Haddeboån helt torrlagd efter utrivning – nu hoppas boende på lagändring

Haddebo herrgård ligger där Haddeboån möter Bavlingesjöns utlopp och övergår till Hjortkvarnsån. Här bor Elisabeth Hemberg och maken Per sedan 20 år.

– Så här lite vatten har det aldrig varit. Fiskar, djur och fåglar som fanns här förut har försvunnit, säger Elisabeth Hemberg bedrövad och blickar ut över det helt torrlagda vattendrag som tidigare låg intill gården.

Torrlagt ån

Vattnet har torkat ut sedan Länsstyrelsen ersatte regleringen av åns mynning i sjön Östersjön med en sjötröskel 2023. Syftet var att frigöra vattenväg för fiskar och skydda den utrotningshotade målarmusslan, som lever i symbios med fiskarna elritsa och stensimpa. Men åtgärden har torrlagt hela ån.

– Här kan varken fiskar eller musslor leva. Det kommer bara små rännilar med vatten som blir stillastående i små pölar. De fiskar och musslor som levde här är borta nu på grund av syrebrist, säger Elisabeth Hemberg, som också driver sin veterinärklinik på gården.

Gårdens vattenkraftverk som ligger uppströms har har stått still sedan i juli.

– När vattenflödet i ån reglerades i sjön uppströms, kunde vi hushålla med vattnet till kraftverket. Men det går inte sedan Sveaskog ersatte regleringen med en sjötröskel 2023, säger hon.

Hon jämför med den ännu torrare sommaren 2018 då kraftverket bara behövde stängas i två veckor tack vare regleringen.

– Ett vattenkraftverk får inte bli torrt. Men det skulle behöva komma 110 millimeter regn för att vi ska kunna starta igen, säger hon.

Feldimensionerade

Fastighetsägaren Catharina Wakim har också fått sin närmiljö vid Haddeboån helt förändrad. Badbryggan vid åns första uppsamlingsdamm vilar nu på en lerig sjöbotten. Hon kan heller inte längre nyttja sjön för uppvärmning som tidigare och hennes fastighet är som en följd av detta utan värme och varmvatten. Sedan ån torrlades i mitten av juli, söker hon svar av länsstyrelsen om utgivningens konsekvenser.

– Det står i vattendomen att det alltid ska rinna vatten över den större tröskeln, även vid mycket lågt flöde. Men nedströms är det helt torrlagt, säger hon.

De nya sjötrösklarna är inte dimensionerade utifrån vad som står i vattendomen och risken är att djurliv och kulturarv nu går förlorad.

– Framför allt har inte länsstyrelsen fullgjort sin tillsynsplikt eftersom man inte har tillsett att ägaren Sveaskog följer vattendomen.

Enligt de svar hon hittills fått av Länsstyrelsen har Sveaskogs entreprenör mätt tröskeln och sagt att den är som den ska. Men eftersom inte det stämmer har en utredning startats.

– Något mer svar har vi inte fått ännu. Men vi vill att det som har blivit felkonstruerat ska korrigeras, säger Catharina Wakim.

Dricksvattentillgång riskeras

På Skyllbergs bruk står bruksägaren Gustaf Svensson inför ett annat scenario, men med samma bakomliggande anledning: länsstyrelsens tolkning av EU:s vattendirektiv.

– Vi har rättigheten till att dämma sjön Tisaren och säljer dricksvatten till Kumla kommun, som i sin tur förser 40 000 invånare i både Hallsberg och Kumla med kommunalt dricksvatten, berättar Gustaf Svensson.

På grund av den torra sommaren är Tisaren nere på kritiskt låg nivå men tack vare hushållning via dammen är det ännu ingen risk för att dricksvattnet inte ska räcka till i Kumla och Hallsberg. Men så kanske det inte blir framöver.

– Med hänvisning till EU:s vattendirektiv har länsstyrelsen ålagt oss att bygga ett omlöp vid vårt vattenuttag. Det är en omfattande och kostsam åtgärd som kraftigt skulle begränsa flödet och tillgången på dricksvatten, säger Gustaf Svensson.

Om bolaget motsätter sig kravet, riskerar det att ändå dömas till att utföra åtgärden.

– Vi har mycket motvilligt gjort som de säger. Tvingar de oss att riva ut, kan vi få ett bidrag från den så kallade vattenkraftsfonden, vilket lindrar kostnaden för oss. Men det hjälper inte dricksvattentillgången för Kumla och Hallsbergs kommun, säger Gustaf Svensson.

Han ifrågasätter länsstyrelsens tolkning av EU:s vattendirektiv.

– Tillgången på dricksvatten är en samhällsviktig fråga. Det går att begära undantag från EU:s vattendirektiv när man tycker att det inte är rimligt, men länsstyrelsen har sagt till oss att man inte får. Det är felaktigt, säger Gustaf Svensson.

Nu har bolaget kompletterat med en ny inlaga till mark- och miljödomstolen.

– Vi vill visa att vi inte vill stå för vår ansökan till mark- och miljödomstolen. Vi anser att det är oklokt att utföra åtgärden. Vad länsstyrelsen än säger så blir de inte mer vatten i sjöarna, säger Gustaf Svensson.