arbetstunnlarna kommer vara de platser där jobbet, det som allmänheten kommer märka, sker, med buller och damm exempelvis. När vi bygger kommer det gå något 30 tal lastbilar per dygn med berg nerifrån tunneln. Jobbet kommer utgå i båda riktningar, från alla arbetstunnlar, samtidigt. Vid ytan där tunnlarna mynnar, blir det plats för upplag, utrustning, minst 6-7 000 kvadratmeter vid varje arbetstunnel, säger Patrik Schelin.
Mellan arbetstunnlarna kommer inte jobbet märkas så mycket, det sker ju långt under jorden.
– Troligen kommer man märka vibrationer när vi spränger.
Mer än 700 meter lång arbetstunnel
Den första arbetstunneln kommer ligga vid Harge. Den andra kommer ligga sydväst om Zinkgruvan, nära vägen mellan Zinkgruvan och Gärdshyttan. Den tredje arbetstunneln kommer hamna nära vägen mellan Zinkgruvan och Åmmeberg. Den fjärde arbetstunneln hamnar söder Mörtsjön, nära vägskälet vid Gålsjö. Den tunneln blir mer ön 600 meter lång. Den femte arbetstunneln kommer att ligga strax söder om Tisaren. Där är det högt över havet, det gör att den arbetstunneln kommer vara mer än 700 meter lång. Den sista arbetstunneln kommer ligga strax före Håkamo, väster om Hallsberg.
Brunnar kan påverkas
Ett problem, en risk, är alla brunnar, både för vatten och bergvärme som finns i det område där man planerar att bygga tunneln. Cirka 60 stycken. området kring tunneln kommer bli lite som en tratt. Längst ute på trattens kant kommer det kanske inte bli så stor påverkan, men om brunnen ligger rakt över tunneln, ja då finns en risk att vattnet i brunnen påverkas.
– Det är ju under den tid vi bygger tunneln, 6-7 år det kan bli problem, det finns ju en risk att grundvatten tränger in i en torrlagda tunneln, att grundvattnet nära tunneln helt enkelt sänks tillfälligt. När tunneln är full med vatten är det ju ett visst tryck, då försvinner i princip risken för inträngling av grundvatten.
Men hur kommer ni göra för att folk inte ska bli av med sitt vatten, eller sin bergvärme?
– Dels har vi gjort noggranna undersökningar av berget, så vi vet vad vi har att jobba med. Sedan kommer vi injektera berget med betong, alltså täta bergväggarna efter hand, för att förhindra att grundvatten tränger in.
– Om det ändå skulle bli problem, att någon skulle bli av med sitt vatten, ja då får vi se till att borra en ny brunn, i en annan riktning, längre bort från tunneln. Det finns med i projektkalkylen.
Mycket berg
– Om allt går som det är tänkt kommer arbetet troligen kunna gå igång sent 2027 eller 2028. Vi räknar med att det kommer ta två år att få tillstånd, sedan ska vi göra en upphandling, sedan kan jobbet starta.
Det pågår ju flera andra stora projekt, ombyggnaden av riksväg 50 söder om Hammar och utbyggnaden av godsstråket mot Bergslagen, dubbelspåret, kommer det påverka arbetet med tunneln?
– Delvis, vi har givetvis en dialog om saker vi kan samordna.Bland annat när det gäller hantering av massor. En av de svårigheter vi brottas med är att vi kommer behöva bli av med väldigt mycket massor. Ungefär 4 miljoner ton berg räknar vi med att ta upp ur tunneln. En del av det kommer kanske kunna användas relativt omgående, annat måste lagras. Det kommer ske i befintliga bergtäkter. Det finns bland annat en bergtäkt nära Håkamo, i Tälle.
Karta över tunnelns sträckning. AT står för arbetstunnel.
