Dyra droppar vid pumpen, även vid Ingo i Kumla. Foto: Anders Björk
Dyra droppar – reduktionsplikt orsaken
Vid årsskiftet höjdes bränslepriserna ordentligt, igen. Bensinen höjdes med drygt 35 öre. Värre blev det för de som kör på diesel. Där blev höjningen 1.20. Kör man på det förnyelsebara bränslet HVO blir det riktigt dyrt. Där steg nämligen priset med över 4 kronor, ett pris på över 24 kronor litern. Den kanske viktigaste orsaken till prisstegringen är den så kallade reduktionsplikten. Den gör nog att vi kan förvänta oss högre priser, länge.
Reduktionsplikten infördes av regeringen 2018. Det innebär att man i steg blandar in allt mer förnyelsebart biobränsle i den vanliga bensin och diesel vi köper i macken. Det går till så att bolagen som säljer bränsle måste sälja en viss andel biobränsle i förhållande till den totala volymen bränsle de säljer. När det gäller diesel så höjdes reduktionsplikten till 30.5 procent för diesel och 7,8 procent för bensin, nu, första januari. Det finns flera skäl till varför reduktionsplikten höjer priset när vi ska tanka våra fordon.
Dyrare att tillverka
Biobränslen, som etanol, HVO, eller RME är dyrare att tillverka. I Sverige är dessa bränslen lägre beskattade, men bara om de säljs rena. Blandar man däremot in dem i vanlig diesel eller bensin måste man enligt EU:s regler beskatta dem lika som vanliga fossila bränslen. Det gör att en ökat inblandning höjer skatten rejält och därmed priset.
I flera länder
Det är också så att det finns en liknande utveckling i många länder globalt. Det har ökat efterfrågan på både HVO och E-85. Det höjer också priset. I EU finns krav på reduktionsplikt i alla länder. Vissa länder har nationella lagar med högre reduktionsplikt. Sverige har högst reduktionsplikt i EU.
Det finns ett förslag till ändrade EU-direktiv där förnyelsebara bränslen får egna, lägre skattesatser. Klubbas det kommer priserna på bränsle sjunka. I dag är ungefär 40 procent av priset på diesel skatt. För bensin är 60 procent skatt.
Ytterligare en orsak till höga priser är världsmarknadspriset på fossila bränslen, som också är högt.
I flera steg
Tanken är att inblandningen av biobränslen ska höjas i steg. Samtidigt måste bolagen följa de regler för vilka egenskaper bränsle ska ha för att fungera i alla fordon, bränslestandarder. När det gäller dieselbränslen är det inga större problem rent tekniskt. HVO som utgör större delen av inblandningen går bra att köra rent i dieselmotorer. 2023 ska nivån var 35 procent. 2030 ska den vara 60 procent.
Med bensin är det lite värre. Så här långt har man löst reduktionsplikten med inblandning av etanol. 10 procent så här långt, vanlig bensin kallas ju E-10. Men det går inte att blanda i särskilt mycket mer etanol i flertalet vanliga bilar. Och som sagt, ett annat problem är ju priset vid pump.
Ska sänka utsläpp
Skälet till att man beslutat om reduktionsplikten är att Sverige i likhet med de flesta andra länder i världen har slutit internationella avtal där vi åtar oss att kraftigt sänka koldioxidutsläppen fört att motverkas klimatförändringar. Både regeringen och Drivkraft Sverige är överens om att reduktionsplikten är rätt väg att gå för att minska fossila koldioxidutsläpp från våra fordon. (Drivkraft Sverige är det som förr hette Svenska petroliuminstitutet, bensinbolagens branschorganisation).
Även flyget omfattas numera av reduktionsplikten. Men i högst avsevärt mycket lägre grad. För flygbränsle är kravet på inblandning av biobränsle bara 1,7 procent.
Fakta: Drivkraft Sverige, Regeringen och bensinbolagens webb-sajter.
